U

FAMILIES IN MY ANCESTRY IN THE LETTER OF U:

Av Peter Liliequist.


Släktnamn: Ulf-Släkten, Ulfsson(sparre), Ullström, Ulvåsa-Ätten, av Ungern, Ungius, de Uzés & Castellar.

ULF-SLÄKTEN. Tillbaka till toppen »

Släktens stamfader är en Ulf Karlsson av Folkungaätten, sonson till Karl Döfve. Släkten förde i vapnet en tillbakaseende ulv. Ätten utdog på 1500-talet.(2)

I.1) ULF KARLSSON, f 1247(8), d 1281, riddare, av Folkungaätten. - G m NN KARLSDOTTER(LEJONBALK), en dotter? till lagmannen i Tiohärad Karl Ingeborgason(Lejonbalk)?.(1)(5)(20)(23)

Barn:

II.a) INGEBORG ULVSDOTTER(ULV), levde 1307. - G 1289/1296 m ABJÖRN SIXTENSSON(TOFTA-ÄTTEN), d 1310. Riddare, riksråd, drots i Salsta, Tensta sn, nämnd 1295-1310.(23)

II.b) FILIP ULFSSON, f 1296, d 1331, riddare, riksråd. - G 1:o m en dotter till riddaren och riksrådet Karl Gustafsson(2 korslagda stavliljor). G 2:o m en dotter till Gotskalk van Kyren.(1)(4)(6)(20)

Söner:

III.1) ULF FILIPSSON, ståthållare i Skåne, d ca 1350. - G m NN STAFFANSDOTTER, en dotter till riksrådet Staffan Röriksson, d 1349.(20)(22)

Son:

IV.a) STAFFAN ULFSSON(tillbakaseende ulv), riddare och riksråd, till Lagnö, riksråd i Sten Stures rådslängd 5/9 1470, och en av Sten Stures bundsförvanter, d i Västerås och begravdes 13/9 1393 i Vadstena kloster. - G 1:o m Sigrid Haraldsdotter, dtr t Harald Stensson(Stubbe). G 2:o m ILIANA ÅKESDOTTER(Bååt), kusin till kung Karl Knutsson.(1)(4)(14)

Dotter i 2:a giftet:

V.1) RAMBORG STAFFANSDOTTER, hon levde ännu 13/9 1412. - G före 1374 m ÖDGISLE SUNESSON(LILLIE AF GREGER MATSSONS ÄTT), son t Sune Andersson och Margareta Hallstensdotter(tre sjöblad).(1)(4)(15)

III.2) BENGT FILIPSSON, f 1341, d 1381, riddare. - G 1:o m Birgitta Karlsdotter(Natt och Dag). G 2:o m en dotter till Magnus Gislesson. - G 3:o m Cecilia Ulfsdottter(Kjon)(1)(4)(7)

Son:

IV.a) GOTSKALK BENGTSSON, riksråd och riddare, ägde och bebodde Nynäs i Ösmo sn, Stockholms län, på 1430- och 1440-talen. (1383-1453). - G m INGEBORG JOHANSDOTTER(MOLTEKE). (1)(3)(8)

Son:

V.1) BENGT GOTSKALKSSON.(3)(9)

Son:

VI.a) ARENDT BENGTSSON(tillbakaseende ulv), skrev sig till Nynäs i Ösmo sn, Stockholms län, år 1459. Hövidsman på Stockholms slott, riddare, riksråd. - G 1:o 1453 9/5 m BRITA BENGTSDOTTER(NATT OCH DAG), dtr t riddaren och riksrådet Bengt Stensson och Kristina Magnusdotter. G 2:o m HEBBLA ALBREKTSDOTTER BYDELSBACK i hennes 2:a gifte.(1)(3)(10)

Dotter i 1:a giftet:

VII.1) KARIN ARENDTSDOTTER. - G m PEDER ERIKSSON(ÖRNFLYCHT).(1)(11)

Dotter i 2:a giftet:

VII.2) MÄRTA ARENDTSDOTTER, efter vilken arvsskifte förrättades 1514. - G m riddaren och riksrådet BENGT GREGERSSON(LILLIE AV GREGER MATTSSONS ÄTT), son t riddaren och riksrådet Greger Mattsson och Ramborg Gustafsdotter(sparre).(1)(12)

Tillhör släkten:

I.1) ELIN BENGTSDOTTER ULF. - G m ERIK BERTILSSON(LILLIEHÖK AF GÄLARED OCH KOLBÄCK).(1)(13)

Tillhör släkten:

I.1) STEN BENGTSSON(ULF), till Stäflö. - G 1533 m CHRISTINA AMUNDSDOTTER(ULFSAX), dtr t Amund Jönsson(Ulfsax) och Catharina Hansdotter(Tott).(16)

Barn:

II.a) AMUND STENSSON(ULF), till Stäflö, d 15(88). - G m ESTRID NILSDOTTER(KRUMME), till Ökna(omgift 15(90) med Joachim von Burgendorff).(16)

II.b) ANNA STENSDOTTER(ULF). - G m JOHAN SIGGESSON, till Svartingstorp, som levde 1572.(16)

II.c) CATHARINA STENSDOTTER(ULF). - G 1:o m JACOB BJÖRNSSON(BÅÅT), d 1586. - G 2:o m CHRISTOPHER ANDERSSON(GYLLENGRIP), d 1599. Från henne härstammar adliga ätten Svenske, friherrliga ätten Lilliehöök, m fl släkter.(16)

Tillhör släkten:

I.1) CHRISTINA STEPHANSDOTTER(ULF). - G m BENGT UDDESSON(VINSTORPA-ÄTTEN).(17)(20)(21)

Tillhör släkten:

I.1) MÄRTA BENGTSDOTTER(ULF). - G m ÅKE GÖRANSSON(TOTT).(18)

Tillhör släkten:

I.1) KATHARINA HOLMGERSDOTTER(ULF). - G 1371 m STEN BENGTSSON(BIELKE), d 1408, son av Bengt Turesson(Bielke) och Ingeborg Magnusdotter(Lejon), riddare, marsk, lagman på Öland, bosatt på Marieborg vid Enköping.(19)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1: Ulf Karlsson(Folkungaätten) ( ? -1281) | Filip Ulfsson, riddare (1296-1331) | _____________________________________________________________________________________ Ulf Filipsson, ståthållare(d ca 1350) Bengt Filipsson, riddare (1341-1381) | | Staffan Ulfsson, riddare, riksråd (d 1393) Gotskalk Bengtsson, riddare riksråd (1300/1400-talet) | | Ramborg Staffansdotter (levde 1412) Bengt Gotskalksson (1400-talet) | | Matts Ödgislesson, riddare, lagman, Arendt Bengtsson, riddare, riksråd, hövidsman (gift 1453) ståthållare ( ? -1442) | | ______________________________________________________ Greger Mattsson, riddare, Märta Arendtsdotter ( ? -ca1514) Karin Arendtsdotter riksråd, lagman ( ? -1494) | | | Bengt Gregersson, riddare, Brita Bengtsdotter ( ? -ca1560) Anna Pedersdotter riksråd ( ? -ca1500) (Örnflycht) | | | Brita Bengtsdotter ( ? -ca1560) Anna Gylta ( ? -1579) Margareta Kagge (gift före 1535) | | | Anna Gylta ( ? -1579) Metta Ribbing (1545- ? ) - gifta - Erland Kafle (gift 1577) ___________________________________________________ | | Metta Ribbing (1545- ? ) Margareta Kafle (1583-1658) | | Margareta Kafle (1583-1658) Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676) | | Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676) Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696) | | Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Lisa Skårman (1861-1951) | | Lisa Skårman (1861-1951) Astrid Stagh (1895-1952) | | Astrid Stagh (1895-1952) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) Alexandra Liliequist (1989- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
Elin Bengtsdotter Ulf
|
Ingeborg Eriksdotter(Lilliehöök af Gälared & Kolbäck)
|
Jöns Henriksson(Lilliebielke) (död före 1620)
|
Anna Jönsdotter Lilliebielke
|
Bengt Hierta, ryttmästare ( ? -1644)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


SLÄKTFÖRHÅLLANDE 3: Christina Stephansdotter(Ulf) | _____________________________________________________________________________________ Birgitta Bengtsdotter(Vinstorpa-ätten) Ingrid Bengtsdotter(Vinstorpa-ätten) | | ____________________________________________ Christina Laurensdotter Karin Gustafsdotter Anna Gustafsdotter (Stenbock) (Stenbock) | | | Märta Lindormsdotter(Vinge) Håkan Pedersson Estrid Arvidsdotter ( ? -ca1531) (Drake af Intorp) | | | _________________________________ Anna Kafle Lars Kafle, Knut Håkansson, Måns Pedersson(Stierna), häradshövding fältöverste häradshövding, lagman (död ca 1570) (1500-talet) ( ? -ca1575) | | | | Ingeborg Gustafsdotter Erland Kafle, Håkan Knutsson Hand, Göran Månsson Stierna, (Forstena-släkten) slottsloven ståthållare( ? -ca1634) överste, ståthållare (gift 1577) ( ? -ca1634) | | | | Hans Joensson - gifta - Margareta Kafle Catharina Hand Anders Stierna, överste (Lindelöf af Kedom) (1583-1658) (levde änka 1646) ( ? -1641(5)) ( ? -1652) _____________________________________ | | | Anna Hansdotter Lindelöf Virginia Rytter - gifta - Göran Stierna, asses- (levde 1676) ( ? -1688) sor (161(1)-1652) ______________________________________ | | Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696) - gifta - Christina Stierna (död före 1687) _______________________________________________________________________________ | Margareta Hierta (före 1687-1743) | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | Ulrika Stierngranat (1785-1845) | Amalia Mellin (1812-1848(50)) | Sofia Wennerbom (1838-1904) | Lisa Skårman (1861-1951) | Astrid Stagh (1895-1952) | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok, band VIII, spalt 794.
(3) = Nordisk Familjebok, band XX, spalt 258.
(4) = Eksjö - Socken och stad under medeltiden och Vasatiden/J. Silfving.
(5) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmors farfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors farfars farfars farfar. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors farfars farfars farfar.
(6) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmors farfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors farfars farfars far. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors farfars farfars far.
(7) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors farfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors farfars farfar.
(8) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors farfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors farfars far.
(9) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors farfar.
(10) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors far.
(11) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmor.
(12) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars morfars mormor.
(13) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmors far.
(14) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmors far.
(15) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmor.
(16) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(17) = Svenska Ättartal 1889, s 62-63.
(18) = Svenska Ättartal 1889, s 88-89.
(19) = Svenska Ättartal 1889, s 147-155.
(20) = Enligt min farbror Bengt Liliequist.
(21) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors farmors mormors mormors mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars farmors mormors mor. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars farfars mormors mor. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farmors mormors mor.
(22) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmors farfar.
(23) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

ULFSSON(sparre). Tillbaka till toppen »

I.1) GUSTAF ULFSSON(SPARRE), riddare och riksråd. - G m CHRISTINA FOLKESDOTTER(båt ?).(1)(2)

Dotter:

II.a) RAMBORG GUSTAFSDOTTER(SPARRE), d troligen 1492 13/11. - G strax efter 1455 12/6 m riddaren och riksrådet GREGER MATTSSSON(LILLIE AF GREGER MATTSSONS ÄTT) i hans 2:a gifte(G 1:o m Anna Johansdotter, d omkr. 1453, dtr t riddaren och riksrådet Johan Nilsson Gädda och hans 2:a hustru Catharina Bengtsdotter(Königsmark).), d 1494, son t riddaren, lagmannen och ståthållaren Matts Ödgislesson och Ingeborg Gregersdotter(Blå-Ätten).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Gustaf Ulfsson, riddare, riksråd
|
Ramborg Gustafsdotter ( ? -1492)
|
Bengt Gregersson, riddare, riksråd ( ? -ca1500)
|
Brita Bengtsdotter(Lillie af Greger Mattssons Ätt) ( ? -ca1560)
|
Anna Gylta ( ? -1579)
|
Metta Ribbing (1545- ? )
|
Margareta Kafle (1583-1658)
|
Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormor.

ULLSTRÖM. Tillbaka till toppen »

I.1) LARS ULLSTRÖM, f 1686, d 1738 22/3 i Hassle, länsman. - G m BEATA GADD, änka 1738, dtr t mönsterskrivaren Jonas Gadd i Hjo.(1)(2)(6)(7)(8)(9)

Barn:

II.a) JOHAN ULLSTRÖM, f 1717 i Hassle?, d 15/7 1773 i Odensåker. Kronolänsman i Binneberga, men bosatt i Odensåker. Inflyttad från Fägre. - G m CLARA SIEGERT, änka 1773.(7)

Barn:

III.1) JOHAN THEOFILUS ULLSTRÖM, f 1747. Kronolänsman.(7)

III.2) LISA BEATA ULLSTRÖM, f 1748. - G m JONAS LUNDH. Kronolänsman.(7)

III.3) BRITA MAJA ULLSTRÖM, f 1750.(7)

III.4) CLARA ULLSTRÖM, f 1752. - G m JOHAN EDMAN.(7)

III.5) SOFIA ULLSTRÖM, f 1755.(7)

III.6) LARS ULLSTRÖM, f 1757.(7)

III.7) ANDERS ULLSTRÖM, f 1759.(7)

III.8) JOHANNA ULLSTRÖM, f 1761.(7)

II.b) JOHANNES THEOFILUS ULLSTRÖM, f 1721 i Hassle.(7)

II.c) ANNA BIRGITTA (BRITA) ULLSTRÖM, f 1724 i Hassle, d 6/7 1806 i Berg.(7)

II.d) ANDERS ULLSTRÖM, f 21/8 1726 i Hassle. Kronohejdriddare. Äger fastighet i Fjärding Lövåsen uti Odensåkers gäld och Låstad socken. (7)(8)

II.e) M A R I A CHRISTINA ULLSTRÖM, f 1728 6/4 i Hassle. - G m ELOF WENNERBOM. f 1719 i Bolstad (Dalsland), d 1766 17/11 i Grava(Värmland), komminister i Grava.(1)(3)(5)(7)

II.f) INGEBORG (BOLLA) ULLSTRÖM, f 22/3 1730 i Hassle.(7)

II.g) HELENA ULLSTRÖM, f 1732.(7)

Tillhör släkten:

I.1) ANNA LENA ULLSTRÖM. - G 1748 m JOHAN GUSTAF ROBSAHM, son av brukspatron Carl Gustaf Robsahm och Maja Erasmie.(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Lars Ullström, länsman (1686-1738)
|
Maria Ullström (1728- ? )
|
Jonas Venerbom(Wennerbom), mönsterskrivare (1765-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgift från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors morfars farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars farmor.
(4) = Svenska Ättartal 1889, s 405.
(5) = Ullström, Maria Christina. Född 1728-04-06 i Hassle (Svar Hässle C:1). Maria Christina Ullström föddes 1728. Hon bodde sannolikt på gården Bon i Grava sn 1756 som ägdes av Fenriken Welborne Herr Mattias Gyllenspetz, f.1726 och hans hustru Maria Caijsa (Svar: Grava A1:2, 1756-1759). Det är oklart om Maria Christina Ullström är den samma som Maria Ullström f. 6/4 1728 i Hassle och dtr till Länsman Lars Ullström och Beata Gaddn men det är av flera skäl troligt. Bl.a. uppges M.CH.Ullström vara född 1728, dels fanns hon på gården Bon i Grava sn. samma år som sitt giftermål med Elof W. Maria Ullström var ett flitigt dopvittne tillsammans med Johan Ullström fram till mitten av 1700-talet i Odensåker men ej senare trots att länsman Johan Ullström fortfarande var dopvittne. M.C.Ullström gifte sig 1756 då hon bodde på gården Bon i Grava sn. Relationen mellan de två länsmännen Lars och Johan Ullström, i Hässle resp. Binneberga, är också oklar. Kanske var de bröder eller i alla fall släkt. Efter Elof Wennerboms död 1766 bodde M.Ch.Ullström [prästenkan] tillsammans med sin yngste son, Jonas Wennerbom i Hasslösa hos Bolla Ullström gift Eriksson (Hasslösa A1:1 och 2) för att den 5/10 1788 flytta till Skofteby (R) och Sävar C:4. Prästenkan Madam Ullström flyttar från Sävar till Hassle 18/8 1772 och från Skofteby till Jung 23/9 1789. Sonen Jonas Wennerbomn flyttar från 4/11 1781 från Hasslösa till Skara. M.C. Ullström skall vara född 1728 i Hasslösa (A1:2) [ej verifierat av mig]. Uppgifter ovan till vissa delar lämnade av IngMarie Dahlgren, Gökhem, Falköping. (Barn III:5, s , Far V:19, s , Mor V:20, s ) Gift 1756-06-07 i Grava (Grava C:4 Svar 54117.) med föregående ana. (Svar 54117,Grava C:4) 7 juni 1766 vigdes Comministern Elof Wennerbom och jungfrun Maria Christina Ullström. Varken brudens eller brudgummens föräldrar är namngivna.
(6) = Ullström, Lars. Länsman. Född 1680. Död 1738-03-22 i Hassle (Svar 511573 Hässle C:1). Länsman Lars Ulltröm i Hassle hade sex (eller sju) barn (Hassle C:1, Svar 511593) varav dottern Maria föddes den 24/4 1728 vilket stämmer bra med Elof Wennerboms hustru, Maria Ch, Ullström som uppges vara född omkring 1728. Efter Lars Ullströms död 22/3 1738 flyttade hans änka Beata Gadd, hustru (sannolikt svärmodern,Eva Brant) Eva Gadd och fem minderåriga barn 1739 till Ullervad. Första barnet Johannes f. 1721 enligt Hassle C:1, som emellertid inte omfattar åren före 1720. Möjligen är länsman Johan Ullström första barnet f. 1717 eftersom länsman Johan Ullström var son till länsman Lars Ullström som dog 1738, 58 år gammal och således född omkring 1680. Uppgift: När gifte sig Lars Ullström och Beata Gadd och när var Beata Gadd född ? Lars Ullström hade en syster vars namn är okänt men skulle kunna vara Beata Gadds svägerska omnämnd i Hasselrörs bouppt. FII:I 1738:25 som Ingeborg Andersdotter i Kickerstad. Lars ochhans syster har tydligen ärvt Esbjörnsgården i Kickerstad. (Barn IV:10, s , Far VI:37, s , Mor VI:38, s ) Gift med efterföljande ana.
(7) = Ullström, Johan. Länsman i Binneberga. Född 1717 i Hassle?. Död 1773-07-15 i Odensåker. Länsman i Binneberga men bosatt i Odensåker Inflyttad från Fägre, attest Jonas Drysén, häradsskrivare Johan Ullström den 24/10 1740. (odensåker E:1, Svar 512127) Släktskapet med Lars Ullström ej fastställt.Kan vara hans son men är ej säkert. födelsedatum stämmer ej men å anda sidan hade Lars Ullström en första son vars namn börjar på J(ohan??) sannolikt född 1721, alltså 4 år senare (se Svar t).¶ Detta stämmer med Bou nedan! Enligt Hfl Hasselrör FII:I 1738:25 (Bouppteckning) hos änkan Beata Gadd efter maken Länsman Lars Ullström fanns igen son Johan utan bara Johannes som då var äldst av barnen och 17 år gammal, dvs sannolikt född 1721. Bou Binneberga Fil 7 1773:439: Tidavad. Bou gjord 22 juli efter kronolänsman Johan Ullström i Tidavad. Efterlämnar änkan Madam Clara Siegert och 8 barn. Son Johan Theofilus 26 år, kronolänsman efter sin käre fader, dotter Lisa Beata g.m.kronolänsman Jonas Lundh, 25 år, Brita Maja 23 år, Clara 21 år g.m. Johan Edman, Sofia 18 år, Lars 16 år, Anders 14 år och Johanna 12 år. Å de omyndigas vägnar dess farbror kronohejdridaren Anders Ullström samt sonen kronolänsman (J.TH.)Ullström samt mågarna Lundh och Edman. Ullström, Johannes. Född 1721. Kontrollera Ullström, Anna Brita eller Anna Greta enligt W (Anna Birgitta enl Bou). Född 1724 i Hassle. Död 1806-07-06 i Berg. Ullström, Anders. Född 1726-08-21 i Hassle. Ullström, Maria Christina. Född 1728-04-06 i Hassle (Svar Hässle C:1). (Se IV:10, s ). Ullström, Ingeborg (Bolla). Född 1730-03-22 i Hassle (Hassle C:1). Ullström, Helena. Född 1732.
(8) = Ullström, NN. (Barn V:19, s ) Gift med efterföljande ana.
Barn:
Ullström, Anders. Kronohejderidare. Död 1785. Kronohejdridare på Lövåsen,Låstad (R) Äger fastighet i Fjärding Lövåsen uti Odensåkers gäld och Låstad socken. Uppgifter från Bou: Binneberga FIL 7,1772:227. Inga arvingar nämnda i Bou. upprättad 17/11 1772.
Ullström, Lars. Född 1680. Död 1738-03-22 i Hassle (Svar 511573 Hässle C:1).
(9) = Gadd, Jonas. Mönsterskrivare. Från Åsen i Hjo Lfs. Ur Rolf Alnefält: "Den indelta armen i Vartofta härad." AGNETROP nr 9 kungl. Skaraborgs reg. Regementsstaben, innehavare av militärhemman nr 7, Kåkinds kompani. Sid 127: mönsterskrivare Jonas Gadd boställe: Järnåsen, indelningshavare Jonas Gadd, nämnd från 1685, avsked 1687 (finns en not s. 146 där det står att bostället enl. indelningsverket varTorkelsryd i Brandstorp). (Barn V:20, s , Far VII:77, s , Mor VII:78, s ) Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gadd, Eva Greta. Död 1749-03-18 i Ullervad. Ogift. Utflyttad från Hassle C:1 1738
Gadd, Maria. Hassle A:1 Maria Lovisa Gadd 1769 07.123 ( Uppgifter ur släktnamansregister före 1801, del 1. från Ingmarie 14/11 01).
Gadd, Beata.

ULVÅSA-ÄTTEN. Tillbaka till toppen »

I.1) GUDMAR MAGNUSSON(ULVÅSA-ÄTTEN), riddare, riksråd, lagman, nämnd 1291-1313. - G före 1291 m MARGARETA ULVSDOTTER(Lejon;BOBERG), d före 1341.(4)(6)

Son:

II.a) MAGNUS GUDMARSSON(ULVÅSA-ÄTTEN), d 1357/1363. Riddare, riksråd i Lo, Långareds sn, nämnd 1316-1357. - G 1315/1316 m KATARINA BIRGERSDOTTER(FINSTA-ÄTTEN), f ca 1300, levde 1352. Syster till den heliga Birgitta.(4)(5)

Dotter:

III.1) INGEBORG MAGNUSDOTTER(lejon;ULVÅSA-ÄTTEN), f ca 1327, d 1390, begraven i Vadstena, som sedan blev omgift med jarlen Erengisle Sunesson(Bååt). - G m BENGT TURESSON(Bielke), nämnd 1341-59, väpnare, riddare, riksråd, son av riddaren och riksrådet Ture Kettilsson och Sigrid.(1)(2)(3)(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Gudmar Magnusson, riddare, riksråd, lagman | Magnus Gudmarsson, riddare, riksråd | Ingeborg Magnusdotter | _________________________________________________________________________________ Sigrid Bengtsdotter ( ? -1392) Ture Bengtsson, riddare, riksråd, lagman ( ? -1415) | | Tomas von Vitzen, riddare, riksråd, hövitsman ( ? -1416) Sten Thuresson, riksråd, hövitsman ( ? -1431) | | Sigrid von Vitzen (1400-talet) Birgitta Stensdotter(Bielke) (1400-talet) | | Cecilia Haraldsdotter(Gren) (1400-talet) Birgitta Sture ( ? -1472) | | Sigrid Eskilsdotter(Banér) ( ? -1527) Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520) | | Cecilia Månsdotter(Eka-ätten)(1400/1500-talet) Gustav I Vasa, svensk konung (1496-1560) | | Gustav I Vasa, svensk konung (1496-1560) Erik XIV, svensk konung (1533-1577) | | Erik XIV, svensk konung (1533-1577) Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633) | | Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633) Catharina Hand (levde änka 1646) | | Catharina Hand (levde änka 1646) Virginia Rytter ( ? -1688) | | Virginia Rytter ( ? -1688) Christina Stierna (död före 1687) | | Christina Stierna (död före 1687) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Lisa Skårman (1861-1951) | | Lisa Skårman (1861-1951) Astrid Stagh (1895-1952) | | Astrid Stagh (1895-1952) Gunnar Liliequist, försäkringstjänsteman (1924-1996) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) Alexandra Liliequist (1989- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, bd III, sp 322.
(2) = Svenska Ättartal 1889, s 149-155.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors mormors farmors mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars farmor.
(4) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(5) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors mormors farmors morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars farmors far.
(6) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors mormors farmors morfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars farmors farfar.

AV UNGERN. Tillbaka till toppen »

Ungrarna, ursprungligen ett stamförbund av flera nomadiserande herdefolk, av vilka de främsta var magyarer, kom från öster och bemäktigade sig omkr. 895 under ledning av magyarhövdingen Árpád(d 907) landet kring mellersta Donau. Därmed lades grunden till den ungerska staten. Genom sina härjningståg utgjorde de ungerska ryttarskarorna ett svårt hot mot kristenheten, till kejsar Otto den store 955 genom segern på Lechfeld definitivt hejdade dem. Under fursten Géza(d 997) och dennes son Stefan I den helige(997-1038) kristnades magyarerna och bragtes att överge sitt nomadiserande liv.(3)

I.1) VENEDOBEL.(7)

Son:

II.a) EMSE.(7)

Son:

III.1) ALMOS, d 895.(7)

Son:

IV.a) ÁRPÁD, grundare av konungadömet Ungern, f 840, d 907. Magyarerna eller ungrarna, såsom de kallades i Västerlandet, en finsk-urgisk stam från trakten omkring Uralfloden med starkt turkisk uppblandning i följd av främmande överherrskap, tillhörde de nomadfolk, som lydde under kazarernas välde i nuvarande Syd-Ryssland. Därifrån undanträngdes de(kort efter mitten av 800-talet) av sina fientliga stamfränder, de turkiske bissenerna till det nästan öde landet emellan Dnjestr och Donau. Där valde de under kazariskt inflytande till sin högste hövding Árpád, från vilken deras senare härskare ledde sin härkomst. På bysantinernas uppfordran angrep de bulgarerna söder om Donau(888-893), men fördrevs själva åter från sina hemvist av bissenerna. Därefter styrde de sitt tåg till slätterna omkring Theiss och gjorde sig, på den frankiske östmarksbefälhavarens uppfordran, till herrar över de kristne och bofaste slaverna(894-905).(7)(9)

Son:

V.1) ZOLTAN AV UNGERN.(7)

Son:

VI.a) TAXSONY AV UNGERN, f 971.(7)

Son:

VII.1) MIHALY(MIKAEL) AV UNGERN, regent.(7) Är han samma som?: GÉZA, furste av Ungern 972-997. Under dennes tid började Ungerns ombildning till ett kristet, europeiskt konungarike. Vid sin tronbestigning förbjöd Géza rövartågen till utlandet och slöt snart därefter fred med kejsar Otto den store samt gav tyska, bömiska och italienska missionärer tillträde till landet. Åt sin son Stefan den helige skaffade han en bajersk prinsessa till hustru, och med henne kom riddarväsen, industri och handel till landet. Själv lät Géza av sin kristna gemål, den siebenbürgska prinsessan Sarolta, förmå sig att taga dopet, men fortsatte i alla fall att offra åt de gamle gudarna. Då Adalbert, biskop av Prag, gjorde honom förebråelser härför, svarade han, att han var rik nog att offra både åt den kristne guden och de hedniske gudarna. Fullständig seger vann kristendomen i Ungern först under Gézas son Stefan.(10)

Söner:

VIII.a) STEFAN I DEN HELIGE AV UNGERN, (Stefan; ung. István), Ungerns förste konung, f 975, d 20/8 1038 i Gran, var son av hertig Geisa(Géza), hette egentligen Vajk och döptes mellan 985-990 med namnet Stefan. Han efterträdde 997 sin fader. Han arbetade nitiskt för kristendomens införande, nedslog det mäktiga hedniska partiet, uppträdde själv som apostel samt upprättade flera biskopsstift och kloster. Han antog konunganamnet, och till belöning för sitt kristna nit erhöll han år 1000 av påven Sylvester II titeln "apostoliskt majestät" och en konungakrona, den ännu bevarade "S:t Stefans-kronan", med vilken han kröntes i augusti 1001. Stefan var förmäld med hertig Henrik II:s av Bajern dotter Gisela, syster till kejsar Henrik II, och hade med henne en son, Imre(Emerich), som dog före fadern. Till sin efterträdare bestämde han därför sin systerson Pietro(av den venezianska högadliga ätt, som inom sig räknar tre doger och en konung av Ungern, Orseolo), som konung Peter I. Stefan begrovs i den av honom grundlagda basilikan i Stuhlweissenburg, kanoniserades 1087 och är Ungerns skyddspatron(hans dag är 20/8). Hans staty är rest i Budapest.(4)(5)(9)

VIII.b) LADISLAUS "THE BALD" VASUL AV UNGERN, prins, konung av Polen, f ca 980 i Polen, d 1037 i Ungern. - G ca 1000 m PREMYSLIDE PREMYSLAVA RURIK.(2)(7)

Söner:

IX.1) ANDREAS I AV UNGERN, konung 1046-1061, f 1001 i Esztergom(K-Esztergom) i Ungern, d efter 6/7 1060 i Winsselburg(Zircz, Veszprem) i Ungern, begr. 1060 i Tihany(Veszprem) i Ungern, levde som landsflykting i Ryssland, men återkallades 1046 genom ett folkuppror. Efter ett lyckligt krig mot kejsar Henrik III befriade han 1052 Ungern ur dess vasallförhållande till tyska riket. Angripen av sin broder Bela, blev han av denne besegrad i slaget vid Theiss, 1061, där han själv stupade. - G ca 1037 m ANASTASIA YAROSLAVNA AGMUNDA RURIK.(6)(7)

Barn:

X.a) ADELHEID(ADELAIDA) AV UNGERN, f 1040, d 27/1 1062. - G 1057 m WRATISLAW II AV BÖHMEN, konung, f ca 1035, d 14/1 1092.(1)(7)

X.b) SALAMON AV UNGERN.(7)

X.c) GYORGY AV UNGERN.(7)

X.d) DAVID AV UNGERN.(7)

IX.2) BELA "DEN HELIGE" I AV UNGERN, konung, f ca 1004, d ?/12 1063. Stefan den heliges brorson, deltog först i sin broder Andreas I:s strider med kejsar Henrik III, men bemäktigade sig själv tronen 1061, när brodern ville göra honom arvsrätten till densamma förlustig. Bela befäste kristendomen i Ungern, ordnade myntväsendet och härskade med stor kraft och duglighet. Han avled 1063 på ett krigståg mot tyskarna. - G ca 1040 m RYKSA(RIXA) AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT), f 1018. (1)(2)(7)

Barn:

X.a) LADISLAUS "DEN HELIGE) I AV UNGERN, konung 1077-1095, f 1031, d 27/7 1095, värjde riket mot bissenerna och de likaledes turkiske kumanerna, vilkas kvarblivna kolonier efter hand sammansmälte med de besläktade ungrarna. Han införlivade Transsylvanien med rikets huvudland och inledde den statsrättsliga förbindelsen mellan Ungern och det slaviska Kroatien(1091). - G ca 1078 m ADELAIDE ZAHRINGEN.(7)(9)

Dotter:

XI.1) PRISCA AV UNGERN, f ca 1088 i Ungern, d 1124 i Turkiet.(7)

X.b) SOFIA AV UNGERN, f ca 1042, d 18/6 1095. - G1) 1062 m Wilhelm av Weimar. - G2) ca 1064 m Udalrich I av Istrien. - G3) 1071 m MAGNUS AV SACHSEN(BILLUNG; Kolla detta!), hertig, f ca 1045, d 23/8 1106.(1)(7)

X.c) GÉZA "DEN STORE" I AV UNGERN, konung, f 1044, d 25/4 1077. - G 1065 m NN SYNADENA, f ca 1046, dtr av Theodore Synadenos(Ny! Inte skrivit denna!).(1)(7)

Barn:

XI.1) KOLOMAN(KÁLMÁN) AV UNGERN, konung av Ungern 1095-1116, en begåvad, handlingskraftig och beläst furste, knöt det redan av hans farbror och företrädare, Ladislaus den helige, delvis erövrade Kroatien för framtiden i sin helhet till ungerska kronan, intog också Dalmatien och en del av Bosnien och lät 1103 i Zara-Vecchia kröna sig till konung av Kroatien och Dalmatien. Genom denna erövring råkade han i strid med Venezia. Under Kolomans första regentår hade Ungern så mycket att lida av de genomtågande korsfararhoparna, att han måste utkämpa blodiga slag med dem. Koloman införde viktiga förändringar i rättskipningen och den inre, både andliga och världsliga, förvaltningen. Han efterträddes av sin son Stefan(István) II.(8)

Son:

XII.a) STEFAN II AV UNGERN, Konung 1116-1131, son till konung Koloman, var en lättsinnig och grym furste. Hans regering oroades av inre uppror samt krig med grannstaterna.(4)

XI.2) GISELA AV UNGERN.(7)

XI.3) ALMOS AV KROATIEN, konung, f 1068, d 1129. - G 21/8 1104 m PREDSLAVA SVJATOPOLKOVNA AV KIEV.(1)(7)

Son:

XII.a) BELA II "DER BLINDE" AV UNGERN, konung, f 1109, d 12/2 1141. Blev jämte sin fader Almos redan som barn bländad av sin farbroder, konung Koloman av Ungern. Han efterträdde sin kusin Stefan II såsom konung(1131-1141), men behärskades fullständigt av sin gemål, Helena av Serbien. Hans regering var uppfylld av inre tvedräkt. - G 28/4 1127 m JELENA AV SERBIEN, levde 1146.(1)(2)

Barn:

XIII.1) ELISABET AV UNGERN, f 1128, d 1151/1154. - G 1136/1140 m MIESZKO III "STARY" AV STORPOLEN, furste, f 1126/1127, d 13/3 1202.(1)

XIII.2) STEFAN IV AV UNGERN, d 1164, kämpade om kronan understödd av bysantinske kejsaren med sin brorson Stefan III.(4)

XIII.3) GÉZA II AV UNGERN, konung, f 1130, d 3/5 1162. - G 1146 m JEVFROSINA MSTISLAVNA AV KIEV(RURIKSKA ÄTTEN), f 1130, d ca 1190.(1)

Barn:

XIV.a) ELISABET AV UNGERN, f 1146, levde 1189. - G m FRIEDRICH AV BÖHMEN, hertig, f 1142, d 25/3 1189.(1)

XIV.b) ILONA AV UNGERN, f 1158, d 25/5 1199. - G 1172 m LEOPOLD V AV ÖSTERRIKE(Se BABENBERG), hertig, f 1157, d 31/12 1194.(1)

XIV.c) STEFAN III AV UNGERN, konung 1161-1172, son till konung Geisa II, kämpade om kronan med sin av bysantinske kejsaren understödde farbroder Stefan IV, vilken dog 1164.(4)

XIV.d) BELA III AV UNGERN, konung, f 1148, d 23/4 1196. Bela var en kraftfull regent(1173-1196). Uppfostrad i Konstantinopel, införde han ett bysantinskt hovceremoniell och ett ordnat kansli i sitt rike. Han hävdade den inre ordningen, främjade städernas uppkomst och tillbakavisade med kraft alla från komnenska husets storhetstid stammande bysantinska suveränitetsanspråk på Ungern. Han gjorde också erövringar i Galizien och återförenade Dalmatien med riket. Bela förmälde sig med en dotter till Filip II August i Frankrike, vilket främjade den franska bildningens inflytande i Ungern. 1898 upprättades i Mattiaskyrkan i Budapest ett mausoleum över hans och hans gemåls 1847 i Stuhlweissenburg funna ben. - G 1168 i Konstantinopel m AGNES DE CHATILLON-SUR-LOING, d 1184.(1)(2)

Barn:

XV.1) KONSTANTIA AV UNGERN, f 1180, d 6/12 1240. - G 1198 m PRZEMYSL OTAKAR I AV BÖHMEN, konung, f ca 1160, d 15/12 1230.(1)

XV.2) ANDREAS(ENDRE) II AV UNGERN, konung 1205-1235, f 1176, d 12/9 1235, störtade i förening med sin lidelsefulla gemål Gertrud Ungern i svåra inre oroligheter. Sedan Gertrud 1213 blivit dödad genom en sammansvärjning av adeln, begav sig Andreas 1217 på ett korståg till Palestina. Detta korståg blev utan följder, och Andreas återvände till Ungern, där han ända till sin död hade att kämpa mot uppror. 1222 utfärdade han den s k gyllene bullan, ett frihetsbrev för magnaterna, betraktat såsom Ungerns första grundlag. - G1) ca 1200 m GERTRUD AV ANDECHS, f ca 1180, d 8/9 1213. - G2) 1215 m YOLANDE DE COURTENAY, f 1200, d 1233.(1)(2)(6)

Barn i 1:a giftet:

XVI.a) ELISABET "DEN HELIGA" AV UNGERN, f 1207, d 17/11 1231 i ett av henne upprättat sjukhus i Marburg, lantgrevinna av Thüringen, var dotter till konung Andreas II av Ungern och hans gemål Gertrud av Meran, bestämdes redan 1211 till gemål åt den då elvaårige Ludvig av Thüringen och fördes till Wartburg att där uppfostras vid sin blivande svärfader lantgreven Hermanns glada hov. Ludvig, som 1217 övertog regeringen efter sin faders död, gifte sig med henne 1221. Redan från barndomen hade Elisabet visat böjelse för stränga botövningar, och efter sitt giftermål ådagalagde hon stor mildhet och välgörenhet mot sina undersåtar samt pålade sig den strängaste asketism. Sedan hennes gemål 1227 avlidit på ett korståg, förjagades hon med sin son Hermann II och sina båda döttrar av sin svåger Henrik Raspe och irrade värnlös omkring, till dess hon fick skydd hos sin morbror biskop Eckbert av Bamberg på slottet Bottenstein. 1229 skilde hon sig från sina barn och ägnade sig under sin återstående levnad helt åt andakt, välgörenhet och sjukvård. Många under ansågs ske vid hennes grav, vilket föranledde påven Gregorius IX att 1235 kanonisera henne. Över Elisabets stoft byggdes Elisabetskyrkan i Marburg. Hennes ben blev 1539 av Filip av Hessen flyttade till ett obekant ställe. De sägner och dikter, som angå Elisabet, ha samlats av Montalembert("Vie de sainte Elisabet", 22:a uppl. 1903). Deras historiska kärna har utretts av Wegele i "Hist. zeitschrift", 1861. Elisabets barmhärtighetsverk ha förhärligats av flera målare, bl a Fiesole, Holbein d ä och Murillo, och inom tonkonsten av Liszt i "Die legende von der heiligen Elisabeth". - G 1221 m LUDWIG IV AV THÜRINGEN, lantgreve, f 1200, d 11/9 1227 i Otranto. (1)(11)

XVI.b) BELA IV AV UNGERN, konung, f 1206, d 3/5 1270, son till Andreas II, härskade först såsom faderns medregent, därefter ensam 1235-1270. Han sökte genom adelns försvagande höja konungamakten, varför missnöjda adelsmän inkallade hertig Fredrik II av Österrike, som dock blev slagen av Bela 1236. En del av de av tartarer besegrade kumanerna fick av Bela bostäder i Ungern mellam Donau och Theiss, medan i dess övergivna länder, Moldau och Valakiet, upprättades ungerska markgrevskap(banat). 1241 blev emellertid Bela vid Sajó slagen av tartarerna, som inbrutit i Ungern, och nödgad att söka skydd i Österrike, vars hertig avtvang honom hans skatter och tre gränskomitat. Bela, som då flydde till Dalmatiens öar, återvände dock till Ungern följande år efter tartarernas avtåg och sökte genom återuppbyggande av de förstörda orterna och inkallande av tyska kolonister upprätta det genom tartarernas härjningar ruinerade landet. Samtidigt upptog han den traditionella erövringspolitiken mot slaverna och tvang genom segern vid Wiener-Neustadt 1246 hertig Fredrik att återlämna de tre gränskomitaten. 1262 avvärjde han lyckligen ett nytt försök av tartarerna att infalla i Ungern, men råkade slutligen i krig med sin son Stefan, vilken upprepade gånger reste sig mot honom och förbittrade hans sista levnadsår. Bela, som fått hedersnamnet "Ungerns andre grundläggare", var en av de dugligaste regenterna av den arpadska ätten. - G 1218 m MARIA LASKARINA(LASKARIS) AV NICAEA, d 1270.(1)(2)

Barn:

XVII.1) STEFAN(ISTVAN) V AV UNGERN, konung 1270-1272, f ?/12 1239, d 1/8 1272, son till konung Bela IV, förde ett olyckligt krig med konung Ottokar av Böhmen och dog på ett fälttåg mot Serbien. - G 1253 m ELISABET AV KUMANIEN, d 1290.(1)(4)

Dotter:

XVII.a) MARIA AV UNGERN, f 1257, d 25/3 1323 i Neapel. – G 1270 m CARLO II "DER LAHME" AV NEAPEL, konung, f 1254, d 5/5 1309 i Casanuova vid Neapel.(1)

XVI.b) KONSTANZE AV UNGERN, f ca 1230. - G 1251/1252 m LEW DANILOVITJ AV GALIZIEN, konung, f 1228, d 1301.(1)

XVI.c) ANDREAS III AV UNGERN, konung 1290-1301, Andreas II:s sonson, var den siste av Árpáds ätt.(6)

Dotter i 2:a giftet:

XVII.2) JOLANTA AV UNGERN, d 12/10 1251 i Huesca. - G 8/9 1235 i Barcelona m JAIME I "EL CONQUISTADOR" AV ARAGONIEN, konung, f 1/2 1207 i Montpellier, d 27/7 1276 i Valencia.(1)

X.d) Dotter av Bela.(7)

Tillhör släkten:

I.1) NN AV UNGERN. - G 1117 m VLADIMIR VLADIMIROVITJ AV HALICZ(GALIZIEN), furste, d 1153.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd II, sp 1240-1241.
(3) = Bonniers Konversationslexikon, bd XIV, sp 54.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XXVI, sp 1158.
(5) = Nordisk Familjebok, bd XX, sp 953.
(6) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 985.
(7) = Kings, Rulers and Statesmen; Ahnentafel for Edward III of England; Schwennicke, Europaische Stammtafelin ii.
(8) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 581-582.
(9) = Nordisk Familjebok, bd XXX, sp 1031-1034.
(10) = Nordisk Familjebok, bd IX, sp 872.
(11) = Nordisk Familjebok, bd VII. sp 411.

UNGIUS. Tillbaka till toppen »

I.1) PETRUS PETRI UNGIUS, f i Prästgården, Hultsjö, kyrkoherde mellan 1567 och 1610 i Hultsjö, riksdagsman 1590, d 1610 i Hultsjö, - G m CHRISTINA.(1)(2)(6)(8)

Barn:

II.a) JOHANNES PETRI UNGIUS, f 1570 i Hultsjö, skola före 1590 Växjö, 1590 Greifswald student, 1593 Wittenberg student, examen 1595, fil. mag., rektor scholae 1597 Växjö, domprost 1603 Växjö, superintendent 1607 Kalmar, begravd omkring 1617 Gamla stadskyrkan, Kalmar, likpredikan av biskopen i Växjö Petrus Jonae Angermannus, d 1617 i Kalmar. Vid Gustaf II Adolfs kröning i Stockholm 1617 insjuknade han i frossa, hemfördes och kunde därefter aldrig mera lämna sängen. - G 1599 m HELENA MÅNSDOTTER, dtr av borgmästaren i Jönköping Måns Jönsson o h h Brita Nilsdotter.(1)(2)(3)(5)

Barn:

III.1) CATHARINA UNGIA, d 1643, dtr av superintendent Johannes Petri Ungius o h h Helena Månsdotter. - G m LAURENTIUS ERICI WALLERIUS, f i Högsby, d 1662 i Högsby, utbildad före 1613 Kalmar, 7/12 1613 Uppsala student, 1615 Wittenberg student, 1617 Greifswald student, examen 1620 Wittenberg, fil. mag., rektor Kalmar skola 1622, med anledning av löfte om tvenne tjänster vid Kalmar skola föreslog Rothovius Wallerius till konrektor 1621, och i ett kvitto på kyrkotionde från Ålem och Mönsterås 1622 undertecknar han sig scholae Calm. rektor, kyrkoherde 22/10 1622 i Högsby, kontraktsprost efter 22/10 1622, preses vid prästmötet 1640, riksdagsman 1635, riksdagsman 1642, deltog i superintendentvalet 1655. Vid superintendentvalet 1655 erhöll han 35 röster och anmäldes till utnämning av domkapitlet samma år, dock utan resultat. Begravd 30/11 1662 i Högsby.(1)(2)(4)(7)

II.b) CHRISTINA UNGIA.(1)(2)

II,c) SAMUEL PETRI UNGIUS.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Petrus Petri Ungius, kyrkoherde ( -1610)
|
Johannes Petri Ungius, superintendent ( -1602)
|
Catharina Ungia ( -1643)
|
Helena Walleria (1626-1695)
|
Karin Laurina (1654-1709)
|
Helena Drysenia(1668-1719)
|
Brita Wrethelia (1711-1800)
|
Anna Helena (Lena) Nicander (1740-1799)
|
Gustaf Nilsson(Jonsson) (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Familysearch.com.
(2) = Ancestry.com.
(3) = Fadern Petrus Petri Ungius nämnes som berömelig prästman i biskop Petrus Jonae Angermannus likpredikan över superintendenten Johannes Petri Ungius i Kalmar.
(4) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors mormors mor.
(5) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors mormors morfar.
(6) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors mormors morfars far.
(7) = 11 barn. Nr 6 Christina. Wallerius lät under sin livstid uppsätta ett ännu bevarat epitafium i Högsby kyrka över sig, hustrun och de elva barnen.
(8) = Nämnes som berömelig prästman i biskop Petrus Jonae Angermannus likpredikan över superintendenten Johannes Petri Ungius i Kalmar. Efter att i 6 år ha varit predikant i krigsflottan blev han hovpredikant hos Johan III och promoverades av honom till Hultsjö. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593.

DE UZÉS & CASTELLAR. Tillbaka till toppen »

Uzès, stad i franska dep. Gard, vid Alzon, en biflod till Gard, 24 km v om Nimes. Staden har ett från medeltiden härstammande slott, Duché, fordom residens för hertigarna av Uzès. Staden var länge huvudort i ett grevskap (sedan 1565 hertigdöme).(2)

I.1) ROSINA DE UZÉS & CASTELLAR. - G m ROSTAING DE SABRAN.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXXI, sp 195.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2017 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.

No comments:

Post a Comment