Byringe Gästgiveri

Historien om Byringe Gästgiveri(Byringe Gästgivargård) i Länna socken, Södermanland.

Av Peter Liliequist.















Allmän historia för gästgiveri:

En gammal skyldighet, som ålåg allmogen vid allmänna färdvägar i forna tider, var att underlätta resandes framkomst genom att rid- och skjutshästar och båtar skulle ställas till deras förfogande och kost och logi skulle tillhandahållas dem. Skyldigheten gällde ursprungligen endast kungliga personer och ämbetsmän i kungligt uppdrag. Men även andra resande, t.ex. fogdar och knektar av olika rang och värdighet, började tilltvinga sig samma förmåner som de kungliga åtnjöt. Så uppstod den s.k. våldgästningen, som förbjöds av Magnus Ladulås i Alsnö stadga redan 1279. Friskjutsningen och även våldgästningen fortsatte dock länge. Ännu så sent som 1683 måste förbudet upprepas.

Gäster måste från och med 1279 betala för husrum och mat men det är först på 1600-talet som gästgiverier, så som i Byringe, införs. År 1560 föreskrevs det att vid allmänna vägar skulle finnas taverner (värdshus) för de resandes bekvämlighet, och 1584 utfärdades en taxa för de förnödenheter och tjänster de resande kunde behöva. Tavernerna var föregångare till senare tidens gästgiverier med böndernas minutiöst organiserade hållskjutssystem, som bestod ända till slutet av 1800-talet. Genom en kunglig förordning av den 12 december 1734 reglerades gästgiveriväsendet i detalj för Sveriges rike för en lång tid framöver. Med denna förordning som grund utgav ingenjören vid dåvarande lantmäterikontoret Georg Biurman 1743 en "vägvisare" eller handbok för resande med beskrivning över de större vägarna samt gästgiverierna i "Svea- och Göta-Riken samt Stor-Förstendömet Finland". Vägvisaren lämnade noggranna uppgifter om vägar, gästgivargårdar, städer och andra orter och avstånd från Stockholm och mellan orterna inbördes längs huvudvägarna över hela riket. Handboken gavs ut och kompletterades i flera upplagor, den sista år 1776. Denna nytrycktes i facsimile 1973 av Bokförlaget REDIVIVA i Stockholm och utgör till en del sakkällan för föreligganbe anteckningar.

Historia för Byringe Gästgiveri:















Byringe gästgiveri(Byringe Gästgivargård), idag ett rött stort gammalt hus, med två äldre sidlängor, vid Länna bruk i Länna socken. Vägskyltarna Råcklänna 1 km och Länna Bruk 1 km står i vägknuten vid Byringe Gästgiveri. I denna mycket viktiga vägknut under 1700- och 1800talen låg Byringe Gästgiveri. Från gästgiveriet utgick vägar till Malmköping, Mariefred/Läggesta, Eksåg i Härad och Strängnäs. Det var 1,5 till 2 mil mellan gästgiverierna och de närmaste härifrån låg i Läggesta, Vadsbro i Dunker socken och Eksåg i Härad socken. En förordning av år 1636 bestämde om inrättandet av tavernor och gästgivarehus vid landsvägarna ”på två mil när”. Beskrivning i Rosenbergs geografiska lexikon: "Byringe i Södermanlands län, Åkers hd. Gård i Länna sn, under Åkers styckebruk. Från Byringe gästgifvaregård befordras til Mariefred 1,8 mil, Läggsta 1,8, Vadsbro 1,9, Eksåg 2,5, Strängnäs 1,8 och Malmby 1,5 mil".

Gästgiveriet var en livlig plats som var samhällets centrum. Krogen vid Lännaån innebar att när det ”fina folket” övernattade i Byringe gästgiveri så fick kuskar åka till Krogen, där det blev mera livfullt än på gästgiveriet. Under gästgiveritiden fanns även en cell(finka) på vinden i den västra flygeln, som med all säkerhet var avsedd för att inhysa en person vid en fångtransport som krävde övernattning. Här bodde i en av gästgiveriets flyglar under senare tid socknens sista barnmorska(Christina Malmqvist(1788-1880)). Vid gården finns en källa som är öppen året runt med ett 6-gradigt vatten. Inne i källaren på huset finns ett fack i golvet som utnyttjar vattnet som kylare för t.ex. drycker. Besöktes 1846 av folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren(1813-1899). Men med utbyggnaden av järnvägen försvann behovet av många gästgiverier. Byringe gästgiveri lades ned 1863 och blev ålderdomshem i början av 1900-talet för att i slutet av 1940-talet bli gasmaskfabrik. Idag drivs där en tapetserarverkstad.

Byringe Gästgiveri drevs på gården Byringe Nr. 1 i Länna socken. Gården innehades 1574 av bonden Nils som efterträddes av sonen Jonn. Jonn efterträddes 1599 av svärsonen Lasse Pedersson(från Byringe Nr. 2) till 1615. Därefter brukades gården av Lasses farbroder Jöns Jonsson 1616-1626, och sedan av Lasses son Peder Larsson 1627-1652. Peder efterträddes av sonen Lars Persson 1653-1675, sonen Johan Persson 1676-1679 och sedan sonsonen Per Larsson 1680-1715. Den första som kallas gästgivare i ett dokument(Åkers Häradsting domboken) 1666 är denne Per Larsson, men det kan ha drivits gästgiveri tidigare på gården. Mellan 1788 och 1821 drevs inget gästgiveri, men 1822 och fram till och med 1863 drevs där gästgiveri. Idag är det gamla gästgiveriet privatbostad, men en ny vägkrog, Emma Grön Krog och Cafe, invigdes 2011 på en ny plats i Byringe. Den har fått sitt namn efter pigan i Skarpsäter Emma Matilda Engman(f 24/2 1881 i Stenbro, Länna), och ligger i hörnet av riksväg 55 och väg nr 910.

Gästgivare på Byringe Gästgiveri från min släkt:

Lars Persson(d 1684). Nämns 1666 i Åkers härads Dombok som Gästgivare i Byringe. Gästgivare(bonde) 1653-1675. Efterträddes först av brodern Johan Persson och sedan av sonen Per Larsson:

Johan Persson(d efter 1683). Gästgivare(bonde) 1676-1679. Efterträddes av brodern Lars Perssons son:

Per Larsson(d 1715) med hustru: Anna Clausdotter von Holtz. Gästgivare(karolin, bonde) 1680-1715. Efterträddes av sonen:

Erik Persson(1682-1747) med hustru: Kerstin Andersdotter(1690-1750). Gästgivare(nämndeman, bonde) 1716-1749. Efterträddes av sonen:

Lars Eriksson(1723-1796) med hustru: Catharina Danielsdotter(1721-1796). Gästgivare(bonde) 1750-1780. Efterträddes av svärsonen:

Johan Nilsson(1738-1805) med hustru: Kerstin Larsdotter(1745-1799; dotter till förre gästgivaren). Gästgivare(bonde) 1781-1786.

Skattehemmanet Byringe Nr. 1 såldes av min släkt 1787 till brukspatronen Joachim Daniel Wahrendorff(1726-1803). Mellan 1787-1821 drevs inget gästgiveri i Byringe.

Gästgivare på Byringe Gästgiveri efter min släkt:

Johan Ekblom(f 1785) med hustru: Anna Jansdotter(f 1778). Gästgivare 1822-1827.

Johan Jansson(f 1770) med hustru: Christina Nyman(f 1778). Gästgivare 1827-1830.

Johan Peter Lönnquist(f 1782) med hustru: Stina Lönnquist(f 1788). Gästgivare(och Länsman) 1830-1839.

Jonas Larsson Svan(f 1806) med hustru: Gustafva Sundberg(f 1817). Gästgivare 1839-1841.

Per Erik Törnblom(1803-1854) med hustru: Brita Helena Andersdotter Sundell(1804-1876). Gästgivare 1841-1854.

Änkan Brita Helena Törnblom(1804-1876;född Andersdotter Sundell). Byringe Gästgiveris sista gästgivare. Gästgivare 1854-1863.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2017 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.

No comments:

Post a Comment