N

FAMILIES IN MY ANCESTRY IN THE LETTER OF N:

Av Peter Liliequist.


Släktnamn: av Namur, Natt & Dag, av Navarra, Nicander, Nilsdotter1, Nilsdotter2, Nilsdotter3, Nilsdotter4, Nilsdotter5, Nilsdotter6, Nilsdotter7, Nilsdotter8, Nilsdotter9, Nilsdotter10, Nipritz, av Nordheim, av Normandie, von Normann, av Novgorod, Näf.

AV NAMUR. Tillbaka till toppen »

NAMUR, (flam. "Naemen") provins i Belgien, begränsad i norr av Brabant, i öster av Liège och Luxemburg, i söder av Frankrike och i väster av Hainaut. 3.660 kvkm., 362.846 inv.(1910). Namur var på 900-talet ett eget grevskap. 1263 kom det genom köp till grevskapet Flandern och 1429 till hertigarna av Burgund samt delade sedermera de nederländska provinsernas öden.(2)

I.1) GEOFFROI AV NAMUR, greve, f 1067, d 19/8 1139. - G 1101 m ERMESINDE AV LUXEMBURG, f 1075, d 24/6 1143.(1)

Dotter:

II.a) BEATRICE AV NAMUR, f ca 1110. - G ca 1130 m WITHIER AV RETHEL, greve, d 1158.(1)

Tillhör släkten:

I.1) ADELAIDE AV NAMUR, f 1110, d ?/7 1169. - G ca 1130 m BAUDOUIN IV AV HAINAUT, greve, f 1108, d 8/11 1171.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XIX, sp 413-414.

NATT & DAG. Tillbaka till toppen »

Adliga ätten Natt och Dag, nr 13. Frälsesläkt från Mellansverige, känd sedan 1280. Introducerad 1625. Ut- döda grenar av ätten ha haft grevlig och friherrlig värdighet med namnet Sture. Äldsta grenen bosatt i Nord-Amerika. En bland de äldsta av nu levande svenska adelssläkter, kan föras tillbaka till herr Nils Sigriteson(riddare 1280, lagman i Värend 1286-99, konungens råd 1288). Han hör till de få svenskar under medeltiden, som av en eller annan anledning kallades efter modersnamnet. Om det vapen han förde också är ett arv efter modern, är outrett; fadern är oss okänd, men torde tillhört stormännens led. Glansperioden för släkten sträcker sig från början av 1300-talet till medeltidens slut. Icke mindre än 21 riksråd, 1 biskop och 1 ärkedjäkne räknas bland släktmedlemmarna. Vapnet, en delad sköld, vars övre fält är guld och nedre blått, belagt med spjälverk - sålunda något ljust och mörkt - gav genealogerna i slutet av 1500-talet anledning att i sina arbeten beteckna släkten med: "Dag och Natt", vilket namn på 1600-talet av de lärde ändrades till "Natt och Dag". Genom sin säregenhet intar namnet en undantagsställning. Också dröjde medlemmarna själva i det längsta att begagna det. Icke förr än på 1720-talet, då alla svenska adelsmän hade familjenamn, börja släktmedlemmarna efter sina fadersnamn tillägga Natt och Dag. Betecknande är, att generalmajoren Sten Arvidsson(son till vice presidenten i Svea hovrätt Arvid Ivarsson, f 1633, d 1683, som 1678 blev friherre, men icke tog introduktion), när han 1720 upphöjdes till friherre, icke begagnade namnet Natt och Dag, utan begärde att få uppta Sturenamnet, emedan han var av samma släkt som de yngre Sturarna. Med ridderskapets och adelns tillstånd introducerades han 1723 med namnet Sture och blev ättefader för friherrliga ätten Sture(utdöd på svärdssidan 1875 och på spinnsidan 1887). En avkomling i 5:e led av ovannämnde Nils Sigriteson, Nils Bosson(d 1494), upptog sin moders namn, Sture, och blev stamfader för den yngre, 1561 grevliga ätten Sture(utdöd på svärdssidan 1616). Riksrådet Åke Axelsson, hans brorson Ture Turesson och broderns sonson Karl Axelsson fick 1652 friherrlig värdighet, men friherrliga ätten Natt och Dag utslocknade redan 1676 på svärdsidan.(2)(4) Adliga ätten Natt och Dag, N:o 13.(2)

I.1) (?MATTS, vilken av äldre genealoger uppges som släktens gemensamma stamfader, förekommer ej i någon bevarad handling.).(1)

Barn:

II.a) BO MATTSSON, 1250. - G 1:o m Sigrid. - G 2:o m Estrid, enligt uppgift av äldre genealoger, men nå- got bevis härför finnes ej, ej heller för att nedanstående Nils Sigridsson och Karl Estridsson voro halvbröder, dock förde båda natt och dag-vapnet.(1)(15)

Barn:

III.1) NILS SIGRIDSSON, nämnd 1280-1299, var riddare 11/5 1280, då östgöta lagman underrättade Ydreboarna, att denne till honom upplåtit "konungens och häradets egendom" Ringshult i Torpa sn(Ög.), kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25/4 1282, var konungens råd 1288, lagman i Värend 1288-1299, gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 16/7 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka, d sannolikt s.å, 1299.(1)(16)(30)

Barn:

IV.a) SIGRID NILSDOTTER(NATT & DAG), levde 1327. - G m TURE KETTILSSON(BIELKE), d 1322. Riddare, riksråd, lagman, nämnd 1283-1322.(30)

IV.b) BO NIKLISSON(NILSSON), d 1322, riddare, riksråd, lagman, nämnd 1311-1322, en av hertigarna Erik och Valdemars anhängare, fick av dem deras andel i tvenne torp i Blåvik i Ekeby sn(Ög.), vilken gåva stadfästes 29/1 1311 av konung Birger, som s.å. 14/2 överlät till honom sin enskilda del i Blåvik, var riddare 13/7 1314, beseglade hertigarnas i fängelset uppgjorda testamente 18/1 1318, lagman i Östergötland s.å., hertiginnan Ingeborgs råd s.å. 1/8, deltog i fredsfördraget i Roskilde s.å. 11/11, beseglade regeringsformen 8/7 1319 och kallas s.å. 28/7 konung Magni råd, deltog i rådsmötet i Stockholm 2/6 1320, beseglade förlikningen mellan borg mästare och borgare i Visby 4/6 1322 och föreningen i Skara s.å. 20/7, upprättade sitt testamente s.å. 9/9 och valde sin lägerstad i Linköpings domkyrka, d troligen 1322. - G m CECILIA KNUTSDOT- TER(BLÅ-ÄTTEN), som 16/5 1306 nämnes såsom hans trolovade och troligen gifte sig s.å. samt levde änka 25/3 1336, då hon med bifall av sina barn skänkte en gård i Torpa sn(Ög.) till S:t Martins kloster i Skän- ninge, varuti hennes dotter Elena ingått, och ännu 12/3 1350, dtr t riksdrotset, östgötalagmannen och riddaren Knut Jonsson(av den s.k. Blå-släkten), till Aspenäs m.m. o Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten).(1)(4)(17)(30)

Barn:

V.1) BO BOSSON, till Ringshult(nu Liljeholmen) i Torpa sn(Ög.), d 1389/1391, nämnd 1339-1389, väpnare 1339 och riddare redan 28/10 1356, besglade som konung Albrekts och hans faders anhängare stilleståndet med konung Håkans och hans faders anhängare i Edsvik 15/4 1371, omtalas som riksråd första gången 12/6 1377, beseglade riksrådets brev 1382 till påven med begäran, att avlidna Birgitta Birgersdotter måtte förklaras för helgon, nämnes sista gången i rådet 1389. - Hans gifte okänt.(1)(18)(30)

Barn:

VI.a) MÄRTA BOSDOTTER, d 1414, begraven i Vadstena. - G före 1381 m riddaren, riksrådet ALGOT MAGNUSSON(STURE), d 7/3 1426, till Rävsnäs, Toresunds sn.(4)(29)(30)

VI.b) KNUT BOSSON(KANUTUS BOËTII), biskop i Linköping, d 12/5 1436, var son till riddaren Bo Bosson, omtalas på 1380-talet som kantor, sedermera som dekanus i Linköping, valdes 1391 till biskop och fick 1392 konfirmation, men vigdes ej förrän 1393(i Vadstena, samtidigt med heliga Birgittas skrinläggning). I Nyköpingsmötet 1396 och i upprättandet av den s k unionsakten i Kalmar, 1397, var han deltagare. Vid Engelbrekts resning, 1434, tvingades han jämte det övriga rådet att på mötet i Vadstena uppsäga konung Erik av Pommern tro och lydnad samt erhöll därefter Stegeborgs slott. Följande år var han ett av rådets ombud vid mötet i Halmstad, där det bestämdes, att konung Erik åter skulle erkännas, och 1436 bevistade han(kort före sin död) riksdagen i Arboga samt deltog i den villkorliga uppsägningen av konung Erik. I styrelsen av sitt stift synes han varit tämligen egenmäktig och självrådig. Vadstena klosterfolk anklagade honom för delaktighet i abbedissan Ingegärds förbrytelser, och beskyllningen, att han för sina släktingars skull förspillde kyrkans gods, synes ej sakna grund.(4)

VI.c) STEN BOSSON, till Ekhult i Björsäter sn(Ög.), var väpnare 15/4 1371, då han som anhängare av konung Albrekt och hans fader underskrev stilleståndet med konung Håkan och hans faders anhängare i Edsvik, häradshövding i Östkinds härad 1381, konungs domhavande i Dalarna 1385, fogat i Södermanland 1386-89, utredningsman i drotset Bo Jonssons(Grip) bo 1386, var riddare 19/2 1388, en av dem som inkallade drottning Margareta s.å., riksråd 1389, häradshövding i Dalarna 1390-94, 1399-1401 och 1408, i Östergötland 1395-99, i Finland 1404-1405, i Södermanland 1409 och åter i Finland 1410 i januari, förrättade 1405 räfsteting i Finland i och för reduktion av adelns gods enligt Nyköpings mötes beslut, upprättade sitt testamente på sin sätesgård Ekhult 12/4 1410, då han säger sig ligga på sin sotsäng, och var död i början av år 1411. Var en tid anhängare till konung Albrekt, men kom som en av verkställarna(sedan 1386) av sin kusin den mäktige drotsen Bo Jonssons testamente i spänt förhållande till Albrekt och var en av dem, som 1388 inkallade drottning Margareta. Åt honom i hans egenskap av Bos närmaste frände överlämnades 1390 förmyndarskapet för Bo Jonssons barn, förvaltningen av deras arv samt ansvaret för Bos skulder och för fullgörandet av stadgandena i hans testamente. - G före 2/1 1378 m INGEBORG KARLSDOTTER, levde änka 14/3 1411, dtr t Karl Birgersson(en sjuuddig stjärna) o Gertrud Gertsdotter(Molteke).(1)(4)(20)

Barn:

VII.1) NILS STENSSON, väpnare, marsk, riksråd sedan 1434, d 1439 i Norrköping av pesten, uppsattes i oktober 1435 av rådet på förslag till drots, men konung Erik utnämnde i stället Kristiern Nilsson(Vase). Nils deltog därefter på Engelbrekts sida i 1436 års resning och anförde belägringshären utanför Kalmar. Icke nöjd med de betydande förläningar, som s å gavs honom, framställde han utan framgång 1438 begäran om mera hos riksföreståndaren Karl Knutsson, med vars halvsyster Margareta Stensdotter(Bielke) han var gift. Han slöt sig därefter till Karl Knutssons motståndare drotsen Kristiern Nilsson och satte sig öppet till motvärn på Stegeborg, vars hövitsman han var. Belägrad av Karl Knutsson, ansåg han dock rådligast att fly över till konung Erik på Gottland. Sedan denne i mars 1439 utnämnt honom till marsk, gick han med en styrka över till Östergötland, men vände snart åter. Senare på året ingick han i Tälje en förlikning med riksföreståndaren och miste därvid Stegeborg, men upptog snart ånyo striden i Östergötland, blev då fången och dog kort därefter. - G m MARGARETA STENSDOTTER(BIELKE), dtr t Sten Turesson(Bielke) och Margareta Karlsdotter(sparre).(4) (9)

VII.2) BO STENSSON, riddare, riksråd, till Bergunda i Småland, d efter 1469, omtalas 1410 som riddare, var häradshövding i Bankekinds härad, slöt sig 1434 till resningen mot konung Erik och fick 1436, jämte sin broder Bengt, befälet på Kalmar, vilket Karl Knutsson 1439 fråntog dem. Han begav sig då över till konung Erik på Gottland, men förlikte sig 1440 med Karl Knutsson. I sitt gifte med riddaren Sven Stures dotter Karin hade han sonen Nils Bosson, som upptog sin moders namn och blev stamfader för den yngre släkten Sture.(1)(3)(4)(21)

Barn:

VIII.a) NILS BOSSON, stamfader för den yngre släkten Sture.(4)

VIII.b) MÄRTA BOSDOTTER. - G m PEDER RIBBING.(1)(3)(23)

VII.3) BENGT STENSSON, till Göksholm i St. Mellösa sn(Ör.), riddare vid konung Eriks kröning 1397, hö- vidsman på slottet Styresholm i Styrnäs sn(V.norrl.), vilket han överlämnade till herr Algot Magnusson 6/8 1405, medlem av räfstetingen i Uppland 1409, lagman i Närke redan 20/1 1410, riksråd 1413, besglade i september 1434 anklagelsebrevet mot konung Erik till Norska rådet, hansestäderna m.fl., var 1435 en av dem, som konung Erik påtänkte till riksdrots, innehade under Engelbrekt Engelbrektssons resning Tälje slott, men då han därifrån uppbringade ett lybskt handelsfartyg, vilket stred mot det löfte riksrådet givit hansestäderna, lät Engelbrekt Erik Puke belägra och bränna Tälje hus, varigenom han råkade i tvist med Engelbrekt, flydde, sedan hans son Måns fastän förlikning ingåtts i tvisten mellan hans fader och Engelbrekt, mördat den sistnämnde 27/4 1436, från det av bönderna hotade Göksholm till Ringstadaholm i Östergötland, fick senare på året jämte sin broder Bo befälet på Kalmar, slöt sig sedemera till det mot marsken Karl Knutsson fientliga partiet, miste befälet 1439, men förlikte sig med marsken 1440 i Arboga, då marsken lovade honom Mellösa sn och Medelpad i förläning, d 1451. - G 1:o före 1399 m KRISTINA MAGNUSDOTTER(LEOPARD), som försvarade Tälje slott 1435 mot Erik Puke, men måste, sedan slottet börjat brinna, överlämna det åt honom, dtr t riddaren Magnus Håkansson(kluven sköld, i högra fältet en leopard, i vänstra en halv lilja) o hans fru Margareta. (1)(4)(8)(22)

Barn:

VIII.a) BRITA BENGTSDOTTER, d före 1462. - G 9/5 1453 m hövidsmannen på Stockholms slott, riddaren och riksrådet ARENDT BENGTSSON(tillbakaseende ulv) i hans 1:a gifte(G 2:o m Hebla Albrektsdotter Bydelsbach, i hennes 2:a gifte).(1)(24)

VIII.b) MÅNS BENGTSSON, riddare och riksråd, till Göksholm, Engelbrekts mördare, d omkring 1477, var i sin ungdom småsven hos Engelbrekt och nämnes som väpnare 1434. Med anledning av en faderns tvist med Engelbrekt överföll och mördade han denne 27/4 1436 på en holme i Hjälmaren i närheten av Göksholm. Hans försök att få Örebro borg i sina händer misslyckades, men han plundrade i staden allt, som tillhörde Engelbrekts folk, och skyndade sedan jämte fadern från det av bönderna hotade Göksholm till Östergötland. Mördaren och plundraren fick lejd, men gick dock i konung Eriks tjänst och idkade 1437 sjöröveri i svenska skären. Emellertid nämnes han 1442 som riddare och återkom efter någon tid. 1450 blev han hövitsman på Brandaborg samt 1451 riksråd och lagman i Närke. Därefter uppträdde han jämte Jöns Bengtsson(Oxen-stierna) som en av konung Karl Knutssons motståndare, men slöt sig sedermera till Jöns Bengtssons fiender. Han är stamfader för den ännu levande adliga ätten Natt och Dag. - G 1:o m MÄRTA CLAUSDOTTER(PLATA), dtr t Claus Plata och Cecilia Nilsdotter(?Schack). - G 2:o m MÄRTA MÅNSDOTTER(TRE ROSOR) -G 3:o m ERMEGÅRD FIKKESDOTTER BÜLOW. (1)(4)(8)(10)(25)

Dotter i (1:a eller 2:a) giftet:

IX.1) BIRGITTA MÅNSDOTTER(MAGNUSDOTTER)(NATT & DAG), d 15(10). - G 1471 m ABRAHAM CHRISTERSSON(LEIJONHUFVUD), d 149(6).(8)(10)

Barn i 3:e giftet:

IX.2) KERSTIN MÅNSDOTTER, som levde änka 1519. - G 6/9 1486 (morgongåvobrev) på Göksholm i Stora Mellösa sn(Ör.) m riksrådet SIGGE LARSSON(SPARRE AF ROSSVIK).(1)(26)

IX.3) JOHAN MÅNSSON, till Göksholm och Bro(Brokind), riksråd, f omkring 1470, d 1520, blev 1501 riksråd och 1510 ståthållare på Kalmar slott, som han tappert värjde emot danskarna. Han var en av Sturarnas tillgivnaste anhängare. Han hade 1514, i sitt andra gifte, äktat Anna Eriksdotter Bielke, som efter hans död modigt försvarade Kalmar.(4)

Son i 1:a giftet:

X.a) MÅNS JOHANSSON, till Säby(i Vists sn i Östergötlands län) och Bro(Brokind), riksråd, d 1555 på Viborgs slott, blev 1528, vid Gustaf I:s kröning, riddare och inkallades 1529 i rådet. Han vart s å slottsherre på Kalmar och utnämndes 1543 till lagman över Östergötlands domsaga. 1549 deltog han i Bruxelles i underhandlingarna om fred med kejsar Karl V 1555, under krigsoroligheterna med Ryssland, sattes han till slottsloven på Viborg. Han var en av konung Gustafs pålitligaste män och ådagalagde sin trohet bl a genom underhandlingar med allmogen vid västgöta-herrarnas upprorsförsök(1529) och under Dackefejden(1542), då han även som krigare var en av konungens främste medhjälpare.(4)

Barn:

XI.1) NILS MÅNSSON(MAGNUSSON), till Säby, d 1554. - G 1553 m CATHARINA GÖRANSDOTTER GYLLENSTIERNA i hennes 1:a gifte(gift 2:o 1566 m Ivar Ivarsson(Liljeörn)), d änka, dtr t Göran Ericsson Gyllenstierna till Fogelvik och Christina Nilsdotter Grip.(4)(7)

XI.2) ANNA MÅNSDOTTER(MAGNUSDOTTER)(NATT OCH DAG), d 1555. - G 1552 m ERIC GÖRANSSON GYLLENSTIERNA, d 1565, son av Göran Ericsson Gyllenstierna till Fogelvik och Christina Nilsdotter Grip.(7)

Son:

XII.a) NILS NILSSON, till Säby och Bro(Brokind), f 1554, d 1613 på Säby, var hovmarskalk hos drottning Gunilla (Bielke) och senare hos drottning Kristina, Karl IX:s gemål. Han äktade 1609, i sitt andra gifte, Erik XIV:s och Karin Månsdotters dotter Sigrid, änka efter landshövdingen i Österbotten Henrik Klasson Tott. - G 1:o 1579 m (sin 4-männings dotter) ANNA GYLTA, d 1603, dtr t Bengt Bengtsson Gylta och Ingeborg Jacobsdotter (Krumme). - G 2:o 1609 m SIGRID ERIKSDOTTER(VASA), f 1566, d 1633, dtr t konung Erik XIV och Karin Månsdotter. Från honom härstamma adliga och friherrliga ätterna Natt och Dag och Sture, m fl släkter.(4)(7)

X.b) NN JOHANSSON.(4)

Son:

XI.1) NN.(4)

Son:

XII.a) AXEL NN.(4)

Son:

XIII.1) ÅKE AXELSSON, friherre till Ijo, riksråd, lantmarskalk, f 1594 på Göksholm, d 1/2 1655 på Rinkesta i Södermanland, blev 1614 hovråd hos hertig Karl Filip, 1621 kammarråd, 1627 ståthållare på Kalmar slott och 1630 vice president i Svea hovrätt. Han var lantmarskalk vid utskottsmötet 1631 och bägge mötena(februari och november) 1632 samt utnämndes 1633 till riksråd. 1634-35 var han en av kommissarierna vid de i Preussen förda underhandlingarna med Polen, som ledde till stilleståndet i Stuhmsdorf. Sedan 1644 var han lagman i Närke och sedan 1647 tillika häradshövding på Gottland. 1643-51 beklädde han riksmarskalksämbetet och erhöll 1652 friherrlig värdighet med Ijo i Österbotten till friherrskap.(4)

V.2) INGEBORG BOSDOTTER. - G m JOHAN (KNUTSSON?)(GRIP).(4)(1)(19)

Tillhör släkten:

I.1) NÄSKONUNG BENGTSSON, riddare, levde 1263.(30)

Barn:

II.a) KARL NÄSKONUNGSSON, riddare.(4)(27)

II.b) KATARINA NÄSKONUNGSDOTTER(NATT & DAG), levde 1331. - G m riksrådet ANUND STURE, d 4/7 1361, riddare, nämnd 1300-1360.(4)(28)(30)

Tillhör släkten:

I.1) ARVID IVARSSON, friherre till Strömsta.(4)

Son:

II.a) STEN ARVIDSSON, friherre Sture, ättling i 6:e led av Johan Månsson(Natt och Dag).(4)

Tillhör släkten:

I.1) JAKOB OTTO NATT OCH DAG, ättling i 9:e led av Johan Månsson(Natt och Dag), militär, politisk förbrytare, f 14/2 1794, d 4/12 1865 i Cincinnati, deltog som fänrik vid Svea Livgarde i 1814 års norska fälttåg och blev därefter adjutant i Generalstaben. Av naturen svärmisk och överspänd, en glödande patriot och starkt påverkad av tidens götisk-romantiska idéer, drömde Natt och Dag om att genom arméns omorganisering till allmän värnplikt pånyttföda både den och nationen. Sina idéer framlade han 1815 i en liten skrift, "Project till ny organisation af svenska armeen af N***", vilken ursprungligen blott var avsedd för privat utdelning, men varav några exemplar av misstag kom i bokhandeln. Där påyrkades indelningsverkets ersättande med allmän värnplikt, förbättrad officersbildning, fältmässiga regelbundna manövrer, en ständig generalstab och ändamålsenligare indelning av armén. Några uttryck i skriften väckte harm hos Natt och Dags kamrater i gardets officerskår, och kronprinsen Karl Johan vredgades över, att en ung fänrik dristade offentligen kritisera armén. Natt och Dag nödgades göra avbön inför kamraterna, erhöll på begäran ett års permission för utländsk krigstjänst samt utnämndes därvid till löjtnant, men transporterades samtidigt till Jämtlands regemente(maj s å). Harmsen på kronprinsen och än mer på kamraterna, som under hand sökt tvinga honom att taga avsked, insände Natt och Dag från Berlin sin avskedsansökan, som beviljades i november s å. Under studievistelsen vid Heidelbergs universitet kom han i beröring med hovmarskalken O. M. Munck samt förmåddes av denne att(december) bege sig till Karlsruhe och ansluta sig till den avsatta konungafamiljens stämplingar mot Karl Johans svenska tronföljdsrätt. Natt och Dag utgav nu sin ovan omtalade skrift i tysk översättning med utsatt författarnamn och tillökt med ett företal, vari han utfor i grova smädelser mot Karl Johan och manade sina landsmän till resning till prins Gustafs förmån(1816). Då tillvaron av denna pamflett, som aldrig spriddes i Sverige, blev känd för svenska regeringen, vållade den stor uppståndelse. Man beslöt att i Baden begära Natt och Dags utlämning, och greve Gustaf Löwenhielms beskickning till tsar Alexander samma vår hade till väsentlig uppgift att med utgångspunkt från Natt och Dags till dimensionerna överskattade företag inhämta förvissning om tsarens kraftiga ogillande av de gustavianska stämplingarna. Natt och Dag åtalades samtidigt inför Svea hovrätt och dömdes frånvarande till döden som landsförrädare(21/11 1816); domen stadfästes av K. M:t 18/2 1817. Undan hotande utlämningskrav hade Natt och Dag lämnat Baden; han avhördes 1819 från New Orleans och tillbragte återstoden av sin levnad i Förenta staterna under det antagna namnet Frederic Franks, mest i Cincinnati, där han ägde ett för allmänheten mot betalning tillgängligt natur-historiskt museum, vari populärvetenskapliga föredrag anordnades. Sedan 1835 var Natt och Dag genom amnesti oförhindrad(och även ofta betänkt på) att återvända till hemlandet.(4)(5)

Tillhör släkten:

I.1) AXEL CARLSSON NATT OCH DAG, kaptenlöjtnant. - G m ANNA CHRISTINA KUGELHJELM.(2)(14)

Söner:

II.a) JOHAN GUSTAF NATT OCH DAG, major, f 1703, d 1760. - G 1730 m BRITA MAGDALENA UGGLA, f 1704, d 1749, son av Jacob Uggla och Märta Lilliehöök.(2)(14)

Son:

III.1) JACOB NATT OCH DAG, major, f 1733, d 1788. - G 1770 m BEATA C A T H A R I N A GYLLENHAAL, f 1751, d 1819, dtr t Lorentz Herman Gyllenhaal och Fredrica Eleonora Frölich.(2)(14)

Son:

IV.a) GUSTAF FREDRIK NATT OCH DAG, överstelöjtnant, f 1779, d 1855. - G 1822 m SOPHIA JULIANA MANNERFELT, f 1789, d 1843, dtr t E r i c Magnus Mannerfelt och Ulrica Eleonora Björnberg.(2)(14)

Son:

V.1) A X E L VILHELM MAGNUS NATT OCH DAG, kapten, f 1826. - G 1859 m MARIA A M A L I A ULRICA BRUMMER, f 1833, dtr t Fredric Brummer och Ulrica Maria Beata Ehrenborg.(2)(14)

Son:

VI.a) ÅKE AXELSSON NATT OCH DAG, överste, f 1863. - G m GUNDBORG FREIDENFELT.(2)(14)

Son:

VII.1) B O AXEL ÅKESSON NATT OCH DAG, f 10/11 1892,m civilekonom, kamrerare vid flygförvaltningen, RJohO. Bosatt i Stockholm. - G 19/11 1929 m T U L L I E AXELINA LING, f 5/6 1901.(2)

Döttrar:

VIII.a) BIRGITTA BOSDOTTER NATT OCH DAG, f 13/3 1931. - G 13/9 1952 m G Ö R A N CARL-HENRIK GÖRANSSON BOIJE AF GENNÄS, f 27/3 1928, son av verkställande direktören Georg Albert (G ö r a n) Boije af Gennäs och Hildegard Sofia (L a l l a) Anderson, civilekonom, direktörsassistent vid Söderberg & Haak AB:s Malmökontor. Bosatt i Malmö.(2)(6)

VIII.b) KJERSTIN BOSDOTTER NATT OCH DAG, f 17/8 1932. - G 11/9 1954 m B E N G T OSKAR GOTTHOLD LAURIN, f 5/5 1927, representant för Jörgen S. Lien AB. Bosatt i Stockholm.(2)

VIII.c) CATHARINA BOSDOTTER NATT OCH DAG, f 27/3 1939.(2)

VII.2) INGEGERD ÅKESDOTTER NATT OCH DAG, f 2/5 1898. Bosatt i Karlskrona. Änka 1952. - G m FRANZ OLOF ZETTERLUND, kapten, d 1952.(2)

III.2) CHRISTOFER NATT OCH DAG, major, d 1862.(2)

Son:

IV.a) GUSTAF MILES NATT OCH DAG, kapten, d 1869.(2)

Son:

V.1) Å K E GUSTAF NATT OCH DAG, sjökapten, d 1927. - G m GURLI CECILIA PETERSSON, d 1950.(2)

Son:

VI.a) GUSTAF ÅKESSON NATT OCH DAG, f 17/9 1901, köpman. Bosatt i Stockholm. - G 15/12 1928 m HANNA M A R G A R E T A ANTOINETTA ELISABET FRIED, f 18/6 1903, kassaförvaltare i armémuseum.(2)

VI.b) BRITA ÅKESDOTTER NATT OCH DAG, f 29/7 1908. - G 5/10 1929 m O D D INGGARD OLSEN, f 24/7 1903, disponent för AB Borås klädningstygsfabrik. Bosatt i Borås.(2)

II.b) HANS GABRIEL NATT OCH DAG, löjtnant.(2)

Son:

III.1) AXEL ADAM NATT OCH DAG, auskultant.(2)

Son:

IV.a) BO NATT OCH DAG, handlanden, d 1840.(2)

Söner:

V.1) KNUT LECHARD NATT OCH DAG, kommendörkapten, d 1873.(2)(4)

Son:

VI.a) SVANTE ADAM KNUTSSON NATT OCH DAG, sjömilitär, f 31/12 1861 i Karlskrona, d 9/10 1906, blev 1881 underlöjtnant vid k. flottan, där han 1903 avancerade till kommendörkapten av 2:a graden. Natt och Dag gjorde sjökrigshistoria till sitt huvudstudium och var från 1901 lärare i detta ämne vid Sjökrigshögskolan. På historisk grund stödde han sig ock förnämligast, då han i broschyrer, tidskrifts- och tidningsuppsatser manligt kämpade för svenska sjövapnets utveckling. Natt och Dags verksamhet kännetecknades framför allt av redbarhet och seg ihärdighet. Natt och Dag valdes 1902 av det liberala partiet i Stockholm till ledamot av Andra kammaren. Han var ledamot av Örlogsmannasällskapet(1894) och av Krigsvet. akademien(1904). - G m HELENA MARIKA BOLINDER, d 1954.(2)(4)

Son:

VII.1) KNUT A X E L SVANTESSON NATT OCH DAG, f 19/7 1892, kapten i flottans reserv, sjökapten, försäljningschef i AB Traktor och Industrimaskiner i Malmö, RTyskÖO, RSM. Bosatt i Hälsingborg. - G 10/6 1925 m E L L Y INGEGERD ÅKESSON, f 19/8 1902.(2)

Barn:

VIII.a) A N N A INGEGERD MARGARETA AXELSDOTTER NATT OCH DAG, f 22/11 1926, anställd i utrikesdepartementet. - G 22/11 1952 m EINAR BARFOD, f 17/2 1926, affärsman. Bosatt i Montevideo.(2)

VIII.b) BO U L F AXEL AXELSSON NATT OCH DAG, f 15/11 1931, fil stud vid universitetet i Lund.(2)

VIII.c) KNUT S V A N T E ÅKE AXELSSON NATT OCH DAG, f 15/11 1931, direktör. Bosatt i Hälsingborg.(2)

V.2) HANS ADOLF NATT OCH DAG, lotsfördelningschef, d 1894. - G m ANNA MARIA HELLMAN, d 1907.(2)

Son:

VI.a) KNUT ADOLF NATT OCH DAG, direktör, d 1942. - G 1894 m H I L M A ELISABETH NATT OCH DAG, f 17/3 1870. Äger tillsammans med barnen Knapegården i Halland. Bosatt i Göteborg.(2)

Barn:

VII.1) B R I T A ANNA AUGUSTA NATT OCH DAG, f 24/2 1896. - G 11/2 1922 m CARL N I L S OLOF FORSSELL, f 17/8 1889, fil hedersdoktor, lektor vid högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm, skriftställare, RNO, RFrHL, LSkS. Bosatt i Mörby, Stocksund.(2)

VII.2) S T E N GUSTAF KNUTSSON NATT OCH DAG, f 14/1 1898, förste byråsekreterare i riksförsäkringsans-talten, f d kapten i marinen. Bosatt i Stockholm. - G 1:o 1927 m ESTER MARIA CHARLOTTA JOHNSON, d 1930. - G 2:o 14/7 1931 m B I R G I T YVONNE WICKMAN, f 6/2 1905.(2)

Barn i 1:a giftet:

VIII.a) STEN ARVID STENSSON NATT OCH DAG, d 1954. - G 1951 m ASTRID A N N A - L I S A LINDQVIST, f 9/12 1928, småskollärarinna. Bosatt i Stockholm.(2)

Son:

IX.1) Å K E GUSTAV ARVIDSON NATT OCH DAG, f 6/11 1951.(2)

Barn i 2:a giftet:

VIII.b) B O GUSTAF STENSSON NATT OCH DAG, f 3/5 1932, jur stud vid Stockholms högskola, SkytteM(pistol). (2)

VIII.c) STEN A X E L STENSSON NATT OCH DAG, f 25/7 1933, elev vid sjöbefälsskolan. Bosatt i Stockholm.(2)

VIII.d) S A R A BIRGIT AUGUSTA NATT OCH DAG, f 19/7 1936.(2)

VIII.e) VERA HILMA E L I S A B E T H NATT OCH DAG, f 29/9 1939.(2)

V.3) AXEL WILHELM NATT OCH DAG, lantbrukare, d 1884. - G m HULDA GUSTAFVA JOSEPHINA SMITH, d 1922.(2)

Barn:

VI.a) BO WILHELM NATT OCH DAG, direktör, d 1939. - G m ELIN INGEBORG ANDELL, d 1951.(2)

Dotter:

VII.1) SARA ULRIKA INGEBORG HULDA (U L L A) NATT OCH DAG, f 12/4 1917. - G 26/9 1946 m A N D E R S LARS JOHANSSON, f 25/5 1918, tekn lic, lektor vid tekniska gymnasiet i Gävle. Bosatt i Gävle.(2)

VI.b) S A R A MAGDALENA NATT OCH DAG, f 29/9 1867. Bosatt i Göteborg.(2)

V.4) SVANTE ELOF NATT OCH DAG, direktör, d 1893. - G m CARIN MARIA WESSLAU, d 1912.(2)

Barn:

.a) STEN HEMMING NATT OCH DAG, kapten, d 1919. - G m HEDVIG DOROTHEA LANGE, d 1936.(2)

Barn:

VII.1) B J A R N E HEMMING NATT OCH DAG, f 24/6 1898, överste och chef för Norrlands trängregemente, KSO, RVO, KDDO, KFinlLO, KNS:tOO, FFrK3klmsv, DFrM, FMpbh, GMsjv, DRKM, NRKM. Bosatt i Sollefteå.(2) - G 9/4 1922 m SIGNE E L I S A B E T H ENDREA STANGEBYE, f 29/11 1901.(2)

Barn:

VIII.a) B E N G T - O L O F HEMMING NATT OCH DAG, f 11/1 1923, löjtnant vid Norra Smålands regemente. Bosatt i Eksjö. - G 4/10 1947 m SIV DOERFEL, f 3/6 1927.(2)

Döttrar:

IX.1) HELENA ELISABETH NATT OCH DAG, f 29/8 1949.(2)

IX.2) GABRIELLA NATT OCH DAG, f 12/7 1953.(2)

VIII.b) G U N I L L A ELISABETH NATT OCH DAG, f 6/3 1930, rödakorssyster. Bosatt i Stockholm.(2)

VIII.c) NILS S V A N T E HEMMING NATT OCH DAG, f 29/3 1933, jur stud vid Stockholms högskola. Bosatt i Stockholm.(2)

VII.2) K E R S T I N HEDVIG MARIA NATT OCH DAG, f 1/11 1899. Fru Natt och Dag. Bosatt i Stockholm.(2)

VII.3) G Ö S T A SVANTE EMIL NATT OCH DAG, f 21/5 1902, affärsman. Bosatt i Seattle, Washington, USA.(2)

VII.4) T H O R AXEL NATT OCH DAG, f 18/1 1906. Bosatt i Stockholm. - G 1935-40 m KERSTIN ULFVA NORMAN i hennes 1:a gifte, d 1954.(2)

Dotter:

VIII.a) U R S U L A HEDVIG KRISTINA NATT OCH DAG, f 3/12 1936.(2)

VII.5) B A R B R O HEDVIG GERTRUD NATT OCH DAG, f 27/3 1909. - G 21/10 1933 m KARL ERIK HJALMAR T O R G N Y ERASMIE, f 14/11 1905, disponent vid Åmåls och Säffle bryggerier. Bosatt i Åmål.(2)

VI.b) KNUT ELOF NATT OCH DAG, disponent, d 1912. - G m SARA MARIA BERGIUS, d 1931.(2)

Söner:

VII.1) Å K E SVANTE KNUTSSON NATT OCH DAG, f 6/2 1899, jur kand, generaldirektör och chef för riksförsäkringsanstalten, KNO1kl, StOffBKrO, StOffNedONO, KDDO1gr, KFinlLO1kl, KPolRest2kl, OffFrHL, NFrK, DFrM, FMpbh, SCFSM, SCFGFtn, SMsjv. Bosatt i Bromma. - G 29/11 1925 m E L S A MARIA JACOBSON, f 30/12 1900.(2)

VII.2) AXEL F O L K E KNUTSSON NATT OCH DAG, f 15/4 1902, försäljningschef hos AB Rydberg & Streiffert. Bosatt i Göteborg.(2)

VI.c) ANNA KATARINA (L A L L A) NATT OCH DAG, f 6/4 1871, f d husmoder vid Lundsbergs skola. Bosatt i Uddevalla.(2)

VI.d) B O SVANTE NATT OCH DAG, f 6/7 1873, agronom. Bosatt i Uddevalla. - G 1901 m SIGRID HEDVIG AMALIA LIEDHOLM, d 1935.(2)

Barn:

VII.1) S T E N GUSTAF NATT OCH DAG, f 14/11 1902, medarbetare i Svenska dagbladet. Bosatt i Lidingö. - G 6/1 1929 m LILLY KLARA S O L V E I G NILSSON, f 7/9 1903.(2)

Döttrar:

VIII.a) BRITT NATT OCH DAG, f 28/3 1930. - G 12/6 1951 m B E N G T GUNNAR FURELID, f 19/12 1919, tjänsteman i AB Svenska handelsbanken. Bosatt i Lidingö.(2)

VIII.b) ANITA NATT OCH DAG, f 15/3 1935.(2)

VII.2) N I L S SVANTE BOSSON NATT OCH DAG, f 10/10 1905, bitr direktör i Allmänna pensionsförsäkringsbo-laget. Bosatt i Stockholm. - G 26/12 1934 m DAGNY ELISABETH (L I S A) LIEDHOLM, f 11/6 1910.(2)

Barn:

VIII.a) MARGARETHA NILSDOTTER NATT OCH DAG, f 11/10 1940.(2)

VIII.b) BO NILSSON NATT OCH DAG, f 4/6 1943.(2)

VIII.c) CHRISTINA NILSDOTTER NATT OCH DAG, f 7/4 1946.(2)

VII.3) KARIN NATT OCH DAG, f 9/3 1910, ämneslärarinna vid samrealskolan i Alvesta. Bosatt i Alvesta.(2)

V.5) NILS BOTOLF NATT OCH DAG, handlanden, d 1886. - G m AUGUSTA LOVISA WENNERBERG, d 1934.(2)

Barn:

VI.a) H I L M A ELISABETH NATT OCH DAG, f 1870. Se här ovan.(2)

VI.b) BO JOHAN GUSTAF NATT OCH DAG, riksbankstjänsteman, d 1919. - G 1918 m E D I T H RAGNHILD KVICKLUND i hennes 2:a gifte, f 25/8 1877. Bosatt i Göteborg.(2)

VI.c) E B B A SOFIA NATT OCH DAG, f 25/4 1877. Änka 1919. - G m VICTOR SAMUEL LUNDBERG, kyrkoherde, d 1919. Bosatt i Göteborg.(2)

Tillhör släkten:

I.1) CHRISTOPHER NATT OCH DAG, f 1739, d 1800, ryttmästare. - G 1763 m METTA GRIPENMARCK(EKMAN (DRYSANDER)), f 1740, d 1820, dtr t löjtnanten Gustaf Gripenmarck, den sista med namnet Gripenmarck. (11)

Tillhör släkten:

I.1) ARVID IVARSSON(NATT OCH DAG). - G m MÄRTA KURCK.(12)

Dotter:

II.a) ANNA CHRISTINA ARVIDSDOTTER(NATT OCH DAG). - G m KNUT POSSE, son av Göran Johansson Posse och Brita Hård.(12)

Tillhör släkten:

I.1) BEATA ÅKESDOTTER(NATT OCH DAG). - G m GUSTAF SPARRE.(13)

Tillhör släkten:

I.1) CHRISTINA ELISABETH GUSTAFSDOTTER(NATT OCH DAG). - G m HENRIC GEORG FALKENBERG.(13)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1: Bo Mattsson (levde 1250) | Nils Sigridsson, riddare ( ? -ca1299) | Bo Niklisson, riksråd ( ? -ca1322) | ______________________________________________________________________________________________ Bo Bosson(Natt & Dag), riddare, riksråd (levde ännu 1389) Ingeborg Bosdotter(Natt & Dag) | | Sten Bosson, riddare, riksråd, häradshövding ( ? -1411) Bo Jonsson Grip Drottsete( ? -1386) | | ____________________________________________________________ Bengt Stensson, riddare, Bo Stensson, Knut Bosson(Grip) Riksråd, lagman ( ? -1451) Riddare | | | ____________________________________________ _______________ Brita Bengtsdotter Måns Bengtsson, Märta Bosdotter Katarina Knutsdotter (död före 1462) riddare, riksråd (Grip) | | | | __________________________ __________________ ____________________ Karin Arents- Märta Arents- Kerstin Månsdotter Knut Ribbing, väpnare Bo Niklisson(Grip) dotter dotter (d 1514) (levde änka 1519) Häradshövding Riksråd( ? -ca 1465) (levde 1507) | | | | | _____________ ___________ ________________ ___________________________ Anna Peders- Brita Bengts- Ingeborg Sigges- Sven Ribbing, Nils Ribbing Nils Bosson Grip dotter(Örnflycht) dotter(Lillie) dotter(Sparre) mönstrings- Ståthållare Riddare, riksråd (d ca 1560) (d 1544) herre( ? -1577) ( ? -1580) (ca 1460-1522) | | | | | | Margareta Anna Gylta Claes Göransson Metta Ribbing Anna Ribbing Marina Grip Kagge(gift före ( ? -1579) (Stiernsköld) (1545- ? ) (d 1561) (gift 1548) 1535) ( ? -1583) | | | | | | Erland Kafle Metta Ribbing Göran Claesson Margareta Kafle Carin Anders- Göran Claesson Slottsloven (1545- ? ) Ståthållare (1583-1658) dotter(Lillie- Ståthållare (gift 1577) (1552-före 1622) hök)(d ca 1623) (1552-före 1622) ___________________________ | | | | | Margareta Kafle Maria Stiernsköld Anna Hansdotter Anders Stierna Se till vänster! (1583-1658) (1600-talet) Lindelöf(levde Överste 1676) ( ? -1641(5)) | | | | Anna Hansdotter Göran Stierna Bengt Hierta Göran Stierna Lindelöf(levde Assessor Ryttmästare Assessor 1676) (161(1)-1652) (1638-1696) (161(1)-1652) | | | | Bengt Hierta Christina Stierna Margareta Hierta Se till vänster!ästare (död före 1687) (före 1687-1743) (1638-1696) ____________________________________________ | | Margareta Hierta Lars Stierngranat (före 1687-1743) Sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat Gustaf Stierngranat Sekundmajor Löjtnant(1749-1793) (1715-1787) | | Gustaf Stierngranat Ulrika Stierngranat Löjtnant(1749-1793) (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat Amalia Mellin (1785-1845) (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin Sofia Wennerbom (1812-1848(50)) (1838-1904) | | Sofia Wennerbom Lisa Skårman (1838-1904) (1861-1951) | | Lisa Skårman Astrid Stagh (1861-1951) (1895-1952) | | Astrid Stagh Gunnar Liliequist (1895-1952) Försäkringsdirektör (1924-1996) | | Gunnar Liliequist Peter Liliequist Försäkringsdirektör Säljkonsulent (1924-1996) (1952- ) | | Peter Liliequist Alexandra Liliequist Säljkonsulent (1989- ) (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
Karl Näskonungsson, riddare.
|
NN. Karlsdotter
|
Magnus Anundsson Sture, riddare, riksråd (levde 1391)
|
Algot Magnusson Sture, riddare, riksråd, hövitsman (ca1355-1426)
|
Anund Sture, riddare, riksråd
|
Gustaf Anundsson Sture, riksråd, hövitsman
|
Birgitta Gustafsdotter Sture ( ? -1472)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


SLÄKTFÖRHÅLLANDE 3:
Märta Bosdotter (död 1414)
|
Anund Sture, riddare, riksråd
|
Gustaf Anundsson Sture, riksråd, hövitsman
|
Birgitta Gustafsdotter Sture ( ? -1472)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Sveriges Adelskalender 1955, s 674-677.
(3) = Se Peder Ribbing.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XIX, sp 564-568.
(5) = Jämför Natt och Dags brev till hans ungdomsvän J. A. Hazelius, delvis utgivna av A. Hazelius i "Runa" (1887), samt V. Söderberg, "Otto Natt och Dag, en patriotisk högförrädare"(i "Historisk tidskrift", 1910). (4)
(6) = Sveriges Adelskalender 1955, s 97-99.
(7) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(8) = Svenska Ättartal 1889, s 62-63.
(9) = Svenska Ättartal 1889, s 147-155.
(10) = Svenska Ättartal 1889, s 307-310.
(11) = Svenska Ättartal 1889, s 220.
(12) = Svenska Ättartal 1892, s 46-47.
(13) = Svenska Ättartal 1892, s 52-53.
(14) = Svenska Ättartal 1893, s 24-25.
(15) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars farfars farfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfars farfars farfar. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors morfars farfars farfars far. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors morfars farfars farfars far. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfars farfars farfar. 6. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars morfars farfar.
(16) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars farfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfars farfars far. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors morfars farfars farfar. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors morfars farfars farfar. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfars farfars far. 6. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars morfars far.
(17) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars farfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfars farfar. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors morfars farfars far. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors morfars farfars far. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfars farfar. 6. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars morfar.
(18) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfars far. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors morfars farfar. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors morfars farfar. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfars far.
(19) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars mor.
(20) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfar. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors morfars far. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors morfars far. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfar.
(21) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors far.
(22) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors morfar. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars far.
(23) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmor.
(24) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors farmors mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farmors mor.
(25) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfar.
(26) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors mor.
(27) = Sannolikt brodern!(30)
(28) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars farfars mor.
(29) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars mor.
(30) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV NAVARRA. Tillbaka till toppen »

NAVARRA, fordom konungarike på ömse sidor om Pyrenéerna. Det område, som sedermera upptogs av detta, räknades under romerska väldet till provinsen "Hispania tarraconensis". Konungarike blev landet genom Garcias I(905), och en av dennes ättlingar, Sancho III den store(1001-1035), lyckades t. o. m. under sin spira förena Asturien, Galicien, Leon, Aragonien och Kastilien. Men vid Sanchos död delades hans rike i fyra delar, varvid den äldste sonen, Garcias(1035-1054), behöll Navarra och Vizcaya. Från en 1076 ånyo verkställd förening med Aragonien gjorde landet sig fritt 1134 under Garcias VI(1134-1150). Sedan dennes ätt 1234 utslockat på svärdssidan med Garcias VI:s sonson Sancho VII, tillföll landet dennes systerson Thibaut, greve av Champagne.(2)

I.1) GARCIA VI "EL RESTAURADOR" AV NAVARRA, konung 1134-1150, f 1105, d 21/12 1150 i Lorca de Navarra. - G ca 1130 m MARGUERITE DE L´AIGLE, f ca 1115, d 25/5 1141.(1)(2)

Dotter:

II.a) BLANCA AV NAVARRA, f 1135, d 12/8 1158. - G 30/1 1151 i Calahorra m SANCHO III AV KASTILIEN, konung, f 1134, d 31/8 1158 i Toledo.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XIX, sp 627-628.

NICANDER. Tillbaka till toppen »

I.1) PER NICANDER. G m CHRISTINA JUNANDRA.(1)(2)(9)

Barn:

II.a) MAGNUS PETRI NICANDER, f i Södra Unnaryd, d 1677 i Hovmantorp sn, prästvigd omkring 1635, komminister 1646 Jönköping, hospitalssyssloman 1656 vilken tjänst han dock följande år avsade sig. Sökte bli kyrkoherde 1666 i Näshult. Församlingen ville ej ha honom. De låste kyrkdörren då han skulle provpredika. Kyrkoherde 1672 i Hovmantorp. 1671 förordades han av konsistorium till kyrkoherde i Hovmantorp, ehuru pastoratet ville refusera honom på grund av hans ålder. Han tillträdde 1672 och hade här mycket och strävsamt arbete, men ringa lön. Efter teologiska studier prästvigdes Nicander omkring 1635 och blev 1646 komminister i Jönköping. Han var hospitalssyssloman 1656–1657. Han sökte kyrkoherdetjänster men mötte motstånd av församlingsbor som vid ett tillfälle till och med låste kyrkporten då han skulle provpredika. Från 1672 till sin död var han kyrkoherde i Hovmantorps församling i Växjö stift. - G m KERSTIN JONSDOTTER, som år 1712 ännu levde.(1)(2)(8)(10)

Barn:

III.1) PETRUS MAGNI NICANDER, f ca 1648, d 3/5 1701 i Helsingfors, Finland. Lärare och skolledare. Han blev student i Lund 1668, kom till Åbo i Finland 1678, blev konrektor där 1687 samt rektor för Trivialskolan i Helsingfors 1698–1701. År 1670 höll han i Lund ett ”Lovtal över Jönköping”, ”De laude Junecopiæ”, som är den första separata Jönköpingsbeskrivningen och trycktes under namnet Petrus Magni Nicander på latin i Lund samma år och utgavs i svensk översättning av Paul Wilstadius 1944.(10)

III-2) JONAS NICANDER, d 1690. Lektor i Växjö.(10)

III.3) MAGNUS NICANDER, f 1656 i Jönköping, d 1709 i Näshult, 1671 Växjö skola, student 1677 Åbo, Finland, 1680 disputerad, 1685 disputerad, magister och regementspräst 1690 Kronobergs regemente, kyrkoherde 1692 i Näshult. - G 1:o 1690 m CHRISTINA KEBBONIA, dotter till kyrkoherden i Näshult Erland Kebbonius. - G 2:o 1703 m ANNA ISRAELSDOTTER STARBECKIA, f 19/9 1683 i Fagerhult, d 1704 i Näshult, dtr av Fil. mag. Israel Starbeckius(f 1646, d 1719) o h h Elisabeth Nilsdotter Braun(f 1656 ). - G 3:o m ANNA ISRAELSDOTTER BÖTTGER.(1)(2)(5)(7)(10)

Barn i 1:a giftet:

IV.a) ERLAND NICANDER, f 1691. Komminister i Stenbrohults församling i Växjö stift.(10)

IV.b) BRITTA NICANDER, f 1697.(10)

IV.c) MAGNUS NICANDER, f 1699.(10)

Barn i 2:a giftet:

IV.d) ISRAEL NICANDER, f 1704 Prästgården, Näshult, Mörlunda sn., d 9/4 1745 i Ryssby sn. Kyrkoherde. 1713 Kalmar skola, 1724 student Uppsala, 1735 studebt Lund, prästvigd 21/10 1737 i Kalmar(Till adjunkt åt sin morbror Nils Starbeck i Söderåkra) , 1738 Fil. mag., bataljonspredikant 1739 Kalmar regemente, kyrkoherde 15/2 1744 i Ryssby sn . - G ca 1737 m BRITA WRETHELIA, f 23/11 1711 i Prästgården, Mörlunda sn., d 16/4 1800 i Mörlunda sn., dtr av kyrkoherden i Mörlunda Magnus Nicolai Wrethelius(f 1665, d 1745) o h h Helena Drysenia(f 1668, d 1719).(1)(2)(4)(6)(10)

Barn:

V.1) ANNA HELENA (LENA)NICANDER, f 20/3 1740 i Haddetorp, Mörlunda sn., d 23/12 1799 i Haddetorp, Mörlunda sn., blev 59 år. - G juli 1759 i Mörlunda m JONAS NILSSON, f 28/11 1728 i Haddetorp, Mörlunda sn., d 6/1 1805 i Haddetorp, Mörlunda sn., dräng, blev 76 år. (1)(2)(3)

Barn i 3:a giftet:

IV.e) ANDERS NICANDER, f 29/8 1707 i Näshult, d 8/3 1781 i Västervik. Professor, författare, översättare och tullkontrollör. Fadern avled när han var två och han växte därför delvis upp hos en morbror i Karlshamn. Han studerade i Lund men flyttade till Stockholm 1728 för en tjänst som informator hos Johan von Bahr. 1732 blev han lärare för von Fersens söner, men lämnade läraryrket 1737 då han blev kontrollör vid stora sjötullen i Västervik. 1762 fick han professors namn. Nicanders diktning kännetecknas av hans otidsenliga bruk av hexameter och formmässigt avancerade tillfällesdikter. - G 1:o 1739 m GERTRUD CHRISTINA DU RIETZ, f 1707, d 1742, dotter till häradshövdingen assessor Gustaf Samuel Du Rietz och Catharina Lundia. - G 2:o 1744 m EVA BÖÖK, d 1745, dotter till postmästaren och rådmannen Lars Böök och Margareta Bergman. - G 3:o m ELISABET SCHÖRLING, f 1729, d 1757, dotter till prosten, kyrkoherde Anders Schörling och Brita Thel. - G 4:o 1758 m LOVISA MARGARETA APIARIA, f 1724, d 1782, dotter till borgmästaren Reinhold Apiarius och Catharina de Rees.(10)

III.4) BENGT NICANDER, f ca 1661, d 1689. Gymnasieadjunkt i Växjö och prästvigd 1688.(10)

III.5) MARGARETA NICANDER, f ca 1662, d 1705. - G 1:o m ISAACUS WIDEBECK, kyrkoherde i Hovmantorp. - G 2:o m NICOLAUS LAVELIUS, kyrkoherde i Hovmantorp.(10)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

N.N. Nicander
|
Magnus Petri Nicander, kyrkoherde(1600-talet)
|
Magnus Nicander, kyrkoherde(1656-1709)
|
Israel Nicander, kyrkoherde(1704-1745)
|
Anna Helena (Lena) Nicander (1740-1799)
|
Maria Jonsdotter (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Familysearch.com.
(2) = Ancestry.com.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farmor.
(4) = Kalmar nation i Lund 1670-1914 (C Sjöström).
(5) = Om honom skrev konsistorium 1690 till biskop Wiraenius: "Mr Magnus Nicander begär ock succesionen efter hr Erland Kebbonium, återvändandes dock intet med sina förevitelser och obetänksamma skrifter mot Consist. Dock önskar Cons. en gång bliva honom kvitt, som han så vidrigt och gensträvigt sinne haver."
(6) = Alexandras farmors farmors farmors farmors far.
(7) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfar.
(8) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfars far.
(9) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfars farfar.
(10) = Wikipedia. Växjö stifts herdaminne. D. 4, Konga och Uppvidinge. Växjö: Kommittén. 1930. sid. 163–164. Molin, Gösta Gideon; Wilstadius Paul (1968). Smolandi Upsalienses: Smålandsstudenter i Uppsala på 1500- och 1600-talen. 2, 1626-1645 : studenter från hela Småland samt Öland. Uppsala: Smålands nation. sid. 369.

NILSDOTTER1. Tillbaka till toppen »

I.1) ELISABETH NILSDOTTER, f ca 1685, Marka. - G m JON SVENSSON(SKÅRMAN), f ca 1680 Bråtebäcken, Marka.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Elisabeth Nilsdotter (ca1685- ? )
|
Sven Jonsson (1711- ? )
|
Anders Skårman, soldat (1753- ? )
|
Andreas Skårman, rektor, prost (1787-1852)
|
Anders Skårman, kyrkoherde (1821-1899)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors farfars farfars mor.

NILSDOTTER2. Tillbaka till toppen »

I.1) GERTRUD NILSDOTTER. - G m JON LARSSON till Herrtorp, f 1570 10/8, häradshövdings domhavande, sk lagläsare, häradshövding i Visingsborgs grevskap, d 1638 19/10, son t häradshövdingen Lars Jonsson d ä till Herrtorp.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Gertrud Nilsdotter
|
Lars Jonsson Herrlund, häradshövding (1600-talet)
|
Ingeborg Jonsdotter Herrlund (1645- ? )
|
Sven Bjerchenius, lektor, prost (1653-1708)
|
Elisabeth Bjerchenia (1687-1782)
|
Elisabeth Victorin (1713-1765)
|
Anna Lidborg (1741-1827)
|
Jonas Mellin, prost (1768-1843)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors farmors mormors farmors farmor.

NILSDOTTER3. Tillbaka till toppen »

I.1) KERSTIN NILSDOTTER, d 25/2 1728 i Kalkudden. - G m ANDERS OLOFSSON, d 9/5 1727 i Kalkudden i Länna sn, bonde i Kalkudden.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Kerstin Nilsdotter ( ? -1728)
|
Anna Andersdotter (1690-1766)
|
Stina Danielsdotter (1724-1782)
|
Pehr Pehrsson Friberg, bonde (1762- ? )
|
Per Persson, bonde (1791-1874)
|
Per Erik Pettersson, skeppare, gårdsägare (1819-1897)
|
Axel Liliequist, apotekare (1861-1936)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Husförhörslängden, Länna socken, 1689-1723, 1758-1895.
(2) = Länna församlings födelsebok 1701-1895.
(3) = Länna församlings dödbok 1751-1895.
(4) = Länna församlings vigselbok 1702-1895.
(5) = Alexandras farfars farfars farfars farmors mormor.
(6) = Kalkudden 1689: Erik(struken), Hustrun(struken), Anna(struken), Hendrik, Anders Olofsson, Hustru Karin, Kalkudden Anders Olofsson, Hustru Kerstin, Piga Kerstin, Dotter Anna.
Kalkudden 1712-1723: Anders, Hustrun, Dotter Anna, Son Erik, Dotter Kerstin, Dotter Maria.
Kalkudden 27/1 1719: Anders Olofsson, Hustrun Kerstin Nilsdotter, Dottern Kerstin, Dottern Maria.(1)

(7) = Står fadder 24/9 1705: Anders barn i Winterledstuga, Johan, fadrar Mats Larsson i Norlänna, Drengen Erik i Norlänna, Anders Hustru i Kalkudden, Hustru Kerstin i Ösätter.
23/10 1710: Erics barn i Lilla Åskiär kallades Lars, faddrar Pär i Wallnarstorp, Anders Jonsson i Rocklänna, Anders Hustru i Kalkudden, Jons Hustru i Stembråten.
17/11 1711: Oluffs barn i Winterled, Olufs, fadrar Erik i Ösätter, Lars i Stensätter, Hustru Kerstin i Kalkuden, Anders Hustru i Winterled Stuga.
5/5 1717: Olof Jacobssons barn i Kalkuddstuga, Jahn, faddrar Soldaten i Båtsudden(?), Pär i Brootorp, Anders Hustru i Kalkudden, Anna i Stämtorp.
28/10 1717: Soldaten Länbergs barn, Kerstin wid Nafstabacka(?), faddrar Klåckaren Stark, Lars Larsson i Norrlänna, Anders Hustru i Kalkudden, Erik Pärssons Hustru i Norrlänna.
24/6 1718: Jahn Smeds barn i Ekelund, Jahn, faddrar Anders i Kalkudden, Mats Wahlberg, Pärs Hustru i Brootorp, Olofs Dotter i Winterled.
25/2 1719: Pärs barn i Brotorp, Jahn, faddrar Mats i Bråttorp, Drängen Anders i Norrlänna, Anders Hustru i Kalkudden, Lars Hustru i Gredby.
20/11 1720: Erik Anderssons barn i Klinkboda, Kerstin, faddrar Mats Larsson i Norrlänna, Erik Larsson Ibidem, Soldat Olof Säterberg, Anders Olofssons Hustru i Kalkudden, Jahn Matssons Hustru i Norrlänna, Pigan Karin Matsdotter i Norrlänna.
6/8 1721: Mats Larssons barn i Stensäter, Ingers, faddrar Anders Olofsson i Kalkudden, Erik Olofsson i Byringe, Mats Hustru i Sundtorp, Pärs Hustru i Brotorp, Pigan Anna Eriksdotter i Byringe.
24/12 1721: Petters barn i Stora Borgen, Jonas, faddrar Christjan i Merlänna, Anders i Kalkudden, Jahn i Nafsta, Anders i Öråsen, Anders Jahnssons Hustru i Merlänna, Olofs Hustru i Winterled, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
21/12 1722: Erik Anderssons barn i Klinkboda, Pär, faddrar Anders Olofsson i Kalkudden, Oloff Eriksson i Ösäter, Drängen Mats Eriksson i Larslunda, Anders Erikssons Hustru i Larslunda, Erik Olofssons Hustru i Igelsiön, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
Död 31/3 1707 Anders dotter i Kalkudden.
Vigda 22/7 1750 Drängen Jahn Matsson från Råcklänna och Änkan Catharina Larsdotter i Kalkudden.(2)(3)(4)

NILSDOTTER4. Tillbaka till toppen »

I.1) MAGNUS NILSSON, riddare, riksråd, lagman i Åboö, Ripsa sn, nämnd 1305-1329. – G m INGRID, levde 1329, hennes mamma var KRISTINA SIXTENSDOTTER(TOFTA-ÄTTEN).(2)(4)

Son:

II.a) NILS MAGNUSSON, d 1361/1368, riksråd, nämnd 1335-1361. – G m KRISTINA IVARSDOTTER.(2)(3)

Dotter:

III.1) CECILIA NILSDOTTER, d 26/4 1415, begraven i Vadstena. - G m STEN HARALDSSON(GREN), häradshövding i Österrekarne i Ål, Vånga sn, nämnd 1376-1417.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Magnus Nilsson, riddare, riksråd, lagman
|
Nils Magnusson, riksråd (d 1360-talet)
|
Cecilia Nilsdotter ( ? -1415)
|
Harald Stensson Gren
|
Cecilia Haraldsdotter Gren
|
Sigrid Eskilsdotter ( ? -1527)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars mor.
(2) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars morfar.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars morfars far.

NILSDOTTER5. Tillbaka till toppen »

I.1) BRITA NILSDOTTER. - G m MÅNS JÖNSSON, borgmästare i Jönköping.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Brita Nilsdotter, borgmästarfru i Jönköping
|
Helena Månsdotter (gift 1599)
|
Catharina Ungia ( -1643)
|
Helena Walleria (1626-1695)
|
Karin Laurina (1654-1709)
|
Helena Drysenia(1668-1719)
|
Brita Wrethelia (1711-1800)
|
Anna Helena (Lena) Nicander (1740-1799)
|
Gustaf Nilsson(Jonsson) (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Familysearch.com.
(2) = Ancestry.com.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors mormors mormors mor.

NILSDOTTER6. Tillbaka till toppen »

I.1) KERSTIN NILSDOTTER, f 8/1 1759, d 12/10 1819 i Loftsryd, Asa sn. - G m NILS JOHANSSON, f 5/5 1761.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Kerstin Nilsdotter i Loftsryd, Asa (1759-1819)
|
Johan Nilsson (1784- )
|
Maja Stina Johansdotter (1816- )
|
Nils Peter Johannesson Bergquist, trädgårdsmästare (1845-1910)
|
Ottilia Bergquist (1873-1943)
|
Isa Bergquist (1894-1976)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Geni.com. Jukka R. Blomqvist. Håkan Carlsson.
(2) = Alexandras farmors mormors farmors farmor.

NILSDOTTER7. Tillbaka till toppen »

I.1) STINA NILSDOTTER. - G m SAMUEL ANDERSSON i Odinsås, Tveta sn.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Stina Nilsdotter i Odinsås, Tveta
|
Maria (Maja) Samuelsdotter i Odinsås, Tveta (1763- )
|
Samuel Jonsson, bonde i Holm, Virserum (1788-1847)
|
Carolina Christina Samuelsdotter (1822-1862)
|
Carl Johan Holmér, komminister (1844-1927)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Tveta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00391/C/2 (1715-1812), bildid: C0028898_00066.
(2) = Alexandras farmors farfars morfars mormor.

NILSDOTTER8. Tillbaka till toppen »

I.1) ANNA CATHARINA NILSDOTTER, f 1765. - G m DANIEL MÅNSSON, f 1754, bonde i Hörneboda, Fröderyd sn.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Anna Catharina Nilsdotter i Hörneboda, Fröderyd (1765- )
|
Elisabet Danielsdotter i Åhults Gabrielsgård, Nävelsjö(1782-1845)
|
Johannes Petersson i Loftsryd, Asa(1817- )
|
Nils Peter Johannesson Bergquist, trädgårdsmästare (1845-1910)
|
Ottilia Bergquist (1873-1943)
|
Isa Bergquist (1894-1976)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Fröderyds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00087/C/3 (1754-1801), bildid: C0021509_00075.
(2) = Fröderyds kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00087/A I/6 (1798-1805), bildid: C0021491_00067.
(3) = Alexandras farmors mormors farfars mormor.


NILSDOTTER9. Tillbaka till toppen »

I.1) KARIN NILSDOTTER. - G m SVEN CARLSSON, i Gässlingsäng, Mörlunda sn.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Karin Nilsdotter i Gässlingsäng, Mörlunda
|
Kerstin Svensdotter (1678-1769)
|
Nils Persson (1715-1783)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Alexandras farmors farmors farmors farfars mormor.

NILSDOTTER10. Tillbaka till toppen »

I.1) NILS PERSSON, skattebonde i Stora Bölö.(1)(3)(4)

Barn:

II.a) INGRID NILSDOTTER, dotter av skattebonden i Stora Bölö Nils Persson. - G m NILS NILSSON TÖRNGREN(Se THORN), f ca 1621 i Björnhult, Mörlunda sn, d 17/3 1695 i Mörlunda sn. Bonde, krögare, nämdeman. Omgift med KARIN PERSDOTTER KÅRE.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Nils Persson, skattebonde i Stora Bölö
|
Ingrid Nilsdotter
|
Lucretia Nilsdotter Törngren (1679-1748)
|
Katarina Johansdotter Thorn (1722-1786)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormor.
(3) = Bonde, krögare, riksdagsman mm i Mossebo, Mörlunda Noteringar Bonde i Mossebo, Mörlunda sn, sedan krögare i Mörlunda; nämndeman, senare länsman i Aspelands härad; riksdagsman 1660. Begravd under golvet i Mörlunda gamla kyrka. Källa: Humlenäsboken Noteringar Bonde i Mossebo, Mörlunda sn, sedan krögare i Mörlunda; nämndeman, krögare, senare länsman och riksdagsman i Aspelands härad; riksdagsman 1660. Begravd under golvet i Mörlunda gamla kyrka. Källa: Humlenäsboken Först gift med Ingrid Nilsdotter sedan med Karin Persdotter.
(4) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors far.

NIPRITZ. Tillbaka till toppen »

Nipertz(Nipritz, Nypritz, Nypers), svensk adlig ätt med en upprätt stående enhörning i vapnet, inkom under medeltiden till Sverige, troligen från Tyskland. Herman Nipertz uppträder under Albrekts av Mecklenburg regering och omtalas 1392 som väpnare.(2)

I.1) AGNETA NIPRITZ. - G efter 1375 m ANUND JOHANSSON(LEJONANSIKTE), d 1397, riddare, riksråd, lagman, nämnd 1368-1397. Enligt källa 1 en ana;Kolla detta!(1)

Tillhör släkten:

I.1) KONRAD(ELLER KORT) NIPERTZ, var 1404 en av anförarna för drottning Margaretas trupper på Gotland, omnämnes senare som riddare och begrovs 1412 i Vadstena kloster.(2)

Son:

II.a) ERIK NIPERTZ, troligen den föregåendes son, var redan under Kristofers regering lagman i Östergötland (efter 8/3 1445), riksråd och riddare, innehade en tid(1451) Stegeborgs slott, tillhörde under Karl Knutsson några år det nationella partiet och vann berömmelse genom den seger, som han i spetsen för uppbådad allmoge 1452 vann på Holaveden över en dansk trupp. Vid resningen 1457 var han emellertid en av de första, som avföll från konung Karl, möjligen därtill förmådd genom sina släktförbindelser, och övergick till unionspartiet. Till belöning erhöll han sedermera av konung Kristian bl a Älvsborgs slott, som han innehade till sin död. 1464 utverkade han ärkebiskop Jöns Bengtssons(Oxenstierna) frigivning ur den danska fångenskapen. Då den danska här, som 1470 belägrade Öresten, blev slagen, stupade han, kämpande på Kristians sida. Med honom utdog ätten i Sverige på svärdssidan.(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XIX, sp 1046-1047.

AV NORDHEIM. Tillbaka till toppen »

I.1) RICHENZA AV NORDHEIM, f ca 1095, d 10/6 1141. - G 1100 m LOTHAR II AV SACHSEN, hertig, Tysk-Romersk kejsare, f 1075, d 1137.(1)

Tillhör släkten:

I.1) ITA AV NORDHEIM. - G 1086 m THIMO II "DER TAPFERE" AV WETTIN(Se MEISSEN), greve, d 9/3 1099.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV NORMANDIE. Tillbaka till toppen »

NORMANDIE. Fordom provins i Frankrike, med titel av hertigdöme, omfattade hela landet på bägge sidor om nededr Seine, mellan de i Engelska kanalen utfallande floderna Bresle i nordost och Couesnon i sydväst, med Seines biflod Epte som gräns i öster, samt omslöts på landsidan av provinserna Picardie, Ile de France, Orléanais, Maine och Bretange. Dess areal var inemot 30.400 kvm och motsvaras nu av dep. Seine-inférieure, Eure, Calvados och Manche samt större delen av dep. Orne och en mindre del av dep. Eure-et-Loir, med tisammans 2 1/2 miljon inv. Till Normandie hörde även(till 1200-talets början) de s k Normandiska öarna eller Kanalöarna. Historia: Normandie har fått sitt namn efter normanderna, d v s de nordiska vikingarna, i Frankrike kallade "les normands". Under romartiden bildade Normandie en del av provinsen "Lugdunensis secunda" och sedermera, på de merovingiska konungarnas tid, av Neustrien. Landet skövlades på 800-talet gång på gång av nordiska vikingar, som gjorde strandhugg vid nedre Seine och för längre eller kortare tid besatte Rouen (så 876 och 885). På sommaren 911 fick vikingahövdingen RolIo(Rolf, efter sitt dop även kallad Robert), mot villkor att han och hans män lät döpa sig, taga trakten kring Seinemynningen i besittning som län under Neustriens konung Karl den enfaldige. Området, vars huvudstad var Rouen, hade till östgräns norr om Seine floderna Bresle och Epte, söder om Seine Eure och dess tillflöde Avre. Det motsvarade ungefär de nuvarande dep. Seine-inférieure och Eure. Efter hand utvidgades detta område, i det att Seine-normanderna 924 fick Bessin och Maine samt 933 en del av Bretagne(Cornouaille). De måste dock kämpa en hårdnackad strid om Bretagne och fick åtnöja sig med anspråk på överhöghet. Frågan om Seine-normandernas nationalitet har alltsedan 1500-talet ivrigt diskuterats av Nordens lärde, i det somliga i Normandies erövrare velat se danskar, andra åter gjort dem till norrmän och identifierat Rollo med de norska sagornas Gånge-Rolf. Rollo efterträddes 927 av sin son ViIheIm Långsvärd; dennes son, hertig Rikard I den orädde(942-996), förvärvade en nästan oberoende ställning samt förmäldes med en syster till den mäktige hertig Hugo Capet av Francien(sedermera fransk konung, fr. 988). Sonen Rikard II den gode(996-1026) gav sin syster Emma till äkta åt den angelsaxiska konungen Ethelred II(d 1016) och blev genom hennes omgifte med Knut den store befryndad även med den danska konungaätten i England. Efter Rikard II följde som hertigar i Normandie hans söner Rikard III(1026--28) och Robert("le Diable"; även kallad Robert II, enär Rollo under sitt kristna dopnamn Robert plägar räknas som den förste hertigen med detta namn; 1028-35). Sedan Robert på hemvägen från en pilgrimsfärd avlidit i Nicaea, utan att efterlämna äkta barn, efterträddes han, enligt på förhand vidtagen författning, av sin minderårige naturliga son Vilhelm II "bastarden", den ryktbare ViIheIm Erövraren(1035-87). Denne intog 1066 England(en illustration rörande denna händelse och den normandiska kulturen på den tiden lämnar Bayeuxtapeten) och blev dess konung, men fortfor att vara den franske konungens vasall för hertigdömet Normandie. Han efterträddes av sin äldste son, Robert II(III) KortIår("Courte-Heuse"; 1087-1106), varemot en yngre son, Vilhelm Rufus(d 1100), ryckte till sig Englands krona. Robert - den tappre och sorglösa deltagaren i första korståget - undanträngdes av en tredje broder, Henrik I Beauclerc(1106-35), såväl f rån engelska tronen efter Vilhelm(1101) som från hertigdömet Normandie(1106) samt dog 1134. Henriks dotter Matilda måste både i England och i Normandie ge vika för hans systerson Stefan av Blois, men 1139-45 fick hennes man, Gottfrid PIantagenet, greve av Anjou, fast fot i Normandie. Hans son, Henrik II, fick 1151 av franske konungen formlig förläning på Normandie, ärvde efter sin fader s. å. Anjou och Maine, förmälde sig 1152 med den rika arvtagerskan Eleonora av Akvitanien(Guienne) och blev till sist, efter Stefan, även konung i England 1154. På så sätt blev Normandie en förmedlande länk mellan huset Plantagenets olika anländer. Hela denna statskomplex gick från Henrik II i arv till hans äldste son, Rikard Lejonhjärta(1189-99), men efter dennes död lyckades hans yngste broder, Johan utan Iand, endast i England och Normandie komma i besittning av tronföljden. Då han 1203 ådrog sig misstankar för att ha låtit mörda sin i de övriga arvländerna hyllade äldre broder Gottfrids son Artur samt kallades att stå till rätta inför Frankrikes pärer, men uteblev, förklarades han av konung Filip August förlustig alla sina län i Frankrike, varefter Filip August 1204 intog Normandie, utan att röna något synnerligt motstånd. Endast Normandiska öarna förblev engelsk besittning och är det ännu i dag. I freden i Abbeville(1259) uppgav engelske konungen Henrik III den normandiska hertigtiteln. Under "hundraårskriget" mellan England och Frankrike(1339-1453) ockuperades Normandie 1346 av Edvard III av England, men återtogs under Karl V:s regentskap och var icke bland de områden, som 1360 avträddes till England genom freden i Bretigny. Under åren 1417-19 erövrades det emellertid ånyo, av Henrik V av England. I fördraget i Troyes (1420) bestämdes dock, att Normandie åter skulle förenas med Frankrike, när Henrik enligt överenskommelse efter Karl VI uppsteg på Frankrikes tron. Denne lät visserligen redan 1421 kröna sig till Frankrikes konung, utan att avakta Karl VI:s frånfälle, men dog 1422, och hans son, Henrik VI, mäktade aldrig göra sig allmänt erkänd som Frankrikes konung. Normandie stannade därför tills vidare i engelska konungahusets våld som lösryckt från Frankrike, tills det 1450 återtogs av det fransk-nationella partiet. Sedan dess har Normandie städse tillhört Frankrike. Det behöll länge särskilda politiska rättigheter(t. ex frihetsbrevet av 1315, "Charte aux normands"), och provinsiella egendomligheter råda där ännu. - Sedan Normandie upphörde att vara ett verkligt hertigdöme, har titeln hertig av Normandie(som en tid gavs tronföljaren, innan titeln dauphin kom i bruk) burits av fyra franska prinsar av blodet: 1) Johan, son av konung Filip VI av Valois och själv konung 1350 som Johan II; 2) dennes son Karl, sedermera konung Karl V; 3) Karl, Ludvig XI:s broder; 4) Ludvig Karl, Ludvig XVI:s andre son, mera känd under sina senare titlar dauphin och Ludvig XVII.(3)

I.1) RAGNVALD MÖREJARL, norsk storman på 800-talet, var Harald Hårfagers högra hand både som klok, pålitlig rådgivare och väldig krigare; fri från personlig äregirighet, stod han högt i gunst hos konungen, som till belöning förlänade honom jarldömet över Möre. Sin konungatrogenhet till trots blev Ragnvald på gamla dagar(omkr. 890) överfallen och innebränd av två söner till Harald. Genom en son, Torv-Einar, blev Ragnvald stamfader till Orkney-jarlarna, genom en annan, Gånge-Rolf, enligt de norska sagornas tradition stamfader till hertigarna av Normandie.(1)

Son:

II.a) GÅNGE-ROLF(ROBERT I), är i norska sagor namnet på den förste hertigen av Normandie. Han skall ha varit son av Harald Hårfagers jarl Ragnvald och fått sitt namn därav, att han var så storväxt, att ingen häst kunde bära honom, utan han måste gå till fots. Han var en väldig viking; men när han en gång mot konungens förbud härjat inomlands, vart han biltog och måste fly från Norge. Han for då först västerut, först till Hebriderna och därifrån i spetsen för en flock danska vikingar till Valland(Frankrike), där han efter många strider erövrade Normandie. Denna tradition är emellertid sen och osäker. Normandies äldste krönikeskrivare, Dudo av S:t Quentin, vilken levde blott hundra år efter landets erövring av de nordiske vikingarna, uppgiver alldeles bestämt, att den förste hertigen var till börden dansk. Se vidare Rollo. Rollo, var anförare för en skara normander, som i början av 900-talet erövrade landet vid Seines mynning, vilket efter dem erhöll namnet Normandie. Rollo, fick enligt traditionen av konung Karl den enfaldige detta land i förläning(911) och blev stamfader för den normandiska hertigsläkten, som 1066 med Vilhelm erövraren blev härskande även i England. Från början hedning, antog han i dopet namnet Robert.(3)(4)

Son:

III.1) VILHELM LÅNGSVÄRD, efterträdde 927 sin fader.(3)

Son:

IV.a) RIKARD I DEN ORÄDDE(942-996), hertig, förvärvade en nästan oberoende ställning samt förmäldes med en syster till den mäktige hertig Hugo Capet av Francien(Kapetingiska ätten).(3)

Son:

V.1) RIKARD II DEN GODE(996-1026), gav sin syster Emma till äkta åt den angelsaxiske konungen Ethel- red II(d 1016) och blev genom hennes omgifte med Knut den store befryndad även med den danska konungaätten i England. - G m JUDIT AV BRETAGNE.(3)

Son:

VI.a) ROBERT II DJÄVULEN(LE DIABLE), yngre son till hertig Rikard II och Judit av Bretagne, d 1035, ef- terträdde 1027 sin broder Rikard III. Robert var en krigisk och hård natur, misstänkt för illdåd, som för- klara hans tillnamn. Med stark hand tuktade han sina upproriska vasaller, understödde greven av Flandern mot dennes son och konung Henrik I av Frankrike mot dennes moder Constance(varvid Robert vann landskapet Vexin). Men då han mot konung Knut den store tog parti för sina kusiner, de engelske konungasönerna Edvard(bekännaren) och Alfred, vilka uppfostrats vid det norman- diska hovet, misslyckades han; den flotta han utrustade för att föra dem till England skingrades av en storm. Då missväxt och farsoter härjade i Normandie, begav sig Robert 1033 på pilgrimsfärd till Jerusalem till försoning för sina synder. På återfärden hade han hunnit till Nicea, då döden över- raskade honom. Robert hade med en borgarkvinna Herleva(eller Harletta) en son Vilhelm(Erövraren), som efterträdde honom.(3)(5)

Barn:

VII.1) ELEONORA AV NORMANDIE. - G m BALDUIN IV AV FLANDERN.(3)

VII.2) VILHELM I ERÖVRAREN(WILLIAM THE CONQUEROR), hertig av Normandie, konung av England, f 1027 eller 1028 i Falaise, d 9/9 1087 i Rouen, var naturlig son till hertig Robert II("Robert le diable") av Normandie och garvardottern Herleva(Arletta) i Falaise. I sitt sjunde år blev han legitimerad av fadern, då denne drog ut på pilgrimsfärd. Fadern dog 1035, och då började Vilhelms regering som hertig av Normandie, under anarki, förvirring och stämplingar mot barnets liv, som den gången skyddades av förmyndaren och länsherren konung Henrik I av Frankrike. I ständiga fejder med sina trotsiga baroner mognade Vilhelm tidigt till man, och 1047 tryggade han sitt välde genom segern vid Val-és-dunes, vunnen med franskt bistånd. Vid ett besök i England 1051 skaffade han sig sannolikt konung Edvard Bekännarens(hans faders kusins) löfte om tronföljden i England, och 1053 stärkte han sin ställning genom giftermål med Margareta, dotter till greve Balduin V av Flandern. Konungen av Frankrike sällade sig till hans fiender, men besegrades vid Mortemer 1054 och Varaville 1058. I det inre värnade Vilhelm strängt ordning och rätt, så att rövarhoparna utrotades samt fred och välstånd återkom. Efter förvärvet av Maine, 1062, sträckte sig hans hertigdömes södra gräns nästan till Loire. Slumpen syntes gynna Vilhelms planer på Englands krona genom att 1064 föra i hans våld jarl Harald Godwinsson, som lär ha måst köpa sin frihet med högtidlig ed att stödja Vilhelms tronanspråk(eller enligt en annan uppgift att äkta Vilhelms dotter(Jmfr. Bayeux-tapeten). Ett par år därefter, då Edvard Bekännaren dog, besteg Harald själv Englands tron. Vilhelm beslöt då att erövra den för egen räkning. Ögonblicket var gynnsamt, i det att såväl Frankrike som Tyskland hade minderåriga konungar och England samtidigt anfölls av norske konungen Harald Hårdråde. Efter att med svårighet ha skaffat sig sina baroners medverkan och förbundit sig med Haralds upproriske broder Tostig landsteg Vilhelm 28/9 vid Pevensey på kusten av Sussex med troligen omkr. 30.000 man, och 14/10 på aftonen planterade han som segrare påvens erövringsföretaget såsom ett slags korståg betecknande fana på slagfältet vid Hastings. Allt motstånd syntes med ens brutet; redan på juldagen satte i Westminster ärkebiskopen av York kronan på hans huvud. Fullbordad blev erövringen först 1071, sedan Vilhelm kuvat en folkresning i norra England, tagit Chester, drivit skottarna tillbaka, fömått danske konungen Sven Estridssons i Humbermynningen härjande flotta att segla hem samt betvungit den tappert försvarade ön Ely. Nu begynner ett strängare regemente; det nationella rättsväsendet, språket, kyrkoförfattningen kom i fara, engelsmäns gods konfiskeras i massa till normandernas förmån, kyrkan rensas från infödda prelater, och själve Stigand på Canterburys ärkestol måste lämna rum åt Lanfranc. Under dessa år lade Vilhelm grundvalarna till en förvaltningsbyggnad, som gjorde kronan lika stark emot den underkuvade folkstammen som emot hans egna vasaller och hjälpare. Dessas självrådighet dämpades efter det stränga undertryckandet(1075) av "earlernas uppror", och sina sista år kunde Vilhelm företrädesvis ägna åt kontinentens angelägenheter. Där mötte honom nya fiender: sonen Robert i Normandie och konung Filip i Frankrike. Med föga vila och växlande lycka hade striden länge pågått, då Vilhelm 1087 under grymma härjningar inföll i det franska området Vexin, men vid en ritt bland det erövrade Mantes rykande ruiner(15 augusti) snubblade hästen, och den fetlagde konungen ådrog sig en inre skada, som efter några veckor medförde döden. Erövrarens ben lades i den av honom själv uppförda katedralen i Caen. - Vilhelm är den siste och störste av de stora nordiska statsgrundläggarna vid medeltidens början. Om vikingen erinrade den bistra uppsynen, de jättelika kroppskrafterna, den obändiga vreden, det blida modet i strid. Men på samma gång vittna beräkningen i hans planer och kraften att genomföra dem om den fulländade politikern och fältherren. Under årens strider hårdnade och mörknade alltmer Erövrarens lynne. Den mörka bilden upplyses dock genom spridda drag av humanitet; och privatmannens dygder - oskrymtad gudsfruktan, måttligt levnadssätt, äktenskaplig trohet - trivdes hos honom väl tillsammans med regentens hänsynslösa hårdhet. Av Vilhelms många barn efterträdde Robert honom i Normandie, Vilhelm och Henrik efter varandra i England. Dottern Adela blev gift med greve Stefan av Blois.(6)

Barn:

VIII.a) ROBERT III, Vilhelm Erövrarens son med Mathilda av Flandern, f omkr. 1054, d 1134, på grund av sin undersätsiga figur kallad "Courte-heuse"(kortsko) eller, mera sällan, "Courte-cuisse"(kortlår). Då Wilhelm vägrade Robert besittningen av Normandie, fick denne hjälp av konung Filip I, som begärligt grep tillfället att att försvaga bandet mellan England och hertigdömet. Vilhelm nödgades erkänna Robert som arvinge till detta, och då han dog(1087), efterträddes han i Normandie av Robert, medan dennes yngre broder Vilhelm blev konung i England. Robert gjorde intet allvarligt försök att göra Vilhelm makten stridig. Denne begagnade sig däremot av Roberts svaghet och obeslutsamhet och den växande inre upplösningen i Normandie och gjorde anspråk på delar av detta land. Efter mångåriga strider mellan bröderna förpantade Robert Normandie åt Vilhelm och drog 1096 ut i första korståget. I striderna vid Antiokia och Jerusalem gjorde sig hans ridderliga egenskaper bättre gällande än i Normandies partifejder. Robert lär ha fått sig erbjuden Jerusalems konungakrona, men avvisade den och återvände hem(1100). Ett missnöjt parti i England förmådde honom att göra sina anspråk på Englands krona gällande mot sin yngste broder Henrik, som efter Vilhelms död(s å) bemäktigat sig den. Han landade med en flotta i England, men avstod mot löfte om en årlig pension från sina krav. I Normandie stod Robert maktlös inför de alltjämt växande fejderna, som underblåstes av Henrik; snart var han hertig blott till namnet. Slutligen blev han slagen och tillfångatagen av Henrik vid Tinchebray(28/9 1106). Han dog i fångenskap i Cardiff. Berättelsen, att Henrik låtit utstinga hans ögon, är icke tillräckligt styrkt. I sitt gifte med Sibylla de Conversano hade Robert en son, Vilhelm(d 1128). - G m SIBYLLA DE CONVERSANO.(5)(6)

Son:

IX.1) VILHELM, d 1128.(5)

VIII.b) VILHELM II DEN RÖDE(lat. "Rufus"), konung av England, Vilhelm Erövrarens tredje son, f mellan 1056 och 1060, d 2/8 1100, stod under fejden mellan brodern Robert och fadern på den senares sida. I enlighet med faderns förordnande på dödsbädden blev han efter honom konung i England, 1087, och Roberts försök att med vasallernas hjälp rycka kronan ur hans händer misslyckades därigenom, att Vilhelm emot dem kallade det engelska folket till bistånd. Sedan dess var hans liv liksom faderns en enda beständig fejd, med brodern i Normandie, ända tills han 1096 fick överta dennes län, då Robert själv drog bort på korståg, med de upproriska vasallerna ännu en gång 1095, med Skottlands konung 1091, med walesarna 1096 och 1097 samt med Frankrikes konung 1091, 1094, 1097 och följande år. Dessemellan tvistade han med sitt prästerskap, vars gäll han brukade lämna obesatta för att själv skörda annaterna, och 1097 måste själve ärkebiskop Anselm av Canterbury undan hans vrede lämna landet på en Romresa, till vilken han endast med svårighet utverkade konungens tillstånd. Samma hänsynslösa snikenhet och despotism ledde Vilhelms regeringshandlingar, då han utbildade länsinstitutionerna till ett helt system av utpressningar, kastade utarmande bördor på jordbruket, tillämpade sin faders jaktlagar med skoningslös stränghet o s v. Vilhelm hade ärvt sin faders våldsamma och mörka lynne, hans energiska kraft och djärva beslutsamhet, men hos honom urartade de till brutalitet, och han saknade varje spår av Vilhelm Erövrarens moraliska storhet. Han var utan tro och skam, lika lastbar i sitt privatliv som tyrannisk i det offentliga, hånande löften och förpliktelser, liksom han i dagligt tal hädade det heliga. Sitt tillnamn fick han av sin ansiktsfärg. Vilhelm den röde fanns en dag, 2/8 1100, död i New Forest med en jaktpil i sitt bröst, just när han förberedde ett erövringståg till Akvitanien. Man vet ej, om där förelåg mord eller olyckshändelse. Prästerna i Winchester lät jorda honom utan några kyrkliga ceremonier, liksom om han varit bannlyst. Vilhelm avled ogift.(6)

VIII.c) HENRIK I, konung av England, yngste son till Vilhelm Erövraren och Matilda av Flandern, f 1068, d 1/12 1135 nära Rouen, erhöll i arv efter fadern(d 1087) inga landområden, utan i stället reda penningar och köpte för dessa av sin äldste broder Robert, hertig av Normandie, distrikten Avranchin och Cotentin samt borgen Mont S:t Michel därstädes. Hans andre broder, konung Vilhelm Rufus, innehöll Henriks mödernegods i England, varför denne 1090 understödde hertig Robert under den begynnande brödrastriden. Då Vilhelm och Robert vid sin förlikning 1091 sinsemellan delade hans område, växlade Henrik snart parti och erhöll av Vilhelm 1096 förläningar i den del av Normandie denne erövrat. Henrik befann sig vid Vilhelms död(2/8 1100) i omnejden, skyndade omedelbart till Winchester, bemäktigade sig den där förvarade kungaskatten och lyckades följande dag med undanträngande av sin äldre broder Robert bli vald till Englands konung samt kröntes 5/8 i Westminster. Sina angelsaxiska undersåtars kärlek vann han genom att skydda dem mot normandiska övergrepp, varjämte han 1100 förvärvade sin ätt ökad legitimitet genom sitt äktenskap med Eadygyth(Matilda), f 1080, d 1118, dotter till konung Malcolm Canmore av Skottland och sondotters dotter till den angelsaxiske konungen Edmund Järnsida. Genom segern vid Tinchebrai(1106), där hertig Robert togs till fånga, frånryckte Henrik denne även Normandie, och han höll sedan Robert fången till dennes död(1134). Henriks enda äktafödde son Vilhelm drunknade jämte två av hans många oäkta barn vid en överfart från Normandie till England("Hvita skeppets" undergång, 1120). Henrik lät sedermera, 1126, erkänna sin dotter Matilda som arvinge till England och Normandie. Henrik sörjdes av sina undersåtar, vilka han styrt med stränghet, men också med orubblig rättvisa. Hans bokliga lärdom förskaffade honom, först i långt senare tid, tillnamnet "Beauclerc".(7)

Dotter:

IX.1) MATILDA AV ENGLAND. - G m GOTTFRID PLANTAGENET, greve av Anjou.(7)

VIII.d) ADELA AV ENGLAND. - G m greve STEFAN AV BLOIS.(6)

Tillhör släkten:

I.1) FREDEGUNDA AV NORMANDIE, d 1057. - G m TANKRED AV HAUTEVILLE(Se SICILIEN), d 1041.(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, bd XXII, sp 914.
(2) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XIX, sp 1453-1456. Litt.: Barthélemy, "Histoire de la Normandie ancienne et moderne"(1862), Baudrillart, "La Normandie passée et présente" (1880), Douin, "La Normandie archéologique"(1886), Legrelle, "La Normandie sous la monarchie absolue"(1904), H. Prentout, "Essai sur les origines et la fondation du duché de Normandie"(i "Mémoires de l'académie nationale des seiences, arts et belles-lettres de Caen. Volume supplémentaire", 1911), G. Lavalley, "La Normandie considérée dans son ensemble"(s. å.) och "La Normandie divisée en départements"(s. å.), samt A. van Bever, "La Normandie vue par les écrivains et les artistes"(1912).
(4) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 649-650.
(5) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 522-523.
(6) = Nordisk Familjebok, bd XXXII, sp 458-460. Bland nyare arbeten om Vilhelm märkas E. A. Freeman, "History of the norman conquest", III-V(1870-76), Planché, "The Conqueror and his companions"(1874), J. R. Green, "The conquest of England", II(1883; ny uppl. 1899), och F. M. Stenton, "William the conqueror"(1908). Jmfr. E. A. Freeman, "The reign of William Rufus"(2 bd, 1882).
(7) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 431.

VON NORMANN. Tillbaka till toppen »

I.1) SOFIA HEDVIG VON NORMANN. - G m HENRIK VON PANKER.(1) (2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Sofia Hedvig von Normann
|
Dorotea von Panker
|
Henrik von Platen (död före 1673)
|
Silla von Dotenberg
|
Baltzar von Platen, till Dornhof (1642-1716)
|
Pribbert von Platen, premiärkapten (1680-1759)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farmors farmors mor.

AV NOVGOROD. Tillbaka till toppen »

I.1) MSTISLAW "DEN TAPPRE" AV NOVGOROD, furste, f ca 1145, d 13/6 1180. - G m NN AV KIEV, f ca 1155, d ca 1175(d före 1176).(1)

Son:

II.a) MSTISLAV "UDALYJ" AV NOVGOROD, furste, f ca 1175, d 1228. - G m NN AV POLOWCEN.(1)

Dotter:

III.1) ANNA MSTISLAVNA AV NOVGOROD, f ca 1205, d före 1252. - G 1218 m DANIEL ROMANOVITJ AV GALIZIEN, konung, f 1201, d 1264.(1)

Tillhör släkten:

I.1) IGOR SVJATOSLAVOVITJ AV TSCHERNIGOV(Se TSCHERNIGOV), furste, f 10/4 1151, d 1202. - G m JEVFROSINIJA JAROSLAVNA AV GALIZIEN, f ca 1155.(1)

Son:

II.a) SVJATOSLAV IGORJEVITJ AV PRZEMYSL, furste, f 1177, d ?/9 1211. - G m NN.(1)

Dotter:

III.1) AGAFIJA SVJATOSLAVNA AV NOVGOROD, f ca 1195, levde 1247. - G 1207 m KONRAD I AV MASOVIEN & KRAKAU(PIASTERNAS ÄTT), furste, f ca 1187, d 31/8 1247.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

NÄF. Tillbaka till toppen »

I.1) PETER NÄF, lagman i Västergötland, nämnd 1246-1253.(1)

Dotter:

II.a) MARGARETA PETERSDOTTER(NÄF), d 1260/1274. - G före 1260 m ALGOT BRYNJULFSSON(GRIPHUFVUD), d 1298/1302, nämnd 1260-1298, lagman i Västergötland.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2017 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.

No comments:

Post a Comment