T

FAMILIES IN MY ANCESTRY IN THE LETTER OF T:

Av Peter Liliequist.


Släktnamn: Tanne, av Tecklenburg, Themptander, von Thienen, Thorn, Thorséen, Thrugotska Ätten, av Thüringen, Tofta-Ätten(sparre), Tomasdotter(sexuddig stjärna), Tordsson(liljehök), Torkelsdotter1, Torkelsdotter2, Torstensdotter, Tostelund, Tott, av Toulouse, Tre Klöverblad, Tre Rutor, Trolle, av Tschernigov, Tun, av Turenne, av Tver, av Tübingen, av Tyrolen, av Tyskland, Törnesdotter, Törngren.

TANNE. Tillbaka till toppen »

I.1) HEMMING TANNE, väpnare.(1)(2)

Dotter:

II.a) KRISTINA HEMMINGSDOTTER(TANNE). - Sannolikt G 1:0 m PETER JONSSON(BÅÅT). G 2:o senast 1351 m väpnaren Jöns Brudsson (lejonansikte).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Hemming Tanne, väpnare | Kristina Hemmingsdotter | Jon Petersson, väpnare (1300/1400-talet) | Peter Jonsson, väpnare (levde 1440) | Brita Petersdotter (död före 1490) | Kerstin Gustafsdotter (levde 1526) | ________________________________________________________________________ Sven Ribbing, mönstringsherre ( ? -1577) Nils Ribbing, ståthållare ( ? -1580) | | Metta Ribbing (1545- ? ) Anna Ribbing ( ? -1561) | | Margareta Kafle (1583-1658) Carin Andersdotter(Lilliehöök) ( ? -ca1623) | | Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676) Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) | | Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696) Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Christina Stierna (död före 1687) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Lisa Skårman (1861-1951) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Astrid Stagh (1895-1952) Lisa Skårman (1861-1951) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Astrid Stagh (1895-1952) | | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Alexandra Liliequist (1989- ) Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors morfars farmors far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors farfars morfar.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors morfars farmor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors farfars mor.

AV TECKLENBURG. Tillbaka till toppen »

Tecklenburg, krets i preussiska reg.-området Münster, öster om Ems, fordom grevskap i westfaliska kretsen. Omkring 800 kvkm. Efter greveättens utslocknande 1562 kom Tecklenburg till grevarna av Bentheim och 1707 genom försäljning till preussiska kronan.(2)

I.1) SIMON AV TECKLENBURG, greve.(1)

Dotter:

II.a) ODA AV TECKLENBURG. - G m HERMANN II ZUR LIPPE, d 25/12 1229.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXVIII, sp 613.

THEMPTANDER. Tillbaka till toppen »

Släkt, som på 1600-talet tog namn efter hembygden, Tämta församling i Älvsborgs län. Äldste kände stamfadern var nämndemannen Anders Larsson i Tämta (Tempta) i socknen mod samma namn 1 Västergötland. Efter födelsesocknen antogs släktnamnet av en av dennes son Lars Themptander, f. 1G53, t 1723, komminister i Bredared. I sitt gifte med Märta Lodius hade denne sönerna Johan, f. 1708, t 1776, kyrkoherde i Valstad, som i sitt gifte 1745 med Märta Stobaeus, d 1793, hade två söner, båda likaledes präster i Västergötland, men vars släktgren numera torde vara utdöd, samt Paul. f. 1692, f 1766, kyrkoherde 1 Sköfde, Paul Themptanders och hans hustru Engel Wahlqvists äldste son Nils, f. 1728, t 1798, kyrkoherde I Kyrkefalla, hade i äktenskap mod Anna Beata Zettervall ende sonen Sven, f 1779, t 1848, Justitieråd. g. 1811 m. Elisabeth Petronella Warodell, f. 1787, d 186O, hvars son var nedanstående Nils Robert, stamfader för nu lefvande kända medlemmar av släkten.(2)(15)

I.1) ANDERS LARSSON, f 1630 i Tämta, nämndeman i Tämta.(1)(4)(10)(14)

Son:

II.a) LARS (LAURENTIUS) THEMPTANDER, f 1653, d 1723, son t nämndemannen Anders Larsson i Tämta. Komminister i Bredared. Student i Åbo 1680, utgav därstädes 2:ne disputationer 1684 och 1686 och säges ha blivit erbjuden att bliva professor, men föredrog att bliva kapellan i hembygden, prästvigd 1688 och genast insatt till komminister Areenii efterträdare, opponent vid prästmötet 1690 och 1703, resp. 1713, pastorsexamen s.å. - G m MÄRTA LODIUS, herr Christofers dotter i Tämta.(1)(14)

Barn:

III.1) JOHAN THEMPTANDER, f 1708, d 1776, fil. mag., kyrkoherde i Åsaka, prost i Hvalsta. - G 1745 m MÄRTA STOBAEUS, d 1793, dtr t Arnold Gregorius Stobaeus, kyrkoherde i Åsaka (Västergötland), o hh Catharina Tengman.(1)(15)

Barn:

IV.a) JAKOB THEMPTANDER, f 2/1 1763 i Valstad. Vicepastor. - G m ANNA MARIA NN, f 1773 i Segerstad.(18)

Barn:

V.1) MÄRTA THEMPTANDER, f 17/5 1791 i Kyrkefalla(Tibro).(18)

V.2) ANNA BRITA THEMPTANDER, f 27/11 1792 i Prästgården, Varnhem. - G 1814 i Fuxerna, Eggby m(i hans 3:e giftermål) ADOLF LORENTZ SKOTTSBERG, f 1/9 1754 i Alseda, son av Jonas Skottsberg och Kristina Ståhl. Kronobefallningsman. Han var tidigare gift 1:o med Maria Elisabeth Friberg(d 1788), gift 2:o 1800 i Gudhem med Kristina Birgitta Uggla(f 1751, d 1821).(18)

III.2) PAUL (PAULUS) THEMPTANDER, f 1763, d 1787. Magister 1736-1747 i Skövde, lektor. - G m ENGEL WAHLQVIST.(15)(18)

Barn:

IV.a) NILS THEMPTANDER, f 1728, d 1798, kyrkoherde i Kyrkefalla. G m ANNA BIRGITTA BEATA ZETTERVALL.(15)(18)

Barn:

V.1) SVEN THEMPTANDER, f 1779, d 1848, justitieråd. - G 1811 m ELISABETH PETRONELLA WARODELL, f 1787, d 1860.(15)(16)

Barn:

VI.a) NILS ROBERT THEMPTANDER, f 1814, d 1873. Löjtnant vid Svea artilleriregemente. - G m ADOLFINA OSCARIA LAURENT, f 3/7 1825 i Stockholm, d 4/1 1892 Klara, Stockholm, dotter av Axel Georg Laurent och Olofina Ulrica Smedberg. Hennes syster Pandora Alexina Laurent(gift Rhodin) var moder till cirkusartisten Carl Max Alexander Rhodin(Brazil Jack;1871-1952).(15)(16)

Barn:

VII.1) ROBERT OSCAR THEMPTANDER, f 14/2 1844 i Stockholm, d 30/1 1897 i Stockholm. Landshövding, statsminister (1884-1888), verkst. direktör i trafikaktb. Grängesberg—Oxelösund. - G 1874 m FRIDA MARIANA DAHLBERG, f 26/1 1854 i Fryksände, d 27/1 1924 i Stockholm, dotter av Johan Henrik Dahlberg och Hilma Kristina Lyrholm.(15)(16)

Barn:

VIII.a) NILS HENRIK ROBERT THEMPTANDER, f 23/10 1875 i Stockholm, d 23/3 1924 i Stockholm. Fil. lic., jur. kand., generaltulldirektör, R N O, R W O, R Pr Kr O 3 kl. Äg. Kockgården i Ullvi, Leksand. - G 1906 m GERDA TENGBERG, f 14/9 1883 i Ystad, d 22/5 1970 i Stockholm, dotter av Johan Gustaf Tengberg och Gerda Charlotta Schönbeck.(15)(16)

Barn:

IX.1) NILS THEMPTANDER, f 13/7 1907 i Stockholm, d 22/11 1979 i Stockholm. Direktör. - G m BRITT ANNA MARIA NN, f 4/12 1908 i Stockholm, d 27/1 2005 i Stockholm.(15)

IX.2) KARIN THEMPTANDER, f 11/4 1910 i Stockholm, d 29/12 1990 i Malmö. - G m GUNNAR MALMSTEN, f 21/6 1905 i Malmö, d 2/5 1990 i Malmö.(15)(16)

IX.3) HANS JOHAN ROBERT THEMPTANDER, f 26/4 1914 i Stockholm, d 22/8 1997 i Stockholm. - G m ULLA KERSTIN MARIANNE HERZOG, f 23/12 1914 i Stockholm, d 25/11 1997 i Stockholm, dotter av Peder Otto Herzog och Hilda Maria Sandersson.(15)(16)

Barn:

X.a) NN THEMPTANDER.(16)

X.b) NN THEMPTANDER.(16)

VIII.b) ANNA ELISABETH THEMPTANDER, f 20/3 1877 i Stockholm, d 25/10 1963 i Lidingö.(15)(16)

VIII.c) SVEN JOHAN OSCAR THEMPTANDER, f 2/8 1879 i Danderyd, d 13/5 1936 i Stockholm. Advokat i Stockholm, ledamot av Sveriges Advokatsamfund. Äg. Holmsjön i Södermanland. - G 1907 m SIGNE MARGARETA BACKLUND, f 25/4 1884 i Själevad, d 2/7 1957 i Lidingö, dotter av Knut Axel Mauritz Backlund och Anna Eugenia Helena Caravello.(15)(16)

Barn:

IX.1) INGA MARGARETA THEMPTANDER, f 14/7 1909 i Stockholm, d 9/7 1992 i Trosa-Vagnhärad. Frånskild.(15)(16)

IX.2) BIRGITTA (B R I T T A) HELENA THEMPTANDER, f 17/5 1911 i Stockholm, d 20/11 1979 i Stockholm. - G m JOHN TORSTEN HILDEMAR ROSANDER, f 3/3 1898 i Västra Sallerup, d 13/4 1978 i Stockholm, son av apotekare John Oskar Julius Rosander(f 1850 i Kalmar, d 1925 i Adolf Fredrik, Stockholm). Kommendörkapten.(15)(16)

IX.3) EBBA ULRIKA (U L L A) THEMPTANDER, f 12/6 1914 i Stockholm, d 27/3 1996 i Enskede, Stockholm. - G m GÖSTA VALTER RYLANDER, f 10/9 1911 i Tingsås, d 2/6 1982 i Sala. Ingenjör.(15)(16)

IX.4) KNUT ROBERT THEMPTANDER, f 1918.(15)

VII.2) TEKLA ULRIKA THEMPTANDER, f 5/4 1845, d 14/10 1923 i Stockholm.(16)

VI.b) BEATA SOFIA THEMPTANDER, f 1822 i Stockholm, d 1898 i Danderyd. G m JOHAN AUGUST AF KULLBERG, f 1817 i Stockholm, d 1881 i Tveta, son av Anders Carlsson af Kullberg och Lovisa Johanna Kruse. De hade barnen: Sven Anders Herman af Kullberg, f 1848, d 1906, Ebba Aurora af Kullberg, f 1856, d 1930(gift Bergendahl).(16)

V.2) MÄRTA KRISTINA THEMPTANDER, f 23/6 1789 i Kyrkefalla(Tibro). - G(i hans 2:a gifte) m ABRAHAM LINDBLAD, f 3/5 1759 i Vilske-Kleva, d 3/2 1841 i Prästgården, Bällefors, son av Jonas Andersson och Anna Andersdotter. Kyrkoherde i Bällefors. Han var gift 1:o 19/9 1797 i Härlunda med Gunborg Helena Rhodin(f 8/6 1767 i Härlunda, d 16/11 1817 i Prästgården, Bällefors;Föräldrar: Karl Magnus Rhodin, f ca 1707, d 1775, och Maria Beata Bergius, f ca 1727, d 1799). Barn i hans 1:a gifte: Erik Peter Lindblad, f 27/8 1798 i Noltorp, Bällefors, Anna Beata Lindblad, f 8/3 1801 i Noltorp, Bällefors, Märta Katarina Lindblad, f 2/8 1808 i Prästgården, Bällefors. De hade barnen: Karl Johan Niklas Lindblad, f 1823 i Prästgården, Bällefors, Beata Sofia Lindblad, f 1/5 1824 i Prästgården, Bällefors.(18)

II.b) HÅKAN ANDERSSON, i Bäcknegården i Tämta sn. - G m KJERSTIN TORSTENSDOTTER.(3)(5)(10)(12)(14)

Barn:

III.1) ANDERS THEMPTANDER, f 23/2 1724 i Tämta. Borgare, handlanden och köpman i Borås. - G 18/7 1753 i Kinnarumma m GUNILLA KNÖS, f 1720 i Grimskulla, Kinnarumma, d 10/4 1773 i Borås, av bräcklig sjukdom, dotter av Petter Knös(Regementskvartermästare och Kapten, f 2/9 1685 i Od, d 2/11 1753 i Klockaregården, Kinnarumma;Föräldrar: hejderidaren Börje (Birger) Olofsson Knös, f 1632, d 1711 i Svinåsa, Od och Gunnur Lechander, f 1648, d 1711) och Anna Pettersdotter Detlander. Hon var tidigare 1739 gift med Bengt Andersson Hessle(f 1714, d 1751). Hon hade i 1:a giftet sonen: Bernhard Hessle, f 1751 i Borås, d 1798 i Prästgården, Nårunga, kyrkoherde. Deras barn har andra namn än Torstens men i stort sett samma dopvittnen.(1)(3)(13)(17)(18)

Barn:

IV.a) ANDREAS THEMPTANDER, f 9/5 1741 i Borås, d 24/7 1743 i Borås.(18)

IV.b) ANNA MARIA THEMPTANDER, f 3/1 1743 i Borås, d 7/3 1810 i Segertorp Storegård, Tärby.(18)

IV.c) KRISTINA KATARINA THEMPTANDER, f 19/2 1745 i Borås, d 7/9 1746 i Borås.(18)

IV.d) KRISTINA KATARINA THEMPTANDER, f 29/4 1748 i Borås, d 4/11 1749 Borås.(18)

IV.e) PETTER BERNHARD THEMPTANDER, f 2/8 1751 i Borås, d 14/10 1798 i Nårunga. Kyrkoherde och rektor. - G 27/11 1795 i Borås m ANNA ELISABETH BÄVEMAN, f 19/2 1769 i Borås, d 11/8 1857 i Hjälmared, Alingsås.(18)

IV.f) BIRGER (BÖRJE) LUDVIG THEMPTANDER, f 2/6 1754 i Borås, d 21/2 1832 i Alingsås. Stud i Skara och Uppsala, Häradshövding och lagman.(17)(18)

IV.g) HENRIK THEMPTANDER, f 10/5 1756 i Borås, d 1756 i Borås.(17)(18)

IV.h) ANDREAS THEMPTANDER, f 11/8 1758 i Borås, d 3/6 1761 i Borås, av tvinsot.(17)(18)

IV.i) BIRGITTA (BRITA) CHRISTINA THEMPTANDER, f(tvilling) 2/3 1763 i Borås, d 20/3 1835 i Alingsås.(17)(18)

IV.j) ANDREAS THEMPTANDER, f(tvilling) 2/3 1763 i Borås, d 21/3 1763 i Borås.(17)(18)

III.2) TORSTEN THEMPTANDER, f 1731 i Tämta, köpman i Borås. - G 1763 26/8 i Borås m F R E D E R I C A CHRISTINA LINDQVIST, f 1732 7/9 i Varberg, dotter t tullskrivaren i Varberg o Borås Oluf Lindqvist och Christina Lignell-Colliander, f 1699.(3)(6)(10)(11)(13)

Barn:

IV.a) HENRIKA CHRISTINA THEMPTANDER, f 1764 20/5 i Borås. - G m handlanden i Borås BENGT (BERNHARD) LEVRÉN, f 1759 1/4 i Lefverne, son t Nils Bengtsson o Brita Abrahamsdotter i Leverne.(1)(3)(7)(9)(10)

IV.b) CARL PETER THEMPTANDER, f 5/10 1765 i Borås, död ung.(10)

IV.c) OLAUS THEMPTANDER, f 12/4 1767 i Borås, död ung.(10)

IV.d) ANNA ELISABETH THEMPTANDER, f 24/5 1770 i Borås.(10)

Tillhör släkten:

I.1) CHRISTINA THEMPTANDER, f 1781, d 1851. - G 1803 m ANTON VON ZWEIGBERGK, f 1762, d 1824, son av kvartermästaren Jacob Tönnes Von Zweigbergk och Margareta Synnerberg, hovrättsråd i Göta hovrätt. (8)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Anders Larsson, nämndeman
|
Håkan Andersson
|
Torsten Themptander, köpman (1728- ? )
|
Henrika Christina Themptander (1764- ? )
|
Brita Maria Levrén (1792-1835)
|
Anders Skårman, kyrkoherde (1821-1899)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Skara Stifts Herdeminne 1850-1930.
(2) = Nordisk Familjebok, band XXVIII, spalt 1067.
(3) = Enligt uppgifter från släktforskare Bengt Liliequist.
(4) = Alexandras farfars mormors farmors morfars farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors farmors morfars far.
(6) = Alexandras farfars mormors farmors morfar.
(7) = Alexandras farfars mormors farmors mor.
(8) = Svenska Ättartal 1889, s 461.
(9) = Themptander, Hindrika Christina. Född 1764-05-20 i Borås. Hindrika Christina Themptander föddes i Borås den 20/5 1764. Hon var dotter till köp-och handelsmannen i Borås Torsten Themptander och hans hustru Fredrica Christina Lindqvist från Varberg. Faddrar vid dopet voro tullskrivaren Oluf Lindqvist, handelsman Anders Themptander, handelsman Johan Berg, fru Magisterskan Hedvig Ulrika Schultz, Hustru Christina Maria Lundbom och Jungfru Agneta Lindqvist (Borås C1:6, Svar 511151).
(10) = mf Themptander, Torsten. köp- och handelsman i Borås. Född 1731 i Tämta (P). Uppgifter ur husförhörslängder från Borås: 1750 och 1752 bodde TorstenT. i 1:a qvarteret Dufvan tillsammans med Anders Temptander. 1753 hade Anders gift sig med Gunila Knöös och Torsten T var då upptagen som dräng hos Anders Themptander. 26/8 1763 gifte sig Torsten T. med Fredrika Christina Lindqvist (från Varberg). Brudgummens far var Håkan Andersson i Tämta och hans mor Kjerstin Torstensdotter. I Håkanssons bok "Boråsbor" finns handelsmannen Anders Temptander omnämnd, gift med Gunilla Knös i hennes andra äktenskap (1:o med handelsmannen i Borås Bengt Haessle). Ingen uppgifter om Torsten Temptander, ej heller om Bengt Lewren. Torsten och hans några år äldre broder Anders (f, 1724) kom båda från Tämta sn och deras föräldrar hette Håkan Andersson och Kjerstin Torstensdotter. Det är oklart om det finns en förbindelse till den kända släkten prästsläkten Themptander vars först kända medlem är Lars Laurentius Themptander, komminister i Bredared son till nämndemannen Anders Larsson i Tämta (Tempta sn) i Västergötland och vars mest kända medlem var justitierådet Nils Themptander (1779-1848). Litteratur om släkten Themptander: Nils Björkquist :"En gammal släkt i Tämta" i Boråd Tidning 6 mars 1978* och av samma författare: "Tämta-Themptander i Fristadsbygden 1983, s. 36-38.* samt Svenska Släktkalendern 1936.* Se också "Vestgöta Nation i Lund 1683-1910" av Carl Sjöström, Lund 1911, not på sid. 61 som säger att Håkan Andersson sannolikt var son till nämndemannen Anders Larsson i Tämta! (Barn III:4, s , Far V:13, s , Mor V:14, s ) Gift 1773-08-26 i Borås med efterföljande ana.
Barn:
Themptander, Hindrika Christina. Född 1764-05-20 i Borås. (Se III:4, s ).
Themptander, Carl Peter. Född 1765-10-05 i Borås (Borås C1:6, Svar 511151). död ung
Themptander, Olaus. Född 1767-04-12 i Borås (BoråsC1:6, Svar 511151). död ung
Themptander, Anna Elisabeth. Född 1770-05-24 i Borås.
(11) = Lindqvist, Fredrica Christina. Född 1732-09-07 i Varberg. Enligt Husförhörslängder från Borås född 1734 och inte 1732. (Varbergs Stf C:1, Svar412086): 7 sept 1732 döptes Tullskrifvaren Lindqvists dotter Frederica Christina. Faddrar: Herr Borgmästare Himmelberg, Herr Inspektör Swanhals, Herr rådman Rydell,Tullskrifvare Behron, Studenten Carl Homan, Madame Christina Dahlborg, Kyrkoherden Dahlbergs kiäresta, Herr Johan Laurens kiäresta, Jfr Brita Maria Lorich, Jungfru Johanna Liedberg. (Barn III:4, s , Far V:15, s , Mor V:16, s ) Gift 1773-08-26 i Borås med föregående ana.
(12) = Andersson, Håkan. Håkan Andersson i Bäckne,Thempta sn, var antagligen son av nämndemannen Anders Larsson i Thempta ( Ur "Vestgöta nation i Lund 1683- 1910", not till Johan Themptander s. 61.) (Barn IV:7, s , Far VI:25, s , Mor VI:26, s ) Gift med efterföljande ana.
(13) = Barn:
Temptander, Anders. Handlande i Borås. Född 1724-02-23 i Tämta.
Themptander, Torsten. Född 1731 i Tämta (P). (Se IV:7, s ).
(14) = Larsson, Anders. Nämndeman i Tämta. Född 1630 i Temta. Hypotes: Hade flera barn t.ex Håkan Andersson, far till Anders och Torsten Temptander, samt Laurentius Temptander. Gift med efterföljande ana.
Barn:
Themptander, Laurentius Lars. Komminister i Bredared. Född 1653. Död 1723. Student i Åbo 1680, utgaf därstädes 2:ne disputationer 1684 och 1686 och säges ha varit erbjuden att blifva professor, men föredrog att blifva kapellan i hembygden; prestv. 1688 och genast insatttill komminister Areenii efterträdare; opponent vid prestmötet 1690 och 1703, resp. 1713, past-ex. samma år. Död utan vidare befordran 1723, 70 år gammal. - "En lärd kapellan".
Andersson, Håkan.
(15) = Svenska Släktkalendern 1919. Gustaf Elgenstierna. (16) = Geni.com. Christer Lyrholm. Inger Kristina Palmstierna.
(17) = Josefine Nilsson. Källor: 1. Borås AI:3 sid 381 1770-80. 2. Staffan Knös. 3. Borås E1:1 271. 4. E1:1 271. 5. Index fbu Borås. 6. Borås CI:6 s 68. 7. Borås CI:6 s 94. 8. Index dbu Borås. 9. Borås CI:6 s 113. 10. E1:1 544. 11. C:6 fbu Borås. 12. Borås CI:6 s 155. 13. E1:1 557.
(18) = Geneanet.org. Bengt Lindahl. Peter Nolskog.

VON THIENEN. Tillbaka till toppen »

I.1) JOHANN VON THIENEN, Holsteinsk drots, levde 1397. - G m ANNA NN, levde ännu 1411.(3)(4)

Dotter:

II.a) BEATA VON THIENEN. - G m ERIK KRUMMEDIGE, d 1439, riddare, riksråd och rikshovmästare.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Johann von Thienen, holsteinsk drots (levde 1397)
|
Beata von Thienen
|
Margareta Eriksdotter Krummedige ( ? -1451)
|
Johan Kristiernsson(Vasa), riddare, riksråd (ca1430-1477)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svensk Slägtkalender-Svenska Ättartal.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farfars mormor.
(3) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farfars mormors far.

THORN. Tillbaka till toppen »

I.1) KNUT ANDERSSON. Ryttare i Björnhult, Mörlunda sn.(1)(4)(14)

Barn:

II.a) NILS KNUTSSON, f i Björnhult, Mörlunda sn, d 1658 in Mörlunda sn. Frälsefogde i Björnhult, Mörlunda sn hos Drakarna i Hagelsrum, Målilla sn. - G m INGRID SVENSDOTTER, f ca 1590, dotter av bonden i Entsebo Sven Eriksson.(1)(5)(6)(13)

Barn:

III.1) NILS NILSSON THORN(Se TÖRNGREN). Bonde, nämndeman, krögare, senare länsman och riksdagsman i Aspelands härad; riksdagsman 1660. Begravd under golvet i Mörlunda gamla kyrka. - G m 1:o INGRID NILSDOTTER, dotter av skattebonden i Stora Bölö Nils Persson. - G 2:o m KARIN PERSDOTTER KÅRE.(1)(6)(7)

III.2) LARS NILSSON THORN, f ca 1630 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 10/11 1712 i Mörlunda sn. Frälsefogde i Hagelsrum, Målilla sn. - G 1:o 13/9 1657 i Målilla m VENDLA SAMUELSDOTTER, d 1682. - G 2:o m länsmansänkan ELISABET PERSDOTTER FALCK.(1)(3)(12)

Barn i 1:a giftet:

IV.a) JOHAN LARSSON THORN, född 1674 ca. Bonde i Fagerhult, Mörlunda sn. (v). Länsman i Aspeland 1701-1715. Se tingsprot. Aspeland HT 1703, § 35. Hejderidare. - G 12/11 1697 i Mörlunda sn m LUCRETIA NILSDOTTER TÖRNGREN, f februari 1679 i Mossebo, Mörlunda sn, d 28/8 1748 i Fagerhult, Mörlunda sn, dotter av bonden, krögaren, riksdagsmannen i Mossebo, Mörlunda sn, Nils Nilsson och Ingrid Nilsdotter.(1)(2)(11)

Barn:

V.1) NILS JOHANSSON THORN, f 18/10 1698.(1)

V.2) GUSTAV JOHANSSON THORN, 18/2 1702 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 6/12 1747 i Mörlunda sn.(1)

V.3) PETER JOHANSSON THORN, f 25/10 1705 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 18/7 1746 i Mörlunda sn. Inspektor i Tulunda Thornsgård, Mörlunda sn. Bruksbokhållare, hejderidare. - G m ANNA MARIA BJÖRN, f 1708 i Norrköping, d 31/12 1764 i Tulunda Thornsgård, Mörlunda sn, dotter av kyrkoherden i Vena, Vena sn, Petrus Magni Björn(f 15/4 1673 i Mörlunda sn, d 29/11 1743 i Vena sn) och Anna Maria Ekman(f 1680, d januari 1745 i Stenkulla, Vena sn).(1)(9)

V.4) VENDELA JOHANSDOTTER THORN, f 23/11 1711 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 29/8 1784 i Västra Årena, Gårdveda sn. G m bonden i Västra Årena, Gårdveda sn, NILS OLOFSSON, f 21/9 1694 i Åkarps Östergård, Lönneberga sn, d 24/10 1775. Han var gift 6 gånger. De hade dottern Sara Nilsdotter, f 14/2 1745 i Västra Årena, Gårdveda sn.(1)(8)

V.5) KATARINA JOHANSDOTTER THORN, f 5/11 1722 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 28/11 1786 i Mörlunda sn, dotter av länsman och hejderidaren Johan Larsson Thorn(f 1671 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 1739) och Lucretia Nilsdotter Törngren(f 24/2 1679 i Mossebo, Mörlunda sn, d 28/8 1748 i Mörlunda sn). - G m NILS PERSSON, f 11/2 1715 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 17/3 1783 i Mörlunda sn. (1)(2)(10)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Knut Andersson
|
Nils Knutsson
|
Lars Nilsson Thorn (f ca 1630)
|
Johan Larsson Thorn, länsman och hejderidare (f 1674)
|
Katarina Johansdotter Thorn (1722-1786)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Johan Larsson Thorn - Noteringar: Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. I Drakeska arkivet (X 257, UUB) finns en volym innehållande brev från Lars Nilsson och Johan Larsson Thorn till Gustaf Drake m.fl. Bonde och länsman i Fagerhult, Mörlunda Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. Källa: Humlenäsboken.
(3) = Noteringar Blev 27/2 1682 föreslagen som länsman efter den avlidne Johan Ersson, med upplysningen att han skulle gifta sig med länsmansänkan Elisabet Persdotter som varit gift med två länsmän förut. Fullmakt utfärdades 20/1 1683. Då L inte ville bosätta sig i häradet bad han att få överlåta tjänsten på sin blivande måg Olof Månsson vilket också skedde enligt fullmakt 8/3 samma år. i Drakeska arkivet (X 257, UUB) finns en volym innehållande brev från Lars Nilsson och sonen Johan Larsson Thorn till Gustaf Drake m fl. Gift två gånger Familj med Vendla Samuelsdotter Vigsel: 13-9-1657 Målilla sn (H) Barn: Johan Larsson Thorn (1671 - 1739) Anna Larsdotter Nils Thorn Familj med Elisabet Persdotter Falck (1630 - 1709) Vigsel: omkring 1682 Frälsefogde i Hagelsrum Målilla Blev 27/2 1682 föreslagen som länsman efter den avlidne Johan Ersson, med upplysningen att han skulle gifta sig med länsmansänkan Elisabet Persdotter som varit gift med två länsmän förut. Fullmakt utfärdades 20/1 1683. Då L inte ville bosätta sig i häradet bad han att få överlåta tjänsten på sin blivande måg Olof Månsson vilket också skedde enligt fullmakt 8/3 samma år. i Drakeska arkivet (X 257, UUB) finns en volym innehållande brev från Lars Nilsson och sonen Johan Larsson Thorn till Gustaf Drake m fl. Noteringar Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. Källa: Humlenäsboken.
(4) = Ryttare i Björnhult. Noteringar Ryttare i Björnhult, Mörlunda, åtm 1603-43. Är 1603 ryttare under Johan Abels fana. Företrädaren på hemmanet hette Nils och var 1601 knekt och profoss i Nils Finnes fana. Släktskap är oviss. Knut får fritt och kvitt alla persedlar på Björnhult på behaglig tid av Kungl Majt 1622 7/4 (dat Stockholm) då han anges ha varit ryttare i 30 år. Har enligt boskapslängd 1627 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 14 kor, 5 stutar, 7 ungfår, 8 getter, 1 gammalt svin, 6 ungsvin och 3 tunnors utsäde. Får 1635 12/5 (dat Stockholm) drottning Kristinas konfirmation på 1622 års frihetsbrev. Finns belagd i Björnhult så sent som 1657 och 1660-61, troligtvis beroende på jordebokens eftersläpning. Ryttare i Björnhult. Noteringar Ryttare i Björnhult, Mörlunda, åtm 1603-43. Är 1603 ryttare under Johan Abels fana. Företrädaren på hemmanet hette Nils och var 1601 knekt och profoss i Nils Finnes fana. Släktskap är oviss. Knut får fritt och kvitt alla persedlar på Björnhult på behaglig tid av Kungl Majt 1622 7/4 (dat Stockholm) då han anges ha varit ryttare i 30 år. Har enligt boskapslängd 1627 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 14 kor, 5 stutar, 7 ungfår, 8 getter, 1 gammalt svin, 6 ungsvin och 3 tunnors utsäde. Får 1635 12/5 (dat Stockholm) drottning Kristinas konfirmation på 1622 års frihetsbrev. Finns belagd i Björnhult så sent som 1657 och 1660-61, troligtvis beroende på jordebokens eftersläpning. Ryttare i Björnhult ryttaren Knut Andersson i Björnhult (bel 1603-41-). Denne är 1603 ryttare under Johan Abels fana. Företrädaren på hemmanet hette Nils och var 1601 knekt och profoss under Nils Finne. Knut får 1622 'fritt och kvitt' alla Björnhults persedlar på behaglig tid av Kungl Majt (dat Stockholm 7/4). Han har enl boskapslängd 1627 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 14 kor, 5 stutar, 7 ungfår, 8 getter, 1 gammalt svin, 6 ungsvin och 3 tunnors utsäde.
(5) = Noteringar Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid. Född: Björnhult, Mörlunda sn Noteringar Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid. Frälsefogde i Hagelsrum Målilla Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid. Noteringar Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid.
(6) = Noteringar Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). Barn: Lars Nilsson (1621-1695) Lars Nilsson Thorn (1630-1712) Noteringar Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). Barn: Nils Nilsson (1621-1695) Lars Nilson Thorn (1630-1712) Noteringar Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). som tillsammans med sina bröder Måns Eriksson i Skärslida och Nils Eriksson i Målilla erhöll sin arvedel i Entsebo Kronogård mot Åkarps Östergård med utjorden Emunderyd genom byte med Erik Germundsson i Åkarp; fastebrev Målilla 1597 5/12 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, vol. G VII a:23 fol. 387, VaLA); samtliga nu uppräknade hade även arv i Klövdala, Järeda sn (ibid., fol. 336v-337v).
(7) = Bonde, krögare, riksdagsman mm i Mossebo, Mörlunda Noteringar Bonde i Mossebo, Mörlunda sn, sedan krögare i Mörlunda; nämndeman, senare länsman i Aspelands härad; riksdagsman 1660. Begravd under golvet i Mörlunda gamla kyrka. Källa: Humlenäsboken Noteringar Bonde i Mossebo, Mörlunda sn, sedan krögare i Mörlunda; nämndeman, krögare, senare länsman och riksdagsman i Aspelands härad; riksdagsman 1660. Begravd under golvet i Mörlunda gamla kyrka. Källa: Humlenäsboken Först gift med Ingrid Nilsdotter sedan med Karin Persdotter.
(8) = Bonde i Västra Årena Gårdveda sn. Noteringar 3 ggr gift, 6 gifta barn, 14 barnbarn.
(9) = Inspektor i Tulunda Thornsgård, Mörlunda sn. Bruksbokhållare, hejdridare.. Noteringar Extra hejdridare i Kalmar län 1733. Mantalskriven som hejdridare med hustru i Fagerhult, Mörlunda 1736-38.
(10) = Alexandras farmors farmors farmors farmor.
(11) = Alexandras farmors farmors farmors farmors far.
(12) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfar.
(13) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfars far.
(14) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfars farfar.


THORSÉEN. Tillbaka till toppen »

Svensk släkt från Säby gård i Torsö sn i Västergötland.(1)

I.1) HEMMING NILSSON THORSÉEN, länsman och fogde på Säby gård i Torsö 1681, sedemera kronolänsman i Hasselrörs tingslag från 1691 till sin död 1698, d 20/3 1698 i Boda, Torsö. - G m CATHARINA LECHARDSDOTTER.(1)(3)(13)

Son:

II.a) LECKARD THORSÉEN, f 1683 på Boda i Thorsö, d 1732 21/1 på Öhna i Odensåker. Länsmansson på Boda i Torsö. Fältauditör med förordnande 1710. Häradshövding 1716-1732 i Vadsbo domsaga. Ägde Stora och Lilla Boda samt Skräddaretorp i Torsö. - G 1716 28/12 m I N G E B O R G MAGDALENA AURELL, f 1696 11/1, d 1759 23/11 på Öhn i Odensåker, dtr t Jonas Justus Nilsson Aurell, landssekreterare i Mariestad, o Barbro Jonasdotter Merling.(1)(4)(11)(12)

Barn:

III.1) BARBRO CATHARINA (CHRISTINA) THORSÉEN, f 1719 i Öhn, Odensåker, d 6/8 1773 i Öhn.(11)

III.2) INGEBORG CHRISTINA THORSÉEN, f 30/8 1720 i Öhn, Odensåker. Levde 1787 i Häggum. - G m Z. ÅKERFELT. Löjtnant, levde 1787 i Häggum.(11)

III.3) ANNA MARGARETA THORSÉEN, f 9/2 1722 i Öhn, Odensåker.(11)

III.4) JOHAN (JONAS) JUSTUS LECHARDI THORSÉEN, f 1723 28/4 i Öhn, Odensåker, d 1780 6/8 på Öhn i Odensåker. Student vid Västgöta Nation i Uppsala 29/3 1742, under enskild information, jur. stud., auskultant, vice häradshövding 1751, borgmästare i Skövde 1769, avsked 1778. -G m ANNA EBBA WERDENHOFF, f 9/12 1729 på Hagestad, Väring, d 18/2 1800 på Öhna i Odensåker, dtr t regementskvartermästaren Claes Johan Werdenhoff o Charlotta Polus.(1)(5)(8)(9)(10)(11)

Barn:

IV.a) CLAUDIUS LECHARD (CLAUS) THORSÉEN, f 14/11 1762 i Öhn, Odensåker, d 8/9 1826 i Öhn, Odensåker. Mönsterskrivare vid Skaraborgs regemente, secretär. Enligt Soldatregistret i Skara: Befäl vid okänt regemente i Västergötland, obekant tid. De hade fostersonen J. J. Wennerbom. - G m ULRIKA LIDSTRÖM.(7)(9)

Barn:

V.1) HANS JUSTUS THORSÉEN, Herr Capellspredikant.(9)

IV.b) JONAS JUSTUS THORSÉEN, f 23/12 1763, d 1804 i Skepparslöfs sn. Student 1782, examen 1783. Bevistade 1788-90 års krig som underofficer vid lifregementets dragoner. Återgick 1791 till landtmäteriet. E. ord. lantmätare i Kristianstads län 1792, andre lantmätare i Kristianstads län 1802-1804.(9)

IV.c) CHARLOTTA THORSÉEN, f 20/1 1763 i Odensåker.(9)

IV.d) INGEBORG MAGDALENA(MARGARETA?) THORSÉEN, f 18/6 1766 i Odensåker, d 12/3 1833 i Öhna, Odensåker. - G 1787 m JONAS ODHNER, f 1744, d 1830, prost i Lyresta i Västergötland, son av bonden i Piltegården Låstad i Odensåkers sn Per Jonsson(stamfader för släkten Odhner).(2)(9)

IV.e) ANNA CHARLOTTA THORSÉEN, f 1769(27/1 1770 enligt Ove Billing) i Hofva, d genom drunkning 1800 7/4. - G 1798 12/2 i Odensåker m JONAS VENERBOM(WENNERBOM), f 1765 17/3 i Grava, d genom drunkning 1800 7/4, mönsterskrivare vid Västgöta Kavallerireg., son t komministern i Grava Elof Wennerbom o Maria Christina Ullström.(1)(6)(7)(9)

III.5) HEMMING THORSÉEN, f 9/4 1725 i Öhn, Odensåker, d 1780 i Ingasäter, Säter. Kapten.(11)

III.6) HELENA MARIA THORSÉEN, f 25/9 1727 i Öhn, Odensåker, d 1/6 1805 i Öhn, Odensåker.(11)

III.7) CARL MAGNUS THORSÉEN, f 23/10 1728 i Öhn, Odensåker.(11)

III.8) ULRIKA ELEONORA THORSÉEN, f 9/1 1731 i Öhn, Odensåker.(11)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Hemming Nilsson Thorséen, länsman, fogde | Leckard Thorséen, häradshövding (1683-1732) | Jonas Justus Thorséen, borgmästare (1723-1780) |1799 i Odensåker, d 1892, kronofogde ___________________________________________________________________________ Anna Charlotta Thorséen (1769-1800) Ingeborg Magdalena Thorséen (gift 1787) | | Johan Justus Wennerbom, Clas Odhner kronofogde (1799-1892)* g m Anna Carolina Ericsson - bröder - Nils & John Ericsson adlad uppfinnare | | friherre** (Monitor)*** Sofia Wennerbom (1838-1904)**** Clas Theodor Odhner | (Historie-Odhner) Lisa Skårman (1861-1951) | Astrid Stagh (1895-1952) | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

* = Hans föräldrar dog 7/4 1800 vid en båtolycka på Vänern, när han var 11 månader gammal, och hans syster växte upp hos sin moster Ingeborg Magdalena Thorséen i det Odhnerska hemmet. Han växte upp hos mammans broder Clas Thorséen.
** = Kanal- & järnvägsbyggare.
*** = Propellern, var med och avgjorde amerikanska inbördeskriget, utvecklade torpeden.
**** = Hennes mormors mormor var syster till Baltzar Achates von Platen(stamfader för den nuvarande adliga ätten von Platen; vars ättling, kylskåpets uppfinnare greve Baltzar von Platen, uppmärksammade och framhöll Nils Ericsson, som var nivellör och stationschef vid dennes bygge av Göta Kanal ).

KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Svensk Slägtkalender 1886, s 230-231. Om släkten Odhner. Hennes son Clas Odhner var gift med Anna Carolina Ericsson(f 1800, d 1870; syster till de ryktbara bröderna Nils och John Ericsson)och sonson var Clas Theodor Odhner(Historie-Odhner; en av de aderton i Sv. Akademien).
(3) = Alexandras farfars mormors morfars morfars farfar.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars morfars far.
(5) = Alexandras farfars mormors morfars morfar.
(6) = Alexandras farfars mormors morfars mor.
(7) = Thorsséen, Anna Charlotta. Född 1770-01-27 (Ove Billing). Död 1800-04-07 i Odensåker . Begravd 1800-05-03 i Odensåker. Anna Charlotta omkom den 7/4 1800 tillsammans med sin man Jonas Wennerbom och en tvårig dotter till hennes bror, Claes Thorsséen, genom drunkning under en slädfärd på Tidan intill Ullervad då isen brast. Närmare omständigheter är okänd. Paret Wennerboms två barn överlevde liksom paret Claes Thorsséen och hans fru Ullrika Lidström som sannolikt var med på färden eftersom den tredje omkomna var deras minderåriga dotter. Olyckan inträffade enligt Thora Lindskog på ån Tidan nära Ullervad där det sedan gammalt har funnits ett vadställe över Tidan. Gift 1798-02-12 i Odensåker (Odensåker C:3).
(8) = Thorsséen, Johan (Jonas) Justus Lechardi. Borgmästare i Skövde. Född 1723-04-28 i Öhna, Odensåker (R). Död 1780-08-06 i Öhns gård, Odensåker. Vittnen vid dopet: Kyrkoherden Jacob Cattenius, Cornett Peter Rangell, Fru (Sara) Cattenius, HelenaÜ Lechandra. (Odensåker C:2). Student vid Västgöta Nation i Uppsala 29/3 1742, under enskild information, jur. stud.; auskultant; vice häradshövding 1751, borgmästare i Skövde 1769, avsked 1778. Död av gallsten 6/8 1780. (Barn III:6, s , Far V:21, s , Mor V:22, s ) Gift med efterföljande ana.
(9) = Barn:
Thorsséen, Claudius Lechard (Claus). Mönsterskrvare, Secretär. Född 1762-11-14 i Öhn, Odensåker. Död Enligt bou. Binneberga gjord den 30/9 1826 dog han 8/9 1826. Död i vattusot 20/5 1806 på Öhn, Odensåker. Mönsterskrivare vid Skaraborgs reg. Enligt Soldatregistret i Skara: Befäl vid okänt regemente i Västergötland, obekant tid. (P.L.). inflyttad från Hofva till Öhns gård tillsammans med sim hustru Ullrika Lidström och sonen Hans Justus. Fosterson JJWennerbom Bou. Binneberg hr fii 1826: 247: bou gjorf 30/9 1826 efteravlidne mönsterskrivaren Herr Clas Thorsséen, ÖN, Odensåker, död den 8/9 1826 (???). Efterlämnat Änkefru Beata Cath. Wennerbom och myndige son HerrCapellspredikanten Hans Justus Thorsséen
Thorsséen, Jonas Justus. Lantmätare. Född 1763-12-23. Död 1804 i Skepparslöfs sn.. Ur Ekstrand "Svenska Lantmätare 1628-1900": Student 1782, examen 1783. Bevistade 1788-90 års krig som underofficer vid lifregimentets dragoner. Återgick 1791 till landtmäteriet. E.ord. l. i Kristianstads län 1792, andre lantmätare i Kristianstads län 1802.-1804.
Thorsséen, Charlotta. Född 1763-01-20 i Odensåker (Odensåker C:3). Dopvittnene:Löjtnant Henning Thorsséen, Peter Hedengren, Lars Lindgren, Maria Hedengren, Barbro Lidström (Odensåker C:3).
Thorsséen, Ingeborg Margareta. Född 1766-06-18 i Odensåker (Odesåker C:3). Död 1833-03-12 i Öhna,Odensåker.
Thorsséen, Anna Charlotta. Född 1770-01-27 (Ove Billing). Död 1800-04-07 i Odensåker . Begravd 1800-05-03 i Odensåker.
(10) = Werdenhoff, Anna Ebba . Född 1729-12-09 i Hagestad, Väring. Död 1800-02-18 i Öhns gård, Odensåker. Begravd 1800-02-25 i Odensåker. Död i bröstfeber.
(11) = Thorsséen, Lechard (Leonard). Häradshövding i Vadsbo. Född 1683 i Boda, Thorsö. Död 1732-01-21 i Öhns gård, Odensåker. Begravd i Odensåkers kyrka. Efterträdde sin svärfar Jonas Justus Aurell som häradshövding i Vadsbo domsaga. Häradshövding Lechard Thorsséen och hans maka Ingeborg Magdalena Aurells gravsten fanns tidigare vid Odensåkers kyrka men har vid något tillfälle flyttats därifrån. Gravstenen som är en kalkstenshäll, har sågats i två hälfter som mäter 227+110 resp. 227+33 cm och ligger nu som plansten resp. trappsten till manbyggnaden till Mattsgården i Odensåkers socken strax sydväst om Öhns gård (Ur Segerstedts "Odhners historia, stensil utan tryckår, sannolikt på 1980-talet, finns på Carolina Rediviva). Fältauditör med förordnande 1710. (Auditör är en vid krigsrätt anställd jurist och ledamot av krigsrätten. Auditör kan förordas att vara civil ledamot i fältkrigsrätt och tillsätts av K.Mai:t.). Ur "Hassle pastorat och Hasslerörs kommun" av Nils Forsell: Sid 20: Häradshövding 1716-1732. Länsmanson på Boda i Torsö. Ägde Stora och Lilla Boda samt Skräddaretorp på Torsö (tullfpr.1723,1725 och dombok1742), uppbörds och lagfartspr. i Hasslerörs t-lag. (Barn IV:11, s , Far VI:41, s , Mor VI:42, s ) Gift 1716-12-28 med efterföljande ana.
Barn:
Thorsséen, Barbro Catharina (Christina). Född 1719 i Öhn, Odensåker. Död 1773-08-06 i Öhn.
Thorsséen, Ingeborg Christina. Född 1720-08-30. "Fru Löjtnantskan Åkerfelt, född Thorsséen, dopvittne tillsammans med bl.a. löjtn. .Z .Åkerfelt, fru Juliana Springfelt, mademoisellerna Anna och Johanna Wennergren mm." (Häggum C:3) 1787.
Thorsséen, Anna Margareta. Född 1722-02-09 i Öhn,Odensåker (Odensåker C:2, Svar512124). Vittnen vid dopet: Capt.Mannercreutz, Pastorn i Horn Cattenius (Jakob Cattenius, f. 1668 i Böja, W), fru Christina Cederborg, Mad. Chr. P.(Beata?) Aurell.( Odensåker C:2).
Thorsséen, Johan (Jonas) Justus Lechardi. Född 1723-04-28 i Öhna, Odensåker (R). Död 1780-08-06 i Öhns gård, Odensåker. (Se IV:11, s ).
Thorsséen, Hemming. Kapten. Född 1725-04-09 i Öhn, Odensåker (Odensåker C:2). Död 1780 i Ingasäter, Säter. Vittnen vid dopet: Herr landshövding Gustaf Rålamb, Kammargreve N. Rålamb, grevinnan Douglaas, Helena Lechandra (Odensåker C:2).
Thorsséen, Helena Maria. Född 1727-09-25 i Öhn, Odensåker (Odensåker C:2). Död 1805-06-01 i Öhn, Odensåker. Dopvittnen: Ryttmästare Nils G. Sparskölk??, Löjtnant Mellbin, Helena Maria Ehrenstierna, Eva Lotta Scheffer (Odensåker C:2)
Thorsséen, Carl Magnus. Född 1728-10-23 i Öhn, Odensåker (Odensåker C:2). Döpt 1728-10-23. Dopvittnen: Jungfru eller Fru Helena Lechandra, Jungfru eller Fru Magdalena Ruthenskiöld, Herr landshövding Falck, Magister Jonas Ekander (pastor vid Skara Hospital). (Odensåker C:2).
Thorsséen, Ulrika Eleonora. Född 1731-01-09 i Öhna, Odensåker (Odensåker C:2). Dopvittnen: Erasmus??, Vadholm, Caijsa Segersten, Helena Lechandra (Odensåkker C:2).
(12) = Aurell, Ingeborg Magdalena. Född 1696-01-11. Död 1759-11-23 i Öhns gård, Odinsåker. Ingeborg Magdalena Aurell tillhörde den vittutgrenade västgötasläkten Aurell vars tidigaste stamfar, Måns, levde på slutet av 1400-talet och var bonde i Glomö. (Barn IV:11, s , Far VI:43, s , Mor VI:44, s ) Gift 1716-12-28 med föregående ana.
(13) = Thorsséen, Hemming Nilsson. Länsman, fogde på Säby gård, Thorsö. Död 1698-03-20 i Boda, Torsö. Familjen Thorsséen, som först kallade sig Torsenius, kommer från Thorsö utanför Mariestad. Fogde på Säby gård 1681, sedermera kronolänsman i Hasselrörs tingslag från 1691 till sin död 20/3 1698. Han och hans hustru Katarina Lechardsdotter var bosatta på kronoaugmentet Boda i Torsö sn. Augmentshemman = det hemman från vilket augmentsränta utbetalades. Augmentsränta: enligt bestämmelserna för indelningsverket fick innehavare av hemman själv disponera räntan för sitt hemman, om han själv eller genom lejd person fullgjorde krigstjänst till häst. Om stamhemmanets ränta ej ansågs tillräcklig att täcka kostnaden för rusthållningen, erhölls tilldelning, augment, dvs. räntan, helt eller delvis från ett annat hemman, medan däremot det förhållandet att rusttjänstens fullgörande ej uppgick till stamhemmanat ränta, i allmänhet ej ledde till några särskilda åtgärder. Augment betalades således ej till kronan utan till rusthållaren. Där augment i form av hemmansräntor ej funnos att tillgå, användes i stället räntor av lägenheter, kvarnar mm., och på några orter anslogs kronotionde till augment. (Svensk uppslagsbok, s. 781). (Barn V:21, s ) Gift med efterföljande ana. VI:42 mf mf fm Lechardsdotter, Catharina. (Barn V:21, s ) Gift med föregående ana.

THRUGOTSKA ÄTTEN. Tillbaka till toppen »

I.1) THRUGOT "FAGRSKINNA"(FAGERSKIND) ULVSSON, jarl, dansk storman, levde 1070. - G m TORGUNNA VAGNSDOTTER, levde 1070.(1)(2)

Dotter:

II.a) BODIL(BOTILDE)THRUGOTSDOTTER, danske konungen Erik Ejegods(Estridska ätten) drottning. Hon berömmes för sin skönhet och sitt stora överseende med makens utsvävningar. Hon åtföljde honom på hans vallfärd till det heliga landet och fortsatte efter hans död ensam resan, under vilken hon dog(1103) på Oljeberget utanför Jerusalem. Genom sonen Knut Lavard blev hon stammoder för den följande danska konungasläkten. - G m ERIK EJEGOD(ESTRIDSKA ÄTTEN).(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, band III, spalt 861-862.
(2) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV THÜRINGEN. Tillbaka till toppen »

Thüringen. 839 förekommer första gången titeln greve av Thüringen("ducatus Toringubae cum marchis suis"). Under de sachsiske kejsarna gjorde de särskilda grevarna i Thüringen sig alltmer oberoende, men landet samlades till en större enhet 1130, Ludvig, sannolikt tillhörande en i landet länge bosatt släkt, av kejsar Lothar I utnämndes till lantgreve av Thüringen. Han efterträddes av sin son Ludvig II(d 1172), om vilken de thüringska sagorna ha mycket att förtälja.(2)

I.1) LUDWIG II "DER SPRINGER" AV THÜRINGEN, greve, f 1042, d 1123. - G 5/2 1088 m ADELHEID AV STADE, f 1060, d 1110.(1)

Son:

II.b) LUDWIG I AV THÜRINGEN, lantgreve, f 1090, d 12/1 1140. - G m HEDWIG AV GUDENSBERG, d 1148.(1)

Barn:

III.1) JUDITH AV THÜRINGEN, f ca 1130. - G 1153 m WLADISLAW II AV BÖHMEN, konung, d 18/1 1174.(1)

III.2) LUDWIG II "DER EISERNE" AV THÜRINGEN, lantgreve, f 1128, d 14/10 1172. - G 1150 m JUTTA AV SCHWABEN(Se HOHENSTAUFEN), f 1135, d 7/7 1191.(1)

Söner:

IV.a) LUDVIG III DEN MILDE AV THÜRINGEN, som dog barnlös på Cypern under hemfärden från tredje korståget(1190).(2)

IV.b) HERMANN I AV THÜRINGEN, lantgreve, pfalzgreve av Sachsen, d 25/4 1217, broder till Ludvig III, som vid Henrik Lejonets fall blev pfalzgreve ac Sachsen. Herman följde 1180 sin äldre broder, lantgreve Ludvig III den fromme eller milde av Thüringen, i kriget mot Henrik Lejonet av Sachsen, men föll i slaget vid Weissensee(s å) i sin fiendes händer. Redan året edärefter blev han frigiven och erhöll på en riksdag i Erfurt pfalzgrevevärdigheten i Sachsen; efter Ludvigs död, 1190, ärvde han dessutom Thüringen. I de efter kejsar Henrik VI:s död, 1197, rasande striderna mellan motkonungarna Filip av Schwaben och Otto IV deltog han än på den ena, än på den andra sidan och stod slutligen 1212 i spetsen för de furstar, som valde Fredrik II av Sicilien till konung. Enligt sagan var det Hermann, som anordnade det s k sångarkriget på Wartburg. - G1) ca 1182 m SOFIA AV SOMMERSCHENBURG, d 1189/1190. - G2) 1196 m SOFIA AV BAYERN, d 1238.(1)(2)(3)

Döttrar i 1:a giftet:

V.1) JUTTA AV THÜRINGEN, f 1183, d 6/8 1235. - G1) 1194 m DIETRICH IV "DER BEDRÄNGTE" AV MEISSEN, markgreve, f 1162, d 2/2 1221. - G2) 3/1 1223 m POPPO VII AV HENNEBERG, greve.(1)

V.2) HEDWIG AV THÜRINGEN, d 1247. - G 1211 m ALBRECHT I AV ORLAMÜNDE(SACHSEN-LAUENBURG), greve, d 1245.(1)

Barn i 2:a giftet:

V.3) AGNES AV THÜRINGEN, d ca 1246. - G ca 1227 m ALBRECHT I AV SACHSEN, hertig, d 8/11 1261.(1)

V.4) IRMGARD AV THÜRINGEN, f ca 1198, d 1244. - G 1211 m HEINRICH I AV ANHALT, furste, f ca 1170, d 1251/1252.(1)

V.5) LUDWIG IV AV THÜRINGEN, lantgreve, f 1200, d 11/9 1227 i Otranto på en pilgrimsfärd till Jerusalem. Han och hans hustru, Elisabet den heliga, är bland de mest bekanta personligheterna i tyska medeltiden. - G 1221 m ELISABET "DEN HELIGA" AV UNGERN, f 1207, d 17/11 1231 i Marburg.(1)(2)

Barn:

VI.a) HERMANN II AV THÜRINGEN, lantgreve, d 1241.(4)

VI.b) SOFIA AV THÜRINGEN, f 20/3 1224 i Wartburg, d 29/5 1275 i Marburg. - G 1240 m HEINRICH II AV BRABANT(se HESSEN), hertig, f 1187, d 1/2 1248 i Löwen.(1)

V.6) HENRIK RASPE AV THÜRINGEN, lantgreve, tysk motkonung, son till lantgreven Herman I, var den siste lantgreven av denna släkt, efter vars död(1247) utbröt det ödeläggande "thüringska arvföljdskriget", som 1263 slutade så, att markgreve Henrik den upplyste av Meissen(av huset Wettin), Henrik Raspes systerson, fick det egentliga Thüringen, varemot det dittilss med Thüringen förenade Hessen tillföll Ludvigs och Elisabets dotter Sofia. Blev vid sin brorson Herman II:s död 1241 lantgreve. På påvens befallning och av det påvliga partiet bland furstarna valdes han 1246 i Veitschöchheim(nära Würzburg) till tysk konung och lyckades s å mellan Main och Nidda besegra kejsar Fredrik II:s son konung Konrad. Därmed var emellertid hans framgångar slut, och redan 16/2 följande år avled han på Wartburg. Med "prästkonungen", såsom Henrik kallades, utdog den thüringska lantgrevesläkten på manssidan.(2)(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXXVIII, sp 1227-1228.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 512. Jmfr Knochenhauer, "Geschichte Thüringens"(1871).(3)
(4) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 456.

TOFTA-ÄTTEN(sparre). Tillbaka till toppen »

I.1) SIXTEN. - G m INGRID ABJÖRNSDOTTER, bosatt i Våxtorp, Våxtorps sn, levde 1310.(10)

Barn:

II.a) KRISTINA SIXTENSDOTTER(TOFTA-ÄTTEN), hennes dotter se NILSDOTTER 4.(10)

II.b) ABJÖRN SIXTENSSON(TOFTA-ÄTTEN), d 1310, riddare, riksråd, drots i Salsta, Tensta sn, nämnd 1295-1310, tillhör Tofta-ätten med sparre-vapnet, hertig Eriks drots 1302. - G 1289/1296 m INGEBORG ULVSDOTTER(ULV), levde 1307.(8)(9)(10)

Barn:

III.1) ULF ABJÖRNSSON(TOFTA-ÄTTEN), d 1347/1348. Riddare, riksråd, lagman, nämnd 1317-1347. - Gift före 1317 m KRISTINA SIGMUNDSDOTTER, levde 1326.(7)(8)(10)

Son:

IV.a) KARL ULFSSON(TOFTA-ÄTTEN)(sparre), f ca 1317, d ?/11 1407, riddare, riksråd, marsk, lagman, herre till Tofta, Adelsö sn, nämnd 1349-1407. - G m HELENA ISRAELSDOTTER(FINSTA-ÄTTEN), dtr t Israel Birgersson(den heliga Birgittas broder; d 1351).(5)(6)(8)(10)

Dotter:

V.1) MARGARETA CARLSDOTTER(TOFTA-ÄTTEN)(sparre), d 1429, begraven i Vadstena, änka efter väpnaren Knut Bonde. I sitt 1:a gifte moder till konung Karl Knutsson(Bonde) och i sitt 2:a gifte stammoder för konung Gustaf I Vasa. - Är 1414 G m väpnaren, riksrådet i Örby, Vendel sn, hövitsmannen på Piksborg, STEN THURESSON(BIELKE), d 1431, begraven i Vadstena, ägde Vik, Ekholmen och Örby, son av riddaren, riksrådet, lagmannen i Uppland Ture Bengtsson och Margareta Arvidsdotter(sparre).(1)(2)(3)(4) (5)(10)

III.2) NILS ABJÖRNSSON(TOFTA-ÄTTEN), d 1359, riddare, riksråd, lagman, drots i Salsta, Tensta sn, nämnd 1317-1359. - G m BENGTA ABRAHAMSDOTTER, levde änka 1359.(8)(10)(12)

Dotter:

IV.a) INGEBORG NILSDOTTER(TOFTA-ÄTTEN), d 1370/1377. - G m BENGT NILSSON(OXENSTIERNA), riddare, riksråd i Ängsö, Ängsö sn, nämnd 1357-1373.(8)(11)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1:
Abjörn Sixtensson, drots 1302
|
Ulf Abjörnsson
|
Carl Ulfsson(sparre), till Tofta
|
Margareta Carlsdotter ( ? -1429)
|
Birgitta Stensdotter(Bielke) (1400-talet)
|
Birgitta Sture ( ? -1472)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustav I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringstjänsteman (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
Abjörn Sixtensson, drots 1302
|
Nils Abjörnsson
|
Ingeborg Nilsdotter
|
Bengta Bengtsdotter(Oxenstierna)
|
Märta Magnusdotter Kase
|
Karl Magnusson
|
Magnus Karlsson, riddare, riksråd ( ? -1484)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svensk Slägtkalender/Svenska Ättartal.
(2) = Svenska Ättartal 1889, s 149-155.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors mormor.
(4) = Dotter till Carl Ulfsson till Tofta och Helena Israelsdotter(dotter till Israel Birgersson, d 1351, vars syster var Den heliga Birgitta, f 1302, d 1373; sondotter till Ingeborg Bengtsdotter, d 1314;dottersons dotter till Bengt lagman(folkungaätten), d 1294, och Sigrid den fagra, d 1289).(5)
(5) = Svenska Ättartal 1889, s 10, 15.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors mormors far.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors mormors farfar.
(8) = Enligt min farbror Bengt Liliequist.
(9) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors mormors farfars far.
(10) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(11) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars morfars farmors mormor.
(12) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars morfars farmors mormors far.

TOMASDOTTER(sexuddig stjärna). Tillbaka till toppen »

I.1) ELIN TOMASDOTTER, till Häggatorp, som förde en sexuddig stjärna i vapnet. - G m HANS SVENS- SON(FORSTENA-SLÄKTEN).(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Elin Tomasdotter
|
Ragnhild Hansdotter(Forstena-släkten) (1500-talet)
|
Joen Svensson(Lindelöf af Kedom), ryttmästare
|
Hans Joensson ( ? -1652)
|
Anna Hansdotter Lindelöf (levde 1676)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors farfars mormor.

TORDSSON(liljehök). Tillbaka till toppen »

I.1) BENGT TORDSSON, till Vitene. - G m MÄRTA STORE.(1)(2)

Dotter:

II.a) METTA BENGTSDOTTER. - G m JÖNS HENRIKSSON(LILLIEBIELKE).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Bengt Tordsson
|
Metta Bengtsdotter
|
Anna Jönsdotter Liliebielke
|
Bengt Hierta, ryttmästare ( ? -1644)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars mormors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars mormor.

TORKELSDOTTER1. Tillbaka till toppen »

I.1) TORKEL ANDERSSON, nämnd 1311-1335. - G m NN ULVSDOTTER(HAMA).(2)(3)

Dotter:

II.a) NN TORKELSDOTTER. - G m HARALD ERNILSSON(GREN), nämnd 1343-1360.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Torkel Andersson
|
NN Torkelsdotter
|
Sten Haraldsson Gren
|
Harald Stensson Gren
|
Cecilia Haraldsdotter Gren
|
Sigrid Eskilsdotter ( ? -1527)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars farmor.
(2) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars farmors far.

TORKELSDOTTER2. Tillbaka till toppen »

I.1) SIGRID TORKELSDOTTER. - G m GUTTORM ÅSOLFSSON(Se SKULESDOTTER), bosatt i Rein.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

TORSTENSDOTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) KJERSTIN TORSTENSDOTTER. - G m HÅKAN ANDERSSON(THEMPTANDER) i Bäcknegården, Tempta sn, son t Anders Larsson, nämndeman i Tämta.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Kjerstin Torstensdotter
|
Torsten Themptander, köpman (1728- ? )
|
Henrika Christina Themptander (1764- ? )
|
Brita Maria Levrén (1792-1835)
|
Anders Skårman, kyrkoherde (1821-1899)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors farmors morfars mor.

TOSTELUND. Tillbaka till toppen »

I.1) JÖNS BENGTSSON TOSTLUND, född ca 1702, död 1779-03-18 i Rörum, begravd 1779-03-26 i Rörum. Bosatt i Rörum; Smed och möllare. - Gift med KERSTIN PERSDOTTER.(1)(2)(3))4)(7)

Barn:

II.a) NICLAS JÖNSSON TOSTLUND, f 1735, d 1786. Står som gästgiverismed i mantalslängden 1770.(5)

II.b) OLA JÖNSSON TOSTLUND.(4)

II.c) MÅNS JÖNSSON TOSTLUND.(4)

II.d) NILS JÖNSSON TOSTLUND, f 1755 i Rörum, d 8/4 1813, gästgiverismed. - G m MARIA SEVERINSDOTTER, f 30/4 1749 i Blentarp, dtr till Severin Örngren ohh Gundla.(4)(6)(7)

Barn:

III.1) MÄRTA CATHARINA TOSTLUND, f 30/1 1789 i Rörum, d 1839 i Lund. - G m CHRISTIAN OSBERG, f 2/7 1774, d 4/2 1837 i Flackarp, son av Per Svensson(f ca 1735) ohh Bengta Svensdotter(f 1740).(6)

II.e) INGRID CHRISTINA JÖNSDOTTER TOSTELUND, f 1757 i Rörum, d 1/5 1809. - G m HÅKAN AHLBERG, f 1750, d 1840. Regementshovslagare och bodde på Hovslagaregården i Raskarum i S:t Olofs sn.(1)(2)(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Jöns Bengtsson, Smed och möllare (1702-1779)
|
Ingrid Christina Jönsdotter Tostelund (1757-1809)
|
Jöns Petter Ahlberg, regementshovslagare & hästläkare (1788-1855)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Hämtat från Internet på en Efterlysnings-sida om Skånsk genealogi, där Jesper Bjarnestam efterlyser information: "Ahlberg, S:t Olof, 1750- .Information om Håkan Ahlberg (1750-1840) sökes. Han var regementshovslagare och bodde på Hovslagaregården i Raskarum i S:t Olofs socken. Håkans första fru hette Ingrid Christina Tostelund; hon födde min förfader Jöns Pet(t)er den 12/1 1788, som liksom sin far själv senare blev regementshovslagare och dessutom hästläkare, men istället vid Smålands lätta dragoner. Vet någon vilket datum Håkan föddes och vad hans föräldrar hette? Information om Ingrid Christina Tostelund sökes också; allt jag vet är att hon dog år 1809. Jag vet inte heller hur många syskon Jöns Peter hade. Jesper Bjarnestam".
(2) = Alexandras farmors farmors farfars mor.
(3) = Alexandras farmors farmors farfars morfar.
(4) = 1779 14/7 bouppteckning efter smeden och möllaren mäster Iöns Bengtsson, Tostelund i Rörum, som efterlämnat hustru och sex barn, det yngsta 21 år gammalt. Skåne, Albo härad, Rörum socken.
(5) = Denne jämnte sex andra Rörumsbor anför 1782 besvär i Hovrätten över ett utslag i Albo Härads Tingsrätt där de bötfällts "för det de utan at till Skatts ärläggande vara behörigen antecknade, likväl nyttiat Tobak". Domen för förseelsen löd på 3 Riksdaler 16 skill. Bot. Niclas Tostlund dog 1786 av håll och styng i en ålder av 51 år.
(6) = Hämtat från Internet Geni.com. De hade dottern MARIA CHRISTINA OSBERG, f 6/4 1812 i Vragerup, Flackarp - G m JOHANNES (JOHAN) SJÖBERG, f 24/6 1808 i Hurva, Malmö, d 21/3 1862.
(7) = Nils Jönsson Tostlund fick 1779 ärva sin faders "Gamble smeden Jöns Bengtsson Tostlunds" smedjeredskap, bla tvenne "skruf Städ", av vilka han dock senare i en arvstvist måste lämna det ena, "det sämsta" till brodern Niclas.
TOTT. Tillbaka till toppen »

Svenska adliga ätter, som är grenar av den gamla danska ätten Tott(Thott), av vilken en medlem, Tord Aagesen, nämnes redan 1288. I Danmark utdog ätten 1785. Frälsesläkt från Skåne, känd sedan 1283, utgrenad även till Danmark, utgången där 1782. Ättens äldre gren introducerades 1664, utgången 1702, den yngre grenen introducerad 1756; friherrlig 1778(Nr 301), introducerad 1779. Med ätten sammanhör grevliga ätten Thott. Grevliga ätten kommer av friherrliga ätten Thott, grevlig 1807, introducerad 1808. Den grevliga värdigheten tillkommer endast huvudmannen och hans manliga avkomlingar enligt primogenitur.(2)(9) embed HP.PrecisionScanLT.1 Object1 Friherrliga ätten Thott, N:o 301.(9) embed HP.PrecisionScanLT.1 Object1 Grevliga ätten Thott, N:o 114.(9)

I.1) AXEL PEDERSSON(TOTT), danskt riksråd, till Härlöf i Skåne, (d julen 1446 som hövitsman på Varbergs slott), gift två gånger med förnäma svenska damer, blev ryktbar i Nordens historia genom sina 9 söner, Axelssönerna.(2)(3)

Barn i 1:a giftet:

II.a) PEDER AXELSSON(TOTT), dansk präst, var domprost i Lund och valdes 1460 till biskop i Odense, men fick icke valet stadfäst av påven. Han dog 1463.(2)

II.b) OLOF AXELSSON(TOTT), till Vallöf(Själland), danskt riksråd, d 16/9 1464, innehade som förläning 1440-49 Ale-holms län(Lolland) och sedermera till sin död Gottland. Han ankom nämligen 1449 med en dansk flotta till ön och lyckades hindra svenskarna från att intaga densamma. Till belöning erhöll han ön som pantlän. Från Visborgs slott drev han i stor skala sjöröveri på Östersjön, varjämte han hemsäkte den svenska kusten med härjningar.(2)

Dotter:

III.1) BRITA OLOFSDOTTER(TOTT). - G m ERENGISLE NILSSON D Y(HAMMARSTADS-ÄTTEN), riksråd, hövitsman, son av riddaren och riksrådet Nils Erengislesson till Hammarstad.(2)(8)

II.c) ÅKE AXELSSON(TOTT), danskt riksråd, d 1477, var 1434 under Engelbrekts resning befälhavare på Falkenbergs slott och sedermera faderns efterträdare som länsherre på Varberg. Invecklad i sin broder Ivars strid med konung Kristian I, miste han 1469 länet, men återfick det 1473 och behöll det till sin död.(2)

Barn:

III.1) INGEBORG ÅKESDOTTER(TOTT), riksföreståndaren Sten Sture d ä:s gemål, d 1507, var en tid förlovad med Norges förnämste ädling, junker Hans Sigurdsson, men förmäldes omkr 1467 med Sten Sture. Mer än vanligt klok, modig och begåvad, var hon en värdig maka till den duglige riksföreståndaren, och under hans frånvaro förstod hon väl att med kraftig hand vårda såväl slott som land. Därjämte var hon välgörande, god och varmt nitälskande för litteratur, konst och kyrkliga ting. Jämte sin make gav hon till det nyinrättade kartusianklostret i Mariefred gården Gripsholm. På sin bekostnad lät hon 1498 trycka magister Alanus de Rupes bok "De dignitate et utilitate Psalterii Virgins Marie". - G m riksföreståndaren STEN STURE D Ä.(2)

III.2) HANS ÅKESSON(TOTT), lagman i Närke, till Bjurum, d 1492. - G 1474 m CHRISTINA ERICSDOTTER (GYLLENSTIERNA)(gift med sin mosters mans brorson), d efter 1508, dtr t Eric Ericsson(Gyllenstierna) och Christina Carlsdotter(Bonde)(dotter till konung Karl Knutsson).(2)(13)

Barn:

IV.a) ÅKE HANSSON(TOTT), till Bjurum, riddare och riksråd sedan 1504, d 1510, utnämndes 1502 av riksföreståndaren Sten Sture d ä till hövitsman över Västergötland och var sedermera bosatt på kungsgården Ettak. Detta befäl måste han dock under riksföreståndaren Svante Nilssons tid dela med Ture Jönsson(Tre rosor) och biskop Vincentius i Skara. 1507 erhöll han därjämte Örebro slott i förläning. Han var en av Svantes trognaste anhängare och den tappraste av den tidens härförare. Under den nästan ständigt fortgående striden med Danmark gjorde han flera infall i Skåne och Halland. Vid ett dylikt föll han i ett bakhåll vid Fantehålan nära Örkelljunga och fann där sin död. Hans bortgång betraktades av hans samtida som den största olycka för Sverige. Död ogift 1510. Kallad Danmarks gissel. Uppgives ha haft en dotter Ingeborg, som blev mormor till Sophia Gyllenhjelm, från vilken släkten De la Gardie härstammar.(2)(13)

IV.b) ANNA HANSDOTTER(TOTT), f 1478, d änka 1549, tillbragte efter faderns mord de 6 följande åren vid Sten Sture d ä:s hov, där hon fick god uppfostran. - G 1:o (1498-1505) m lagmannen över norra Finland HENRIK BITZ, d 1505. - G 2:o 1512 m väpnaren KLEMENT BENGTSSON HOGENSKILD, d 1512. - G 3:o (1514-omkr 1520) m väpnaren JÖNS LARSSON(BÖLJA), d efter 1518.(2)(13)(16)

IV.c) BIRGITTA HANSDOTTER(TOTT), till Åkerö, d omkring 1540. - G 1499 m FOLKE GREGERSSON(LILLIE), d 1508.(13)

IV.d) CATHARINA HANSDOTTER(TOTT), till Bjurum, d 1554. - G 1:o m AMUND JÖNSSON(ULFSAX), till Hårdinge. - G 2:o m HARALD KNUTSSON(SOOP), till Frötuna. - G 3:o m OLOF PERSSON(ÖRNFOT), till Warletorp.(13)

III.3) KLAS ÅKESSON(TOTT).(2)

Barn:

IV.a) ÅKE KLASSON(TOTT), d 1531, till Bystad(2)

Barn:

V.1) KLAS ÅKESSON TOTT, riksråd, krigare, till Bystad, d 27/5 1590(ej 1596), omnämnes 1551 som häradshövding i Finland, deltog i Gustaf Vasas krig med Ryssland och förordnades 1559 till lagman i Närke. Under Erik XIV:s regering höll han 1563 räfsteting i Finland, var sedan med i danska kriget och råkade i slaget vid Axtorna 1565 i dansk fångenskap, från vilken han hemkom redan 1566. Skickad 1567 till Livland, återkallades han i maj såsom misstänkt för stämplingar mot konungen, men undgick Sturarnas öde. Mot slutet av upproret 1568 slöt han sig till hertigarna och erhöll åter 1568(ej 1569) Närkes lagsaga, som han dock snart förlorade, men för tredje gången innehade 1574-76. Klas sändes 1570 som krigskommissarie till Estland, där han var en av dem, som ledde Revals försvar mot ryssarna under belägringen 1570-71, och där han snart blev ståthållare och krigsöverste. Som sådan vann han 1573 den lysande segern vid Lode, men misslyckades 1574 i försöket att intaga Wesenberg, varefter han fick återvända till Sverige. Han kallas redan 1/8 1573 av konungen "troman och råd" och uppräknas även bland de riksråd, som 1574 satt i domstolen, som fällde Mornay. Klas fick efter denna tid sin verksamhet förlagd huvudsakligen till Finland. Han var med bland underhandlarna, som 1575 avslöt ett stillestånd med ryssarna vid Systerbäck, och kallas då krigsöverste. Sedan 1576 var han några år framåt ståthållare i Finland, om ock med vissa avbrott. Så var han en del av 1579 ståthållare i Stockholm. 1583 och 1585 deltog han som fullmäktig i underhandlingarna med ryssarna vid Pliusa. Sistnämnda år finner man honom benämnd "marskalk" i Finland och Karelen. Hans ståthållarskap har nog växlat i omfång; det tyckes efter 1587 ha varit inskränkt till den karelska lagsagan, inom vilken Klas varit lagman från 1578. Genom att vid mötet i Reval 1589 avstyrka Sigismunds hemresa till Sverige råkade han i djup onåd hos Johan III. Han uteslöts ur rådet 1590 och förlorade nog också sina andra ämbeten. - G m INGEBORG CARLSDOTTER GYLLENSTIERNA, dtr t Carl Ericsson(Gyllenstierna) till Vinstorp och Nynäs och Marina Nilsdotter Grip.(2)(13)

Barn:

VI.a) CATHARINA CLAESDOTTER TOTT, d 1619. - G m JOHAN MAGNUSSON ULFSPARRE, till Tisenhult, d 1656.(13)

VI.b) ANNA CLAESDOTTER TOTT, f 1581, d 1646. - G 1621 m (sin 4-männings son) BROR ANDERSSON RÅLAMB i hans 2:a gifte(gift 1:o 1605 med(sin 5-männing) Anna Oxenstierna, f 1580, d 1618), till Bystad, f 15(70), d 1647, son av Anders Sigfridsson(Rålamb) till Länna och Anna Brorsdotter(Butz).(13)

VI.c) HENRIK KLASSON TOTT, lagman i Norrfinne lagsaga. - G m SIGRID ERIKSDOTTER(VASA), dtr t svenske konungen Erik XIV.(2)

VII.1) ÅKE HENRIKSSON TOTT, krigare, riksråd, f i juni 1598 på Gerknäs gård, Nyland, d 15/7 1640 på Lavila i Euraåminne sn, Finland, studerade i Uppsala, ingick i armén, deltog i polska kriget och gjorde sig känd för okuvlig tapperhet, såsom vid Grubin 1627, men även för obändigt sinnelag. 1630 blev han riksråd och general vid kavalleriet. S å följde han efter Gustaf II Adolf, moderns kusin, till Tyskland, där han likaledes utmärkte sig. Konungen brukade kalla honom "snöplogen, som skall rödja väg för de andre". När svenska huvudstyrkan efter slaget vid Breitenfeld tågade mot Maindalen, kvarlämnades Åke och J. Banér i norra Tyskland för att upprätthålla förbindelsen med kusten. Därpå utdrev Åke, som 1631 upphöjdes till fältmarskalk, de kejserlige ur Mecklenburg, men på grund av sitt lynne råkade han i häftiga tvister med Salvius och andra. Efter återkomsten från Tyskland 1633 var han sjuklig och synes icke så flitigt ha infunnit sig i rådet och krigskollegiet. Hans brev till Axel Oxenstierna är tryckta i 9:e bandet av dennes brevväxling.(2)

Barn:

VIII.a) KLAS ÅKESSON TOTT, greve, riksråd, f 14/8 1630 på Ekolsund, Uppland, d 15/7 1674 i Paris. Efter att i unga år ha företagit utländska resor och därvid länge vistats i Frankrike uppträdde han 1561 vid hovet, där hans lysande yttre företräden och släktskap med drottningen snart skaffade honom Kristinas synnerliga ynnest och en av de främsta platserna i hennes omgivning. 1652 upphöjdes han till greve, med Karleborg till grevskap, vilket betydligt utvigdades 1653. S å blev han överste kammarherre och chef för gardet, och 1654(ej 1653) utnämndes han till riks- och kansliråd samt till riksstallmästare. Alla dessa utmätkelser hade sin enda grund i drottningens ynnest och kunna icke sägas ha motiverats av verkliga förtjänster. Under Karl X Gustaf sändes Klas i en beskickning till Paris 1657 och deltog även i konungens krig, varunder han utmärkte sig vid Köpenhamns belägring 1659. Under Karl XI:s förmyndarregering tillhörde Klas det franskvänliga partiet i rådet och talade gärna för krig, var 1661-62 ambassadör i Paris, blev 1664 överståthållare i Stockholm och 1665 fältmarskalk samt var 1665-72 generalguvernör i Livland. Under en del av 1669 bevakade han emellertid som ambassadör i Polen Sveriges intressen vid konungavalet. 1672 avgick han åter som sändebud till Paris. I ungdomen visade han övermod och ett våldsamt lynne, men ådagalade som mogen man ej ringa duglighet. (2)

II.d) KETTIL AXELSSON(TOTT).(2)

Barn i 2:a giftet:

II.e ERIK AXELSSON(TOTT), till Lagnö, Södermanland, svensk riksföreståndare, d 1481 på Viborgs slott, kom som ung till Sverige, var sedan 1449 svenskt riksråd och åtnjöt förtroende hos konung Karl Knutsson, av vilken han i förläning erhöll Åbo län 1450 och kort därefter i stället Nyköpings län. Han glömde likväl sin tacksamhets-skuld och övergick till det danska partiet. Då han förvärvat stort inflytande, utsågs han vid Karl Knutssons avsättning 1457 till riksföreståndare jämte ärkebiskop Jöns Bengtsson, men beklädde detta ämbete endast en kortare tid. Han utbytte det s å mot hovmästarvärdigheten, som han sedan innehade under Kristian I, vilken även anförtrodde honom Viborgs län i Finland 1457 och Tavastehus län 1462. Ehuru Kristian störtades 1464, fortfor Erik att tillhöra unionspartiet och bidrog i väsentlig mån till Karl Knutssons tronavsägelse 1465. Äregirig, som han var, blev han emellertid snart avundsjuk över ärkebiskopens maktställning och sökte då - i likhet med brodern Ivar - öka sitt inflytande genom att knyta närmare släktförbindelser med de svenske stormännen. Sedan han i september 1466 firat bröllop med en dotter till Gustaf Algotsson Sture, utsåg de vid festen närvarande rådsherrarna honom åter till riksföreståndare och tvang därefter Jöns Bengtsson att till honom överlämna riksföreståndarskapet, som han innehade från oktober 1466 till november 1467. Hans styrelsetid blev emellertid högst orolig. I början sökte han hålla en medelväg mellan partierna, men när fiendskap uppstått mellan hans bröder i Danmark och Kristian I, övergick han till Karl Knutssons parti, var dock nära att duka under i striden, men räddades genom sin broder Ivars ingripande. Då han likväl på grund av sin utländska börd och sin länge tvetydiga hållning icke lyckades vinna svenska allmogens förtroende, främjade han Karl Knutssons återkallande. Vid dennes ankomst till Stockholm i november 1467 nedlade Erik sitt ämbete och begav sig till Finland, där han innehade stora områden(från Nyköpings län synes han ha avstått 1470) och där han sedan nästan ständigt vistades, mycket upptagen av oroligheter på ryska gränsen. Till landets skydd anlade han 1475 fästningen Olofsborg, sedermera kallad Nyslott. Från honom härstammade ätten Tott(skrivt Trolle; undersök!) af Skebo, som 1669 utgick på svärdsidan. - G m ELIN GUSTAFSDOTTER (STURE) i hennes 2:a gifte(gift 1:o m Knut Stensson(Bielke)).(2)(17)

Barn:

III.1) KLAS ERIKSSON(TOTT), den gren som 1652 erhöll grevlig värdighet, men utslocknade 1674.(2)

II.f) IVAR AXELSSON(TOTT), till Lillö, Skåne, svenskt och danskt riksråd, d, som det uppges, 1487 1/10, nämnes första gången under Kristofer av Bajern, kom 1457 med Kristian I till Sverige, men synes under de följande åren ha uppehållit sig mest vid danska hovet. Sedan hans bröder Olof och Filip 1464 avlidit, begav han sig till Gotland, som sannolikt lämnades honom som pantlän sommaren 1466, då han sändes till Sverige för att under handla med ärkebiskop Jöns Bengtsson och hans parti om Kristian I:s återuppsättande på tronen. Någon fiendskap mellan honom och nämnde konung rådde således icke denna tid. I Sverige kastade han sig genast in i partipolitiken och drogs genom sitt gifte(sep- tember 1464) med Magdalena, en dotter till Karl Knutsson, över till dennes anhängare. Troligen har han från denna tid varit svensk rådsherre, ehuru han ej uttryckligen nämnes som sådan förrän efter Karl Knutssons död. Med den danske konungen bröt han fullständigt, då han i maj 1467 förklarade honom krig. Strax därefter kom han med en flotta över från Gotland till Sverige och lämnade sin broder Erik kraftig hjälp mot danskarna och deras vänner. Hans framgångar ledde till, att Karl Knutsson för tredje gången blev konung. Lönen uteblev icke. Han gjordes 1468 av svenska rådet till ett slags medregent åt sin svärfar och erhöll försäkran, att han efter dennes död skulle ensam få överta styrelsen, till dess man kunde ena sig om en konung eller hövitsman. Vid Karl Knutssons frånfälle trädde han dock villigt tillbaka, förmodligen därför, att han icke kunde räkna på behövligt stöd från allmogens sida, och understödde Sten Sture, till vilken han länge stod i vänskapligt förhållande och av vilken han 1472 mottog Stegeborg i förläning. Mest vistades han efter 1470 på Gotland, där han skickade sig snart sagt som självständig furste, än plundrande hanseatiska och holländska fartyg, än tillsammans med sin broder Erik förande krig med livländska ordensstaten. Trots vänskapen med Sten Sture sökte han dock åvägabringa försoning med Kristian I och erkände sig slutligen 1476 inneha Gotland som förläning av Danmarks krona. Men om hans förhållande till Kristian härefter blev bättre, inträdde istället efter 1481 en brytning med den svenske riksföre- ståndaren, emedan hans broder Erik vid sin död egenmäktigt anförtrott slottsloven på sina finska borgar åt sina bröder Ivar och Laurens. Sedan emellertid den sistnämnde dött, kom det 1483 till en förlikning, enligt vilken den förre skulle för sin livstid behålla Raseborg och dess län, men utbyta släktens övriga besittningar i Finland mot Öland. Svenska rådsmöten besökte han ännu 1484, men säges vid ett sådant ha försökt att få sin måg Arvid Trolle till riksföreståndare istället för Sten Sture. Öppen strid mellan de förre vännerna utbröt 1487. Herr Sten bemäktigade sig då Stegeborg och Raseborg och kom i besittning även av Öland. Samtidigt överlämnade Ivar Axelsson Gotland till Konung Hans och drog sig tillbaka till sina gods i Skåne. Bland Axelssönerna var han den mest framstående. - G 1:o m MARGARETA LAXMAND. - G 2:o 1466 m MAGDALENA CARLSDOTTER(BONDE), d barnlös 1495, dtr t konung Karl Knutsson(Bonde) och Catharina Carlsdotter(Gumsehufvud).(1)(2)(4)(13)

Dotter:

III.1) BEATA IVARSDOTTER(TOTT), d 1487. - G 1466 m ARVID TROLLE.(1)(5)

II.g) FILIP AXELSSON(TOTT).(2)

II.h) LAURENS AXELSSON(TOTT), till Årstad, Södermanland, hövitsman, d 1483, hade först en förläning på Själland, men flyttade över till Sverige, då fejden mot Axelssönerna utbröt i Danmark, och blev 1468 hövitsman på Raseborg, som han behöll till sin död.(2)

II.i) ANDERS AXELSSON(TOTT).(2)

Tillhör släkten:

I.1) AXEL LAURENTZSON(TOTT), riksråd. - G m KERSTIN ANDERSDOTTER VON BERGEN.(1)(6)

Dotter:

II.a) KARIN AXELSDOTTER(TOTT). - G m riddaren och riksrådet HANS CLAESSSON(BIELKENSTIERNA) i hans 1:a gifte.(1)(7)

Tillhör släkten:

I.1) TAGE TOTT, riksråd, tillhör tillsammans med brodern Knut Tott en annan gren av danska ätten Tott (Thott), hörde till 1600-talets största jorddrottar i Skåne, f 1580, d 1658, "skånska kungen". Fördes efter krigsutbrottet 1677 av danskarna till Danmark och dömdes i Sverige till döden.(2)

Barn:

II.a) OTTO TOTT, f 1607, d 1656.(2)

Barn i 1:a giftet:

III.1) KNUT TOTT, f 1639, d som geheimerråd 1702. Blev med Skånes införlivande med Sverige(1658) svenska undersåtar.(2)

Barn i 2:a giftet:

III.2) TAGE TOTT, f 1648, d som geheimerråd 1707, blev med Skånes införlivande med Sverige(1658) svenska undersåtar.(2)

Barn:

IV.a) OTTO TOTT, f 1696, d 1758, introducerades emellertid 1756 på Knuts nr på Riddarhuset. - G 1733 m CHRISTINA KAAS, f 17??, d 1752, dtr t Fredric Kaas(med Sparrevapnet) och Sophia Trolle.(2)(15)

Barn:

V.1) TAGE TOTT, greve, militär, ämbetsman, f 20/10 1739 på Skabersjö, d 7/3 1824 i Malmö, ingick 1757 som sergeant vid Kronprinsens regemente, deltog i Pommerska kriget och avancerade till överstelöjtnant 1772. Han var 1776-94 landshövding i Malmöhus län och därjämte 1788-89 överkommendant i Malmö. Han blev 1778 friherre, med namnet Thott(han skrev sig förut Tott), 1807 greve och 1816 En av rikets herrar. - G 1763 m ULRICA CHRISTINA BARNEKOW, f 1736, d 1823, dtr t Christian Barnekow och Eva Charlotta Victoria Stenbock.(2)(15)

Barn:

VI.a) LOVISA TOTT, f 1772, d 1809. - G 1791 m C O R F I T Z LUDVIG BECK-FRIIS, f 1767, d 1834, son av Corfitz Ludvig Beck-Friis och Maria Stiernblad.(15)

VI.b) NN TOTT.(2)

Barn:

VII.1) NN TOTT.(2)

Barn:

VIII.a) TAGE ALEXIS OTTO TOTT, greve, hovman, f 3/5 1852 på Skabersjö, hovjägmästare 1884, överhovjäg-mästare 1913, har tillhört Oskar II:s och Gustaf V:s förtroligare krets och ofta varit deras värd på Skabersjö, vilket fideikommiss han tillträdde 1891.(2)

I.2) KNUT TOTT, riksråd, introducerad 1664 på Riddarhuset, fördes efter krigsutbrottet 1677 av danskarna till Danmark och dömdes i Sverige till döden.(2)

Tillhör släkten:

I.1) NN THOTT.(9)

Barn:

II.a) NN THOTT.(9)

Barn:

III.1) GUSTAF OTTO TAGE STIG THOTT, greve, hovjägmästare, d 1948. - G 1:o m friherrinnan MARGARETA LOUISE BENNET. - G 2:o 1943 m G R E T A LINNÉA MALMQVIST, f 25/2 1908, änka 1948. Bosatt i Bökeberg, Holmeja.(9)

Barn i 1:a giftet:

IV.a) KJELL O T T O THOTT, f 29/1 1917, verkställande direktör i AB Skabersjö industrier, löjtnant i pansartruppernas reserv. Innehar och bebor Skabersjö fideikommiss. - G 1:o 1942-43 m KERSTIN MARIA NYLÉN i hennes 1:a gifte. - G 2:o 1943-1953 m SIGNE MÄRTA BLOM i hennes 2:a gifte. - G 3:o 29/3 1954 m W I V E K A ALICE ESTHER TROLLE i hennes 2:a gifte, f 5/6 1928.(9)

Barn i 1:a giftet:

V.1) TAGE OTTO P E D E R THOTT, f 2/10 1942, blivande greve.(9)

Barn i 2:a giftet:

V.2) OTTO FREDRIK THOTT, f 27/8 1943.(9)

V.3) C A T H A R I N A MÄRTA ELISABETH THOTT, f 27/10 1944.(9)

V.4) L O U I S E GUNILLA BIRGITTA THOTT, f 19/2 1951.(9)

V.5) IVAR OTTO H E N R I K THOTT, f 10/6 1952.(9)

Barn i 3:e giftet:

V.6) En broder, f 16/8 1954.(9)

III.2) ERIK OTTO IVAR THOTT, överstelöjtnant, d 1922. - G m friherrinnan EBBA FREDRIKA BECK-FRIIS, d 1946.(9)

Barn:

IV.a) ERIK O V E THOTT, f 20/11 1885, civilingenjör, vice ordförande i Boving & Co Ltd, f d president i svenska handelskammaren för Storbritannien och Irland, KVO, RNO, PatrSällskstGM, ExpförenftjM. Bosatt i London. - G 19/5 1921 m friherrinnan EVA CHRISTINA BIRGITTA (S T I N A - B R I T A) BENNETl f 20/10 1895.(9)

Döttrar:

V.1) ANNA THOTT, f 27/12 1922, stiftsjungfru, konstnärinna. Bosatt i London.(9)

V.2) MÄRTA THOTT, 22/11 1924. - G 22/3 1947 m J O N A S CARL JUSTUS TRANCHELL, f 23/12 1919, representant för rederiab Transatlantic i Australien. Bosatt i Sydney, Nya Syd-Wales, Australien.(9)

IV.b) CLAS ERIK THOTT, d 1953, ryttmästare. - G 1913 m friherrinnan C A R O L I N E MARINA STRÖMFELT, f 14/11 1892, SMsjv. Bosatt i Stockholm.(9)

Barn:

V.1) TORD CLASSON THOTT, f 10/12 1913. Arrenderar och bebor Bönnarp, Arrie. - G 15/9 1941 m friherrinnan C H R I S T I N A ELEONORA THOTT, f 24/12 1918.(9)

Döttrar:

VI.a) MARIANA TORDSDOTTER THOTT, f 18/5 1944.(9)

VI.b) EBBA C H R I S T I N A TORDSDOTTER THOTT, f 19/4 1946.(9)

VI.c) WIVEKA TORDSDOTTER THOTT, f 1/2 1952.(9)

VI.d) VENDELA TORDSDOTTER THOTT, f 1/2 1952.(9)

V.2) EBBA CLASDOTTER THOTT, f 2/6 1916. - G 19/4 1941 m C A R L ERIK KNUTSSON LEWENHAUPT, f 4/6 1917, son av kammarherren Knut Erik Carlsson Lewenhaupt o h h Ewa E l i s a b e t h Marianne Beck-Friis. Ryttmästare på reservstat vid kavalleriet, direktör i AB Nordisk resebuteau, GV:sJmtII, SkytteM. Bosatt i Stockholm.(9)(10)

V.3) ULLA CLASDOTTER THOTT, f 22/5 1918. - G 1/2 1941 m ERIC SÖRENSEN, f 7/9 1913, ryttmästare vid kavalleriet. Bosatt i Skövde.(9)

IV.c) EBBA B R I G I T T A THOTT, f 3/9 1890. - G 1914 m ADOLF WILHELM BENNET, d 1930, son av löjtnanten Kjell Otto Bennet o h h friherrinnan Margareta Louise Bennet, godsägare. Äger och bebor Ljusekulla i Påarp.(9)(11)

I.2) THOR THOTT, d 1916. - G m grevinnan HELLEVID POSSE, d 1919.(9)

Son:

II.a) FREDRIK THOTT, f 11/7 1881, ryttmästare i förutvarande skånska kavalleriregementets reserv, RSO, SvBSGM. Bosatt i Ystad. - G 28/3 1912 m ANNA SOPHIA MARGARETA (G R E T A) DYRSSEN, f 25/5 1889.(9)

Döttrar:

III.1) ANNA M A R G A R E T A BRIGITTA THOTT, f 19/8 1914, ekonomiföreståndarinna. - G 4/11 1939 m E R I K BRYNOLF PETTERSSON, f 4/7 1903, tjänsteman hos AB Svenska Amerika Linien. Bosatt i Göteborg.(9)

III.2) I N G E B O R G HELLEVID SOFIA THOTT, f 3/5 1916, ekonomiföreståndarinna. - G 2/1 1944 m E I N A R NICOLAI NORIN, f 7/11 1914. handelsföreståndare. Bosatt i Göteborg.(9)

I.3) ÅKE WALDEMAR THOTT, d 1922, överste. - G m grevinnan ELLEN HENRIETTE AGATHE WACHTMEISTER AF JOHANNISHUS, d 1935.(9)

Söner:

II.a) THOR IVAR OTTO THOTT, d 1909, löjtnant. - G m RAGNHILD BERNHARDINA STRINDBERG, d 1901.(9)

Dotter:

III.1) R A G N H I L D EBBA INGEBORG THOTT, f 20/5 1901, ämneslärarinna vid högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm i Stockholm. Bosatt i Stockholm.(9)

II.b) HANS AXEL W A L D E M A R THOTT, f 4/1 1878, f d överstelöjtnant i armén, f d kapten vid Svea livgarde, RSO, RBadZLO2klmeklöv, RDDO, OffFrdel´Ip. Bosatt i Stockholm. - G 20/8 1906 m M Ä R T A ANNA CHARLOTTA AF PETERSENS, f 26/9 1882.(9)

Barn:

III.1) Å K E WALDEMAR GÖSTA THOTT, f 28/11 1908, major vid norra skånska infanteriregemente, RSO, OffTunNI. Bosatt i Kristianstad. - G 25/11 1939 m friherrinnan ELSA MARIANNE C E C I L I A WRANGEL VON BREHMER, f 29/9 1913.(9)

Döttrar:

IV.a) U L L A MÄRTA BIRGITTA THOTT, f 28/7 1941.(9)

IV.b) ANNA A G N E T A CECILIA THOTT, f 11/8 1943.(9)

IV.c) EBBA DAGMAR C A T H A R I N A THOTT, f 20/6 1947.(9)

III.2) GÖSTA IVAR THOTT, d 1938. - G 1938 m grevinnan HILLA-BRITA WACHTMEISTER AF JOHANNISHUS, f 7/7 1914. legitimerad sjukgymnast. Bosatt i Stockholm.(9)

III.3) BO AXEL CHRISTER W A L D E M A R THOTT, f 1/12 1915, tjänsteman i Army Map Service, kapten i reserven i Förenta Staternas armé. Bosatt i Washington, DC, USA. - G 11/9 1939 m DAGMAR NILSDOTTER BELFRAGE, f 6/9 1917.(9)

Döttrar:

IV.a) I N G E G E R D MÄRTA THOTT, f 23/4 1940.(9)

IV.b) K E R S T I N DAGMAR THOTT, f 18/1 1942.(9)

III.4) MÄRTA C H R I S T I N A BIRGITTA THOTT, f 27/9 1918, friherrinnna. - G 16/12 1944 m CARL JOHAN JACOB DÜCKER (J A N) BENNET, f 4/9 1906, son av ryttmästaren Jacob Erland Fredrik Bennet o h h Anna Rosenblad, agronom, ryttmästare i kavalleriets reserv. Äger och bebor Slättäng, Eslöv.(9)(11)

II.c) A X E L THORBJÖRN THOTT, f 7/12 1882, f d major i armén, f d kapten vid Svea livgarde, RSO, RNO, RVO, RRS:tStO3kl, OffTyskÖO. Bosatt i Hälsingborg. - 5/10 1906 m LOUISE E L I S A B E T H CHARLOTTE REUTERSKÖLD, f 2/11 1884.(9)

Döttrar:

III.1) KARIN AXELSDOTTER THOTT, f 7/7 1909. - G 9/5 1931 m CARL GUSTAV WORSAAE, f 7/7 1896, cand jur, direktör i AB Melwo, f d danskt legationsråd, RNO, StkLitGedO, RDDO, DDMan, OffLitVytO, OffPeruSO, OffPolRest, PolFK. Bosatt i Djursholm.(9)

III.2) SIGRID AXELSDOTTER THOTT, f 1/12 1911, friherrinna. - G 10/8 1940 m M A G N U S JOHAN ULRIC KOSKULL, f 17/3 1910, son av friherre Anders Ivar Brand Koskull, jur kand, advokat, delägare i Erik Berglunds advokatbyrå i Stockholm, RJohO. Bosatt i Djursholm.(9)(12)

Tillhör släkten:

I.1) MARGARETA CLAUSDOTTER TOTT. - G m OVE BIELKE, till Österåt, f 1552, d 1603, son av Jens Bielke till Österåt och Lucia Nilsdotter(Gyldenlöwe).(14)

Tillhör släkten:

I.1) INGEBORG LARSDOTTER(TOTT). - G m NILS ESKILSSON(BANÉR).(16)

Tillhör släkten:

I.1) ÅKE GÖRANSSON(TOTT). - G m MÄRTA BENGTSDOTTER(ULF).(16)

Dotter:

II.a) CHRISTINA ÅKESDOTTER(TOTT). - G m JOHAN PERSSON(BÅÅT), son av Per Erlandsson(Bååt) och Märta Björnsdotter.(16)

Tillhör släkten:

I.1) INGEBORG FILIPSDOTTER(TOTT). - G m GUSTAF KARLSSON i hans 3:e gifte(gift 1:o med Märta Karlsdotter; gift 2:o med Birgitta Stensdotter(Bielke)), d 1486, riddare, riksråd, lagman i Uppland. (17)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1:
Axel Pedersson, riksråd ( ? -1446)
|
Ivar Axelsson, riksråd
|
Beata Ivarsdotter ( ? -1487)
|
Anna Arvidsdotter Trolle
|
Marina Grip (gift 1548)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
Axel Laurentzson, riksråd
|
Karin Axelsdotter
|
Kerstin Hansdotter(Bielkenstierna) (levde änka 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok, band XXIX, spalt 494-496.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors morfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors morfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors mor.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars mormors morfar.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars mormors mor.
(8) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 1254-1255.
(9) = Sveriges Adelskalender 1955, s 1050-1053.
(10) = Sveriges Adelskalender 1955, s 580.
(11) = Sveriges Adelskalender 1955, s 58-62.
(12) = Sveriges Adelskalender 1955, s 509.
(13) = Svenska Ättartal 1889, s 18-20.
(14) = Svenska Ättartal 1889, s 47-61.
(15) = Svenska Ättartal 1889, s 84-87.
(16) = Svenska Ättartal 1889, s 88-89.
(17) = Svenska Ättartal 1889, s 147-155.

AV TOULOUSE. Tillbaka till toppen »

Toulouse. Grevskap, upprättat 778 av Karl den store, utgjorde i början en del av konungariket Akvitanien och gick sedan 852 i av inom greve Raimund I:s ätt. Sedan 900-talet var det ett av franska kronans 6 stora län; dess grevar utövade länshöghet över grevskapen Quercy, Albi, Carcassonne, Nimes, Béziers och Foix samt ärvde under 1000-talet en del av Provence(det s k "marquisat de Provence"). Grevskapet nådde hög andlig och materiell odling och hörde en tid till Europas mest blomstrande riken. Men blomstringen föröddes under albigenskrigen 1209-1229, och Raimund VI miste 1212 Toulouse, som gavs åt Simon av Montfort(d 1218). Den förres son, Raimund VII(1222-1249), återfick det, men måste i freden i Paris 1229 avstå de nämnda underförläningarna till franska kronan. Sedan hans enda dotter Jeanne och hennes make Alfons, Ludvig IX:s broder, dött utan arvingar, indrogs Toulouse 1271 till franska kronan.(2)

I.1) PHILIPPINE AV TOULOUSE, f 1075, d 28/11 1117. - G 1094 m GUILLAUME IX "LE JEUNE" AV AKVITANIEN, hertig, greve av Poitou, f 22/10 1071, d 10/2 1126. Känd som skald och trubadur.(1)

Tillhör släkten:

I.1) WILLIAM DE TOULOUSE, d 806, greve. - G m WITBERGA.(4)

Döttrar:

II.a) WIALTRUTH DE TOULOUSE. - G m ROBERT III AV WORMGAU(Se MORVOIS).(4)

II.b) BERTHA DE TOULOUSE, f 777 i Toulouse, Frankrike. - G m PIPPIN I(CARLOMAN) AV ITALIEN, konung, f 12/4 773 i Aachen, Preussen, Tyskland, d 8/7 810 i Milano, Italien.(4)

Tillhör släkten:

Raimund(fr. Raimond), sju grevar av Toulouse. De märkligaste av dem är:

I.1) RAIMUND I AV TOULOUSE, kallad Raimund de Saint-Gilles, en av anförarna i första korståget. Han lämnade 1096 sitt grevskap, som han 1088 tillträtt, åt sin son och drog i spetsen för Syd-Frankrikes ridderskap mot Heliga landet; han svor att aldrig återkomma. Stolt och egensinnig, som han var, kunde Raimund ej sämjas med de övriga ledarna för korståget. Efter Jerusalems erövring(1099) undanbad han sig dess krona och återvände till Konstantinopel. Med hjälp av kejsar Alexius gjorde han sig sedan till herre över emiratet Tripoli(norr om Jerusalem), där han dog 1105. Tripoli ägde bestånd som ett självständigt grevskap till 1201; Raimunds ätt härskade där till 1187.(3)

I.1) RAIMUND VI AV TOULOUSE, den föregåendes sonsons son, f 1156, d 1222, efterträdde 1194 sin fader som greve av Toulouse. Han intog, ehuru själv icke religiöst intresserad, en försonlig hållning mot albigenserna. Då han ej villfor Innocentius IV:s önskan om stränga åtgärder mot kättarna, lät denne lysa honom i bann(1207) och predikade(1209) korståg mot hans länder. Förgäves ödmjukade sig Raimund för påven; i spetsen för en väldig här drog Simon av Montfort till Languedoc. Raimund gjorde ej något energiskt motstånd, och Simon erövrade snart större delen av hans länder. Konung Peter av Aragonien kom till hjälp, men han och Raimund blev slagna vid Muret(1214). Simon fullbordade erövringen, och på Laterankonsiliet 1215 förklarade påven Raimunds län förbrytna; de gavs åt hans besegrare. - Med engelsk hjälp lyckades emellertid Raimund och hans son återvinna stora delar av det förlorade.(3)

Son:

II.a) RAIMUND VII AV TOULOUSE, den föregåendes son, f 1197, d 1249, fortsatte kriget. Sedan Simon stupat(1218) och hans son avstått från att fortsätta faderns verk(1224), var det konung Ludvig VIII, som fullföljde korstågstanken. Raimund köpte sig slutligen fred(1229) genom att till konungen avstå nedre Languedoc. Genom hans enda dotter Jeannes gifte med Ludvig IX:s broder Alfons kom även Raimunds övriga besittningar efter hans död till franska konungahuset.(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIX, sp 508.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XXII, sp 926-927.
(4) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

TRE KLÖVERBLAD. Tillbaka till toppen »

I.1) SIGMUND KELDORSSON(TRE KLÖVERBLAD), riksråd, levde 1321. – G m CECILIA.(1)

Dotter:

II.a) KRISTINA SIGMUNDSDOTTER, levde 1326. - G före 1317 m ULV ABJÖRNSSON(TOFTA-ÄTTEN), d 1347/1348. Riddare, riksråd, lagman, nämnd 1317-1347.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

TRE RUTOR. Tillbaka till toppen »

I.1) PETER RAGVALDSSON(TRE RUTOR), riddare, riksråd, nämnd 1296-1326. – G m BIRGITTA JOHANSDOTTER(BLÅ-ÄTTEN), d 1328/1346.(1)(3)

Dotter:

II.a) KRISTINA PETERSDOTTER(TRE RUTOR), nämnd 1329-1351. - G 22/8 1334 m GUSTAV ARVIDSSON(SPARRE AV VIK), d 1366/1367. Riddare, riksråd, lagman i Vik, Balingsta sn, nämnd 1334-1366.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Peter Ragvaldsson(Tre Rutor), riddare, riksråd
|
Kristina Petersdotter(Tre Rutor)
|
Arvid Gustavsson(Sparre av Vik), riddare, riksråd (d ca 1380)
|
Margareta Arvidsdotter(sparre) (1300/1400-talet)
|
Sten Thuresson, riksråd, hövitsman ( ? -1431)
|
Birgitta Stensdotter(Bielke) (1400-talet)
|
Birgitta Sture ( ? -1472)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustav I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringstjänsteman (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars morfars mor.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars morfars morfar.

TROLLE. Tillbaka till toppen »

Adliga ätten Trolle, N:o 36. Frälsesläkt från Småland, svensk adlig ätt, som i vapnet fört dels ett huvudlöst troll, dels ett s k trollhuvud. Den är en av Sveriges allra äldsta ätter och känd sedan 1360, överflyttade till Skåne och Själland, utgången i Danmark 1782. Introducerad 1689. Med ätten sammanhör friherrliga ätten Trolle nr 360, friherrlig 1816, endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, introducerad 1817.(2)(3) Adliga ätten Trolle, N:o 36.(2) Friherrliga ätten Trolle, N:o 360.(2)

I.1) BIRGER KNUTSSON TROLLE, d före 1381, riddare. - G m KATARINA PETERSDOTTER(LEJON?)i hennes 3:e gifte(gift 1:o m riddaren Nils Dannes Turesson(Bielke); gift 2:o med riddaren Nils Bengtsson(Lejonan-sikte)).(3)(4)(14)

Son:

II.a) BIRGER TROLLE D Ä, riddare, till Bo(nu Trollebo) i Njudung. - G m INGEBORG ARVIDSDOTTER, dtr av Arvid Bengtsson.(3)(5)

Son:

III.1) BIRGER TROLLE, riksråd, f något efter 1400, d (troligen 4 april) 1471. Under det att fadern, Birger Trolle d.ä., haft sin sätesgård på Bo(nu Trollebo) i Njudung, var Birger bosatt på Bergkvara i Värend, som han ärvt efter sin halvbroder Håkan Karlsson(Stjärna). I det politiska livet framträdde han redan på 1430-talet och sattes 1440 till hövitsman på Kalmar slott, en befattning, som han länge innehade. Vid Kristofers kröning 1442 blev han slagen till riddare. Till Karl Knutsson stod han städse i mycket nära förhållande, och efter sin tronbestigning gav denne honom många bevis på förtroende. 1448 blev han sålunda överbefälhavare för den till Gotland avsända hären, varvid han erövrade Visby stad och gotländska landsbygden. 1452 ledde han en expedition mot Blekinge och besatte de östligare delarna av detta landskap. Han blev därefter svensk ståthållare över det nyvunna området med Lyckå slott som residens. I denna egenskap kom han i tillfälle att med proviant och krigsförnödenheter understödja Danzig(Gdansk), när nämnda stad, som var nära lierad med Karl Knutsson, 1454 råkade i krig med Tyska Orden. Birger tillhörde under hela sitt liv ärkebiskop Jöns Bengtssons politiska motståndare. Han ogillade sålunda dennes uppror mot kung Karl 1457. Vid Kristian I:s ankomst till Sverige på sommaren s.å. blev han emellertid - i likhet med sin meningsfrände Nils Sture - nödsakad att underkasta sig den nya ordningen. Men i överensstämmelse med sin tidigare hållning befordrade han Karl Knutssons restitution 1464 och stod under de inre striderna i slutet av 1460-talet trofast vid dennes sida. Hatad av kung Karls fiender, tillfångatogs han av dem 1467 och 1469, och jämväl Bergkvara brändes 1467 av Kristian I:s anhängare Ture Turesson(Bielke). I motsats till sina närmaste ättlingar har Birger gjort sig förtjänt av ett odelat hedrande eftermäle. Han var sedan 1424 G m KRISTINA KNUTSDOTTER, dtr t väpnaren Knut Bengtsson(av den s.k. Aspenäs-släkten).(3)(6)

Barn:

IV.a) ARVID BIRGERSSON TROLLE, riksråd, f omkr. 1440, d i februari 1505 på Lillö, bosatte sig till en början på Ed i Östbo härad och tog först efter faderns död Bergkvara, där han lät uppföra ett fast slott, till sin sätesgård. Medlem av riksrådet redan 1463, blev han genom sitt 1466 ingångna giftermål med Ivar Axelssons dotter nära förbunden med Axelssönernas rika och mäktiga ätt. Giftermålet medförde tills vidare intet avbrott i de nära förbindelser med det nationella partiet, till vilka faderna föredöme förpliktade honom; Ivar Axelsson gifte sig samtidigt själv med Karl Knutsson dotter och fortfor sedan under mer än halvtannat årtionde att vara Sturarnas politiske meningsfrände. Till- sammans med sin svärfader stod Arvid sålunda under striderna i slutet av 1460-talet på Karl Knutssons sida och samverkade med Sturarna. Efter kung Karls död 1470 hyllade han Sten Sture d.ä. och kämpade tillsammans med denne vid Brunkeberg 10 oktober 1471. En förändring i det goda förhållandet mellan honom och riksföreståndaren inträdde emellertid i förra hälften av 1480- talet, och anledningen var den då utbrutna ovänskapen mellan Sten Sture och och Ivar Axelsson, av vilka den senare understöddes av Arvid. 1484 synes herr Ivar ha umgåtts med planer att störta Sten Sture och göra Arvid till riksföreståndare, men försöket misslyckades. Ivar Axelssons fall 1487 medförde för Arvid den följden, att Sten Sture fråntog honom Nyköpings slottslän, som han sedan 1460-talet innehaft, och till gengäld gav honom det obetydligare Borgholm. När en stark rådsop- position bildade sig mot Sten Sture under förra hälften av 1490-talet, blev Arvid en av dess ledare, och han tog livlig del i 1497 års uppror och kung Hans inkallande. Vid kröningen s.å. blev han rid- dare och erhöll Tiohärads lagsaga i utbyte mot lagmansämbetet i Östergötland, som han beklätt sedan början av 1470-talet. En trogen anhängare av kung Hans, blev han vid utbrottet av 1501 års revolution utsatt för förföljelser från Sturarnas sida och flydde från Bergkvara till Lillö i Skåne, där han sedan till sin död var bosatt. Han ligger begraven i Lunds domkyrka. Arvid var en lagkunnig man med tydligt framträdande bildningsintresse. Han var gift tre gånger: 1). omkr. 1460 med Kristina Jonsdotter Gedda, 2). 1466 med BEATA IVARSDOTTER TOTT, d 1487, 3). 1488 med Birgitta Turesdotter(Bielke), d 1513.(3)(7)

Barn i 1:a giftet:

V.1) ERIK ARVIDSSON TROLLE, riksråd, till Ekholmen, f omkr 1460, d 1530, synes ursprungligen ha ämnat inträda i det andliga ståndet. Han inskrevs vid Rostocks universitet 1480 och studerade juridik i Köln 1482-83. Efter återkomsten till Sverige synes han ha innehaft kanonikat och prebenden i Uppsala och Linköping. Prästvigd blev han dock aldrig, och då han 1487 ingick äktenskap med den förmögna fru Ingeborg Filipsdotter(Tott), övergav han definitivt prästbanan. Han bosatte sig på sin hustrus gård Ekholmen i Uppland. Ungefär vid tiden för sitt giftermål synes han ha inträtt i riksrådet och vann snart genom sina kunskaper ett avsevärt inflytande inom denna korporation, där eljest icke ens skrift- och läskunnigheten var allmän egendom. I politiken gjorde han länge gemensam sak med sin fader och tillhörde sålunda oppositionen mot Sten Sture d ä. Efter att ha deltagit i ryska kriget 1495-97, varunder han jämväl fungerade som svenskt sändebud till Livland, anslöt han sig 1497 till upproret mot riksföreståndaren och var med om att inkalla kung Hans, som vid sin kröning belönade honom med riddarvärdigheten. När Sturarna avföll från konungen 1501, ställde han sig till drottning Kristinas förfogande vid försvaret av Stockholm. Efter dess fall 1502 försonade han sig emellertid med Sturarna och kvarstannade i motsats till sin fader och sin broder Joakim i Sverige. När Arvid Trolle dog, fick han övertaga Bergkvara mot löfte att hålla detta slott till riksföreståndarens disposition. Under Svante Stures tid deltog han i krigsföretagen mot Danmark och synes över huvud ha ådagalagt ett lojalt uppträdande. Vid herr Svantes död valdes han frånvarande till riksföreståndare på rådsmötet i Arboga januari 1512, men han hann aldrig fungera som sådan och atog icke ens, såvitt man vet, riksföreståndartiteln. Valet förkastades nämligen av den svenska demokratien och av dess kandidat Sten Sture d y, som också slutligen korades till faderns efterträdare 23/7 1512. Den misshällighet mellan Sten Sture och Erik, som blivit en följd av 1512 års valstrid, mildrades under herr Stens första regeringsår därigenom, att Erik, som det synes vid denna tid gifte om sig med Karin Eriksdotter(Gyllenstierna), en kusin till riksföreståndarens gemål. När striden mellan Sten Sture och Gustaf Trolle på allvar utbröt 1516, föll Erik emellertid i onåd hos herr Sten och sattes slutligen i fängsligt förvar på Stockholms slott. Han lösgavs 1518 och fick tillåtelse att vistas på Ekholmen, men sin fulla frihet torde han icke ha erhållit förrän vid Kristian II:s invasion 1520. Av denne utnämndes han till lagman i Uppland - han hade förut(sedan 1493) innehavt Närkes lagsaga - och förordnades till medlem av den tillförordnade regeringen i Stockholm vid Kristians avresa på nyåret 1521. Till följd av Gustaf Vasas befrielsekrig måste han emellertid ungefär ett år därefter i likhet med sina kolleger fly till Danmark. Han vistades sedan under mer än ett halft årtionde hos sina danska fränder och vänner, vilka, understödda av Fredrik I, redan på Malmömötet 1524 och flera gånger därefter sökte utverka tillstånd för honom att återvända till Sverige, där hans hustru alltjämt bodde. Till sist lät Gustaf Vasa beveka sig, och i början av 1528 fick han tillåtelse att draga upp till Sverige. I samband härmed erhöll han amnesti för vad han genom sin anslutning till Kristian II hade förbrutit. I augusti s å fick han dessutom genom kunglig nåd tillbaka sina svenska gods, vilka under hans frånvaro indragits till kronan, varjämte han ånyo upptogs i riksrådet. Under sin sista tid torde han ha varit bosatt på Lagnö i Södermanland. - Erik synes ha varit en foglig och välmenande man, men utan större kraft. Till någon chefspost passade han säkerligen icke, och Gustaf Vasa hade utan tvivel rätt, då han med hänsyftning på Eriks kanditatur till riksföreståndarskapet 1512 yttrade, att denne "ingalunda var tjänlig till något världsligt regemente, utan hellre att vara en prästman". I fråga om lärd bildning höjde han sig betydligt över sina världsliga medbröder i riksrådet, och exempelvis i latinsk tale-konst röjde han en färdighet, som tillvann honom utländska sändebuds beundran. Den katolska kyrkan hade i honom en trogen anhängare, och enligt en uppgift, som hörrör från Kristina Gyllenstierna, skall han kort före sin död ha varnat de svenske adelsmännen för att begagna sig av sin rätt att i enlighet med Västerås recess återkräva de gods, som donerats till kyrkliga institutioner. - Hans första hustru Ingeborg Filipsdotter var en energisk och bildningsintresserad, men enligt vad man visste berätta lidelsefull och stridslysten kvinna, och Gustaf Trolle, som å karaktärens vägnar var mycket olik sin fader, bråddes utan tvivel på henne. Fru Ingeborg nämnes i handlingarna sista gången 1495 och torde ha dött icke långt därefter. - traditionen förtäljer, att hon drunknade i Mälaren. Eriks senare hustru levde ännu 1555. - G 2:o m CATHARINA ERICSDOTTER(GYLLENSTIERNA), dtr t Eric Ericsson(Gyllenstierna) till Fogelvik och Anna Karlsdotter(Vinstorpa-ätten).(3)(10)(13)

Barn i 1:a giftet:

VI.a) GUSTAF ERIKSSON TROLLE, ärkebiskop, f i september 1488, d i juli 1535 på Gottorp, uppfostrades för en karriär inom kyrkan, blev tidigt kanik i Linköping och inskrevs i maj 1511 vid Kölns universitet. Där bedrev han till en början juridiska studier, nen begynte i april 1512 åhöra Johannes Caesarii föreläsningar i grekiska, i vilket språk han - måhända den förste i Sverige - tillägnade sig åtminstone elementen. Ovisst är, om han i Köln förvärvade den magistertitel han sedan bar eller om detta skedde först efter ankomsten till Rom, där han 1513-15 vistades för fortsatta studier och för att bevaka sina intressen. Gustaf hade nämligen utsikter att vinna snabb befordran hemma i Sverige. Redan 1511 eller 1512 synes domkapitlet i Linköping ha planerat att välja Gustaf till stiftschef, men Gustaf fick tills vidare nöja sig med domprostbefattningen där(december 1512), varå han erhöll påvlig stadfästelse i april 1513. På förord av Jakob Ulfsson utsågs han i oktober 1514 till dennes efterträdare som ärkebiskop i Uppsala. Jakob Ulfsson torde ha önskat skaffa freds- och aristokratpartiet, som han själv tillhörde, en tillräcklig motvikt i Gustafs person mot det för tillfället över-mäktiga Sturepartiet. Riksföreståndaren Sten Sture d y genomskådade utan tvivel denna baktanke och tyckes, medan han offentligen och för syns skull befordrade Gustafs utnämning, hemligen ha motverkat den genom sekreta instruktioner till sitt sändebud i Rom. Han lyckades emellertid icke hindra, att Gustaf 15 maj 1515 av Leo X bekräftades i sitt nya ämbete och därefter i Rom blev vederbörligen invigd. Vid underrättelsen därom satte sig herr Sten i besittning av Stäkets län(Bro härad), som länge tillhört ärkebiskoparna, och inledde därmed den ödesdigra striden med Gustaf. Förbittrad över åtgärden, undvek Gustaf vid sin ankomst till Sverige i september 1515 ett sammanträffande med riksföreståndaren och uraktlät både då och sedan allt framgent att taga säte i riksrådet eller deltaga i de herredagar, som riksföreståndaren utlyste. Försonings-försök. gjordes, men blev fruktlösa, utan att det med visshet kan utrönas, huruvida Gustaf eller riksföre-ståndaren bär största skulden härtill. Förhållandet blev tydligen under loppet av 1516 så spänt, att Gustaf ställde sig i spetsen för ett parti, vars program var att störta Sten Sture, och sedan herr Sten, som i en dylik situation icke tvekade att slå till, i augusti s å fått en av detta partis anhängare Sten Kristersson(Oxen-stierna) i sitt våld, lät han utsprida, att denne i sin fångenskap angett Gustaf och hans fader Erik Trolle som sina medbrottslingar i en plan att inkalla Kristian II i riket. I vad mån detta påstående, vilket stämplar Gustaf som landsförrädare redan på ifrågavarande stadium, är riktigt, låter sig ej med säkerhet avgöras; i varje fall får man icke utan vidare godtaga Sten Stures tendentiösa framställning av hela denna affär. Riksföreståndaren tog sig emellertid av Sten Kristerssons påstådda avslöjanden anledning att innesluta och belägra Gustaf på Stäket(oktober 1516), varjämte Gustafs fränder och vänner fängslades eller på annat sätt efterhöllos. Sedan ett danskt försök att undsätta Stäket i augusti 1517 blivit tillbakaslaget av Sten Sture, var fästets uppgivande endast en tidsfråga. På riksmötet i Stockholm november s å infann sig Gustaf mot lejd för att betinga sig drägliga kapitulationsvilkor, men enligt riksföreståndarens önskan vägrade de närvarande att tillmötesgå Gustafs framställningar. I stället beslöts(23 november), att Gustaf skulle avsättas från sitt ämbete och att Stäket efter sitt väntade snara fall skulle demoleras. Gustaf återfördes till Stäket, men måste i december kapitulera, varefter Stockholmsbeslutet gick i verkställighet. Gustaf tvangs att avsäga sig ärkebiskops-värdigheten och sattes i fängsligt förvar i Västerås, där han lär ha blivit hårt behandlad. Ett år senare blev han emellertid tillsammans med sin fader åtminstone så tillvida frigiven, att han nu fick vistas på familjegodset Ekholmen i Uppland. Samma dag som Sten Sture d y dog(3/2 1520), avtalades av hans fullmäktige med Gustaf, att den gamla fiendskapen skulle vara förgäten och att Gustaf skulle svära herr Sten trohetsed. Denna fredsbenägenhet å Gustafs sida - om den var fullt uppriktig, må lämnas därhän - kom emellertid aldrig att omsättas i handling på grund av herr Stens frånfälle. Gustaf anslöt sig med liv och själ till dem, som verkade för Kristian II:s hyllning. Belöningen härför kom, sedan Kristian hösten 1520 slutligt betvingat Sverige: Gustaf återfick ärkebiskopsämbetet och verkställde i denna egenskap konungens kröning 4/11. Gustaf synes icke vid konungens uppgörelse med Kristina Gyllenstierna för egen del ha lovat att nedlägga sin talan mot Sturepartiets medlemmar för de honom tillskyndade lidandena, och 7/11 framställde han inför konungen krav på skadeersättning, varvid han namngav de personer, som framför andra ansågos ha varit vållande till övergreppen mot honom. Detta Gustafs uppträdande måste ha berott på föregående avtal mellan honom och Kristian, och han beredde konungen genom anklagelserna en förevändning till Stockholms blodbad 8/11, som framför allt gick ut över de av Gustaf utpekade "våldsverkarna". Trots detta kan han knappast anses bära något ansvar för blodbadet, sådant det utfördes; även om han icke ogärna såg, att hans vederdelomän hårt straffades, har han säkerligen menat, att det hela skulle försiggå under mera juridiskt oanfäktliga former, och det är otroligt, att han kunnat tillråda exempelvis de båda biskoparna Matts och Vincents avrättning. Vid konungens avresa till Danmark kort därefter blev Gustaf medlem av den tillförordnade regeringen i Sverige. På denna verksamhetspost hade han icke lycka med sig. Han blev oense med sin kollega Didrik Slagheck, vars grymhet och hänsynslöshet han torde ha ogillat, och i sina strävanden att förmå Gustaf Vasa och dalkarlarna att ingå förlikning hade han lika liten framgång som i sina försök att med makt nedslå upproret. I september 1521 fann han sig föranlåten att lämna Sverige, som han sedan aldrig återsåg. De närmaste åren uppehöll han sig i Danmark, där han stannade, även sedan Fredrik I bestigit tronen; 1524 fick han t o m äran att kröna denne. Men då det visade sig, att han icke, såsom han väntat, med Fredriks hjälp kunde återfå sitt ämbete i Sverige, började han ånyo fästa sina förhoppningar vid den fördrivne konung Kristian och begav sig 1526 till Nederländerna för att sluta sig till denne. Med Kristian delade han nu i flera år landsflykten och sökte på allt sätt medverka till konungens restitution i de nordiska rikena. Det berodde säkert till god del på Gustafs inflytande, att Kristian 1530 avsvor sina lutherska böjelser, en förutbetingelse för att han vid den planerade återerövringen av Norden skulle få stöd av kejsar Karl V och de rättrogne katolikerna i de skandinaviska länderna. Kristians 1531 igångsatta expedition till Norge, i vilken Gustaf deltog, misslyckades emellertid, och Gustaf föll 1532 i dansk fångenskap. Efter Fredrik I:s död(1533) återvann han sin frihet. Med glädje hälsade han utbrottet av Grevefejden 1534, vars mål var att återuppsätta Kristian II på Danmarks tron. Av företagets ledare, greve Kristoffer av Oldenburg, insattes han s å som biskop på Fyn. Gustaf kom så att bli en av de grvliga truppernas anförare i slaget vid Öxnebjerg 11/6 1535, men föll svårt sårad i de segrande fiendernas händer och dog efter några veckor i fångenskap. Han blev begraven i Slesvigs domkyrka. Olaus Petri har fällt det omdömet om Gustaf, att han var "en styv och ensinnad man, som ingen mans råd ville lyda" och som därigenom vållade " både sitt och meniga rikets fördärv". Sanningen av dessa ord lär icke kunna jävas. Men trots detta är måhända den dom, som av historieskrivningen merendels fällts om honom, väl hård, och tilläventyrs skulle den ha blivit något mildare, om man mera opartiskt sökt utröna motiven för hans handlingssätt vid de kritiska tillfällena. Både som medlem av den svenska adelsaristokratien och som en förkämpe för idén om kyrkans frihet och om dess tjänares okränkbarhet och oberoende av den världsliga makten kom han i en ovillkorlig motsastsställning till Sten Sture d y; en fiendskap utbröt. som delvis låg i tingens natur och för vilken de i övrigt båda buro skulden. Denna konflikt kom så att med logisk konsekvens bestämma hela hans följande bana.(3)

Barn i 2:a giftet:

VI.b) BEATA (ERICSDOTTER)TROLLE, d 1591. - G 15(40) m GABRIEL CHRISTERSSON OXENSTIERNA, till Mörby, d 1585, son av Christer Bengtsson(Oxenstierna) och Anna Sehestedt.(10)(13)

VI.c) INGEBORG TROLLE. - G 1544 m NILS ERICSSON RYNING, till Tyresjö, d 1578.(10)

V.2) JON GEDDA ARVIDSSON TROLLE, d före 1486.(3)

Barn i 2:a giftet:

V.3)JAKOB eller JOAKIM ARVIDSSON TROLLE, stamfader för ättens danska gren, f 21/5 1475 på Ed, Jönköpings län, d 26/2 1546 på Lillö, bosatte sig i slutet av 1400-talet i Danmark och hade egendomar bl a i Skåne. Efter Skånes införlivande med Sverige introducerades 1689 en linje av den danska ätten(som i Danmark utslocknade 1782) på svenska Riddarhuset.(3)

Barn:

VI.a) HERLUF TROLLE, dansk sjöhjälte, f 14/1 1516, d barnlös 25/6 1565 i Köpenhamn, blev riksråd 1557 och var 1558 konungens sakförare i åtalet mot Peder Oxe. Han hade därjämte överinseende vid flottans utrustning och anförde den på flera tåg 1560-62, bl a till Kurland och Ösel. I Nordiska sjuårskriget hade han likaledes överbefälet 1564-65 och vann 30-31/5 1564 i förening med en lybsk flotta en lysande seger över Jakob Bagge vid Öland, där svenska amiralsskeppet "Makalös" sprang i luften, men sårades 4/6 1565 i en oavgjord träffning utanför Buchow vid mecklenburgska kusten och avled tre veckor därefter. Genom testamente grundlade han Herlufsholms skole. - G 1544 m BIRGITTE GÖYE, f 1511, d 26/7 1574, dtr t riksrådet, marsken Mogens Göye. Hon blev i ungdomen mot sin vilja trolovad med Jesper Daa och fick först 1540 frihet att upphäva denna förpliktelse. Avstod 1565 tillsammans med Herluf sitt gods Skovkloster till grundläggandet av Herulfsholms skola.(3)(9)

VI.b) BÖRJE TROLLE, f 1501, d 1571, blev riksråd 1540 och var dansk kommisarie vid Kalmarmötet s å och gränsmötet i Älvsborg 1554.(3)

VI.c) NIELS TROLLE.(3)

Barn:

VII.1) NN TROLLE.(3)

Barn:

VIII.a) NIELS TROLLE, f 1599, d 1667, blev 1643 riksråd samt var 1643-51 riksviceamiral och 1656-61 ståthållare i Norge.(3)

Barn:

IX.1) ARVID TROLLE, f 1653, d 1698, ryttmästare. - G m SOPHIA ELISABETH AUGUSTA VON BUCHWALDT. (3)(11)(17)

Barn:

X.a) FREDRIK TROLLE, f 1693, d som f d överstelöjtnant 1770, samlade genom gifte och lyckliga konjunkturer stor rikedom och stiftade betydande fideikommiss: Trollenäs(förut Näs) jämte Fulltofta för äldste sonsonen, Trolleholm(förut Eriksholm) för dottern Fredrika Vivika Bonde och hennes efterkommande, Trolleberg(förut Värpinge) för dottern Hilla Birgitta Wachtmeister och hennes efterkommande, varjämte för dottern Sofia Elisabet Augusta Löwen och hennes efterkommande anslogs en penningsumma, varmed 1800 Ludgonäs i Ludgo sn, Södermanland, inköptes till fideikommiss(det förklarades för sådant 1809) under namnet Trollesund. Innehavarna av de tre sistnämnda fideikommissen skall jämte eget släktnamn bära namnet Trolle (Trolle-Bonde, Trolle-Wachtmeister, Trolle-Löwen) samt med eget vapen förena Trolle-vapnet. - G 1720 m BRITA RAMEL, f 1695, d 1732, dtr t Hans Ramel och Vivica Lindenow.(3)(11)(17)

Barn:

XI.1) NN TROLLE.(3)

Barn:

XII.a) NILS TROLLE, f 1777, d 1827, kammarherre, erhöll 1816 friherrlig värdighet enligt paragraf 37 i Regeringsformen för sig och efterkommande.(3)

Barn:

XIII.1) KARL AXEL TROLLE, lanthushållare och politiker, f 17/7 1810 på Klågerup i Hyby församling, Malmöhus län, d 22/12 1879 i Lund, student 1820 i Lund, där han 1829 avlade examen till rättegångsverken, tjänstgjorde några år i hovrätt samt förvaltade sedan 1838 och ägde sedan 1840 Klågerup(sedan 1842 därjämte Bjällerup). Han var 1850-67 vice ordförande i Malmö hushållningssällskap, 1853-62 ordförande i skånska hypoteksföreningens styrelse och 1866-73 ledamot av Första kammaren för Malmöhus län. Sedan 1859 var han kammarherre. Karl Axel blev 1861 ledamot och 1874 hedersledamot av Lantbruksakademien.(3)

Barn:

XIV.a) N I L S AXEL ARVID TROLLE, friherre, lanthushållare och politiker, f 30/3 1859 på Klågerup, d 1930, blev student i Lund 1880, men ägnade sig snart åt lanthushållning. Friherre efter farbroderns död 1890, tillträdde han 1891 fideikommissegendomarna Trollenäs och Fulltofta. Hovjägmästare 1893, befordrades han 1912 till förste hovjägmästare. Nils Axel Arvid valdes 1902 till vice ordförande i Malmöhus läns hushållningssällskap och fungerar sedan 1917 som dess ordförande och är ledamot av Lantbruksakademien sedan 1903. Nils Axel Arvid var 1895-1913 ledamot för Malmöhus län i Första kammaren, där han tillhörde majoritetens relativt moderata fraktion, och blev vid Nationella partiets bildande 1912 ledamot av dess förtroenderåd. Han var ledamot av bevillningsutskottet sedan 1901 och 1906-08 statsrevisor. Överhovjägmästare. - G 1888 m friherrinnan A N N A ELEONORA SOFIA LEIJONHUFVUD, f 7/8 1869, änka 1930, GV:sJmt, RFrdeMagr, TRKM2kl. Bosatt i Stockholm.(2)(3)

Barn:

XV.1) U L F NILS NILSSON TROLLE, friherre, ryttmästare, d 1948. - G 1:o m grevinnan EBBA MARGARETA KATARINA BONDE AF BJÖRNÖ. - G 2:o 1942 m STINA MEURLIN, f 13/8 1908, änka 1948. Bosatt i Hälsingborg. (2)

Barn i 1:a giftet:

XVI.a) GUSTAF N I L S ULFSSON TROLLE, f 1/10 1924, friherre, lantmästare, löjtnant i pansartruppernas reserv. Innehar och bebor Trollenäs fideikommiss i Skåne. - G 25/2 1950 m grevinnan C H A R L O T T E ELISABETH WACHTMEISTER AF JOHANNISHUS, f 27/12 1924. Äger del i Kulla Gunnarstorp i Skåne.(2)

Barn:

XVII.1) OTTO ULF NILSSON TROLLE, blivande friherre, f 18/1 1951.(2)

XVII.2) GUSTAF TROLLE, f 8/10 1952.(2)

XVI.b) EBBA TROLLE, f 6/3 1929. Bosatt i Stockholm.(2)

Barn i 2:a giftet:

XVI.c) NILS F R E D R I K ULFSSON TROLLE, f 6/7 1943.(2)

XV.2) YLFVA W I V E K A TROLLE, f 26/8 1892, FinlVRO:sFtn. Änka 1943. Bosatt i Stockholm. - G m ERNST LINDER, d 1943, general.(2)

XV.3) FREDRIKA EBBA M A R G A R E T H A TROLLE, f 31/10 1899. - G 20/1 1920 m G U S T A F AXEL OTTO WACHTMEISTER AF JOHANNISHUS, son av förste hovstallmästare Carl Axel Baltzar Wachtmeister af Johannishus o h h friherrinnan Ebba Sofia Ramel, f 5/2 1887, kabinettskammarherre, f d ryttmästare i förutvarande livgardet till häst, GV:sJmtII, GV:sJmt, KVO, RNO, RJohO, RNS:tOO. Innehar och bebor Wanås fideikommiss i Skåne(Knisslinge).(2)

XIV.b) KARL AXEL TROLLE, jurist, riksdagsman, jordbrukare, f 29/6 1862 på Klågerup, d 19/6 1919 i Ramlösa, tog 1887 hovrättsexamen i Lund, blev 1889 vice häradshövding, tjänstgjorde i Justitiedepartementet sedan 1890, arrenderade sedan 1894 av sin broder Nils Trolle Fulltofta och blev ägare av Klintehus och Tejarp. Karl Axel var 1900-05 ledamot av Andra kammaren för Frosta domsaga och sedan 1909 ordförande i Skånska hypoteksföreningen, vice ordförande i Skandinaviska kredit ab:s styrelse samt innehade flera andra förtroendeuppdrag.(3)

XIV.c) ERIK BIRGER TROLLE, diplomat, politiker, riksmarskalk, f 23/9 1863 på Klågerup, d 1934, avlade 1886 kansliexamen i Lund och inträdde därefter som attaché i Utrikesdepartementets tjänst, där han 1889 blev andre och 1894 förste sekreterare. 1897 utnämndes Erik Birger till legationssekreterare i Berlin, och efter att ha under mellantiden ha innehaft flera särskilda uppdrag i Konstantinopel blev han 1903 kabinettssekteterare. På denna post kvarstod han till den norska revolutionen 1905, då han utnämndes till envoyé i Köpenhamn. 7/11 s å ingick han som utrikesminister i Karl Staaffs första ministär och behöll även efter dess avgång i maj 1906 samma portfölj i den följande Lindmanska ministären. På denna plats kvarstod han till 17/3 1909, då han avgick tillsammans med statsråden Petersson i Påboda och Roos, och utnämndes därefter till envoyé i Berlin. 1912 återkallades han från denna post och utnämndes till landshövding i Östergötlands län. Under första världskrigets tid har hans erfarenhet i vidsträckt omfattning tagits i anspråk för kommitté- och förhand-lingsuppdrag. Han har sålunda varit ordförande i Statens krigsförsäkrings- och handelskommissioner, var ett av de svenska ombuden vid underhandlingarna om handelsuppgörelse med England 1915 samt ett av Sveriges ombud och ordförande vid de svensk-finsk-tyska förhandlingarna rörande Ålandsbefästningarnas demolering(1918) och har vid flera olika tillfällen företrätt Sverige vid underhandlingar med Tyskland. Därjämte var han ordförande i den kommission, som 1918 tillsattes för att behandla frågan om Utrikesdepartementets och utrikesrepresentationens omorganisation. Erik Birger åtnjuter anseende som en av våra erfarnaste och skickligaste diplomater. Som utrikesminister förberedde och genomförde han 1906 års reform av utrikesförvaltningen. Under samma tid faller och en rad viktiga förhandlingar och traktater. Sålunda avslöts 1905 en ny handels- och sjöfartstraktat med Tyskland, vår första moderna tarifftraktat, 1907 ett avtal om ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz, 1908 handelsavtal med Frankrike och Kina och s å skilje-domskonventioner med Danmark och Förenta staterna; att nämna är dessutom flera traktater med Norge för att reglera en del efter unionsupplösningen uppkomna eller kvarstående rättsförhållande, bl a 1908 en konvention om Grisbådakonfliktens lösning genom skiljedom. Även åtskilliga stora internationella avtal tillkom under Erik Birgers utrikesministertid, bland dem 1906 års Algeciras-akt samt 1907 års Haag-konventioner. Erik Birgers namn är och fäst vid de förhandlingar, som 23/4 1908 ledde till avslutandet av avtalen om status quo i Östersjön och Nordsjön(Östersjöavtalet), vilka efterträdde den s k novembertraktaten, som för Sveriges del upphävdes genom en av Erik Birger jämte Storbritanniens och Frankrikes ministrar i Stockholm undertecknad deklaration av 23/4 1908. Erik Birger år sedan 1915 ledamot av Lantbruksakademien. - G m grevinnan AUGUSTA CHARLOTTA ALICE GYLDENSTOLPE, d 1953.(2)(3)

Barn:

XV.1) CATHARINA EBBA ALICE FREDRIKA (C A R I N) TROLLE, f 19/9 1894. - G 2:o 12/2 1945 m godsägaren C A R L JOHAN FREDRIK ADLERCREUTZ(i hans 2:a gifte; G 1:o 1929 m Helmi Marie Louise Smith, d 1943), son av kammarjunkare Carl August Nikolas Fredrik Adlercreutz o h h A n n a Catharina Müntzing, f 27/8 1890. Äger tillsammans med sönerna och förvaltar Medevi säteri. Bosatt i Linköping.(2)

XV.2) E R I K GUSTAF NILS TROLLE, f 14/8 1901, civilekonom, kammarherre, nämndeman, GV:sJmtII, RVO, RJohO, RDDO. Äger och bebor Fulltofta. - G 5/4 1927 m grevinnan E L S A MARGARETHA WACHTMEISTER AF JOHANNISHUS, f 14/10 1902.(2)

Barn:

XVI.a) W I V E K A ALICE ESTHER TROLLE, f 5/6 1928. - G 2:o 29/3 1954 m , greven KJELL O T T O THOTT(i hans 3:e gifte; G 1:o 1942-1943 Kerstin Maria Nylén i hennes 1:a gifte. G 2:o 1943-1953 m Signe Märta Blom i hennes 2:a gifte), f 29/1 1917, son av hovjägmästaren, greve Gustaf Otto Tage Stig Thott och hans 1:a fru friherrinnan Margareta Louise Bennet. Verkställande direktör i Skabersjö Industrier AB, löjtnant i pansartruppernas reserv. Innehar och bebor Skabersjö fideikommiss.(2)

XVI.b) C A R L - A X E L ERIC ERIKSSON TROLLE, f 18/3 1934, reservintendentaspirant vid flygvapnet.(2)

XVI.c) ELSA B I R G I T T A TROLLE, f 17/3 1937.(2)

XIII.2) BIRGER TROLLE, ryttmästare, d 1890.(2)

Barn:

XIV.a) NILS GUSTAF FREDRIK TROLLE, ryttmästare, d 1918. - G m friherrinnan ULLA AUGUSTA SOFIA FALKENBERG AF TRYSTORP, d 1940.(2)

Barn:

XV.1) CARL FREDRIKSSON TROLLE, f 11/7 1885, hotelldirektör, bosatt i Paris. - G 1:o 1908 m ELIN ANNIE JOSEPHINE SPENDRUP, d 1917. - G 2:o 1919 m J U L I E T T E MARIE DEPIERRE, f 19/1 1889.(2)

Barn i 1:a giftet:

XVI.a) CARL CARLSSON TROLLE, f 14/1 1913, chef de réception. Bosatt i Paris. - G 3/10 1945 m MADELEINE FORT, f 12/8 1912.(2)

Barn i 2:a giftet:

XVI.b) U L L A MARIA MONIQUE TROLLE, f 24/10 1921, lic en drot. Bosatt i Paris.(2)

XV.2) GUSTAF FREDRIKSSON TROLLE, f 18/9 1886, vågmästare. Bosatt i Landskrona. - G m A N N A ELFRIDA VESTERLUND, f 8/8 1899.(2)

Barn:

XVI.a) Y L V A HARRIET TROLLE, f 23/7 1920. - G 13/11 1948 m NILS PETER G Ö S T A PERSSON, f 12/2 1925, lantbrukare. Bosatt i Annyhill, Vadensjö.(2)

XVI.b) BO-GUSTAF GUSTAFSSON TROLLE, f 8/8 1924, byggnadssnickare. Bosatt i Landskrona. - G 6/6 1953 m K A R I N SOLVEIG ANN-MARIE ANDERSSON, f 27/2 1928.(2)

Dotter:

XVII.1) ANNA KARIN E L I S A B E T H TROLLE, f 1/1 1954.(2)

XV.3) EVA E B B A CHARLOTTA TROLLE, f 31/5 1888, stiftsjungfru. Bosatt i Stockholm.(2)

XV.4) NILS FREDRIKSSON TROLLE, banktjänsteman, d 1937. - G m IRIS ELISABETH PETERSSON i hennes 1:a gifte.(2)

Dotter:

XVI.a) A N N A ELISABETH TROLLE, f 24/1 1922. - G 9/10 1943 m S V E N - E R I K AXEL LANGE, f 26/5 1918, major vid flygvapnet, RSO, bosatt på Kungsgården, Frösön.(2)

XIV.b) LARS BIRGER TROLLE, kapten, d 1914. - G m BOTILDA PEHRSSON, d 1936.(2)

Barn:

XV.1) AXEL TROLLE, f 16/10 1885, affärsman. Bosatt i San Juan Evangelista Estado, Vera Cruz, Mexico. - G 1:o 1910 m AGAPITA CARMONA, d 1940. - G 2:o 2/9 1942 m ESPERANZA PALMA, f 6/6 1912.(2)

Barn i 1:a giftet:

XVI.a) CARLOS FREDERICO TROLLE, f 21/4 1911, affärsman. - G 8/3 1936 m JUANA CEBALO, f 10/6 1918.(2)

Barn:

XVII.1) ARACELIS TROLLE, f 18/6 1937.(2)

XVII.2) MARIA HELENA TROLLE, f 16/3 1938.(2)

XVII.3) RODOLFO TROLLE, f 12/1 1942.(2)

XVII.4) AMALIE TROLLE, f 13/1 1945.(2)

XVII.5) CARL AXEL TROLLE, f 16/1 1947.(2)

XVII.6) M A R I A GUADELOPE TROLLE, f 12/12 1950.(2)

XVI.b) GUSTAVO ADOLFO TROLLE, f 24/5 1913, affärsman. - G 13/4 1937 m ENRIQUETA REYES, f 20/5 1920.(2)

Barn:

XVII.1) G U S T A V O ADOLFO TROLLE, f 24/5 1938.(2)

XVII.2) DAGOBERTO TROLLE, f 15/9 1939.(2)

XVII.3) DANILO GUILLERMO TROLLE, f 25/5 1941.(2)

XVII.4) MARIA CHRISTINE REYES TROLLE, f 8/4 1943.(2)

XVII.5) BELIA YOLANDA TROLLE, f 13/7 1947.(2)

XVII.6) TELMA IDALIA TROLLE, f 13/1 1950.(2)

XVI.c) ANA M A T I L D A TROLLE, f 26/9 1915. - G 26/4 1939 m JOAQUIN MORTERA, f 14/3 1913, affärsman.(2)

XVI.d) GUILLERMO VALDEMAR TROLLE, f 14/6 1921, sågverksdisponent. - G 28/12 1938 m TERESA NAVARRO, f 15/10 1920.(2)

XVI.e) FERNANDO TROLLE, f 8/7 1926, lantbrukare.(2)

XVI.f) OSCAR TROLLE, f 17/8 1929, maskinist. - G 18/4 1947 m CARMEN MALDONADO, 3/5 1930.(2)

Barn:

XVII.1) LOURDES TROLLE, f 1/5 1949.(2)

XVI.g) GUILBERTO RODOLFO TROLLE, f 8/7 1931, affärsman.(2)

Barn i 2:a giftet:

XVII.7) GRETA YOLANDA TROLLE, f 30/4 1950.(2)

XV.2) NILS B I R G E R TROLLE, f 20/11 1887, affärsman i San Juan Evangelista Estado, Vera Cruz, Mexico. - G 1:o 1912 m GUADELUPE FRANCO, d 1927. - G 2:o 30/4 1928 m MARIA LUISA SILVA, f 20/8 1905.(2)

Barn i 1:a giftet:

XVI.a) GUILLERMO BIRGER TROLLE, f 17/2 1913, affärsman. - G m ANGELICA LEDESMA, f 2/3 1923.(2)

Barn:

XVII.1) LEONOR TROLLE, f 4/7 1939.(2)

XVII.2) GUSTAVO SALVADOR TROLLE, f 20/3 1949.(2)

XVI.b) LUZ DEL CARMEN TROLLE, f 5/6 1915. - G m NN SILVA.(2)

XVI.c) ELVIRA TROLLE, f 4/8 1917. - G 2/10 1939 m JUAN VARGAS, f 25/10 1914, affärsman.(2)

XVI.d) CARLOS GUSTAVO TROLLE, f 24/7 1920, affärsman. - G 25/1 1946 m DORA MORTERA CAMARENA, f 4/8 1929.(2)

Son:

XVII.1) CERGIO ELIAS TROLLE, f 30/8 1948.(2)

XVII.3) MARIA LUIZA TROLLE, f 9/1 1929. - G 25/5 1950 m ATANASIO MANTILLA GONZÁLER, tandläkare. Bosatt i San Andres, Tuxtla, Vera Cruz, Mexico.(2)

XVII.4) ALBERTO TROLLE, f 16/6 1933.(2)

XVII.5) ANA CHRISTINA TROLLE, f 25/12 1940.(2)

XVII.6) GUILLERMO AXEL TROLLE, f 26/2 1948.(2)

XV.3) ULLA V I V E K A TROLLE, f 9/4 1890. Bosatt i Malmö.(2)

XI.2) FREDRIKA V I V I C A TROLLE, f 1721, d 1806, stammoder för släkten Trolle-Bonde. - G 1740 m GUSTAF BONDE, f 1682, d 1764, son av Carl Bonde och Eleonora Margareta Brahe.(3)(11)

XI.3) HILLA BIRGITTA TROLLE, stammoder för släkten Trolle-Wachtmeister, f 1726, d 1808. - G 1748 m F R E D R I C GEORG HANS CARL WACHTMEISTER, f 1720, d 1792, son av Carl Hans Wachtmeister och Sophia Dorothea Henrietta Philippina von Metsch.(3)(17)

XI.4) SOFIA ELISABET AUGUSTA TROLLE, stammoder för släkten Trolle-Löwen. - G m FABIAN LÖWEN.(3)(18)

V.4) ANNA ARVIDSDOTTER TROLLE. - G m riddaren, riksrådet och östgötalagmannen NILS BOSSON (GRIP).(1)(8)

Barn i 3:e giftet:

V.5) TURE ARVIDSSON TROLLE, riksråd, till Bergkvara, f omkr 1490, d i mars 1555 på Bergkvara, framträder i det politiska livet först 1517, då han på nationellt håll misstänktes för danska sympatier. Han var den tiden bosatt på Bergkvara, som sedan alltjämt var hans sätesgård. Under Gustaf Vasas befrielsekrig flydde han till Danmark, där Fredrik I slog honom till riddare vid sin kröning, men togs redan 1524 till nåder av konung Gustaf och kunde återvända till fäderneslandet. Han var sedan konungen trogen till sin död. På 1530-talet inkallades han i riksrådet, men spelade aldrig någon mera betydande roll. Under Dackefejden var han en tid fördriven från Bergkvara, där Dacke själv tog sitt residens. - Ture var sedan 1525 gift med MAGDALENA ERIKSDOTTER (GYLLENSTIERNA), dtr t Eric Ericsson(Gyllenstierna) till Fogelvik och Anna Karlsdotter(Vinstorpa-ätten), d omkr 1580. Han hade i detta äktenskap många barn.(3)(10)

Barn:

VI.a) BIRGITTA (BRITA) TROLLE, d 1566. - G 1549 m riksmarsken LARS SIGGESSON(SPARRE), till Sundby, d 1554. Hon blev moder till Erik Sparre, som från hennes släkt utan tvivel ärvde sina lärda intressen och sin kulturella läggning.(3)(10)

VI.b) ANNA TROLLE, f 1537, d 1617. - G 1564 m CARL DE MORNAY, d 1574.(10)

VI.c) ELISABETH TROLLE. - G m GABRIEL SPARRE(i Danmark).(10)

VI.d) CHRISTINA TROLLE, d 1609. - G 157? m ÅKE JOHANSSON(BÅÅT), till Tidön, d 1588. Därifrån adliga ätten Sparre af Rossvik, grevliga ätten Oxenstierna av Södermöre, m fl släkter.(10)

VI.e) BEATA TROLLE, d 1598. - G m ERLAND BJÖRNSSON(BÅÅT), till Skattmansö, d 1628.(10)

VI.f) ERIK TROLLE, f 1533, d 1560, upprätthöll släktens lärda traditioner och studerade i Rostock, Wittenberg och Paris.(3)

VI.g) ARVID TROLLE, blev riddare 1561, deltog som underamiral i sjöslaget vid Öland 31/5 1564, men tillfångatogs och dog i dansk fångenskap december 1568. Han var den siste manlige medlemmen av den släktgren, som kvarstannat i Sverige.(3)

V.6) ARVID ARVIDSSON TROLLE, var bosatt på Bo, blev ihjälskjuten av Dackes anhängare 1542.(3)

IV.b) ERIK BIRGERSSON TROLLE, d 1459 i Lübeck, som inskrevs vid Leipzigs universitet 1444 och blev domprost i Linköping 1457.(3)

Tillhör släkten:

I.1) ARVID JOACHIMSSON TROLLE, till Ängsö, f 1503, d 1549. - G 1538 m HILLEVI KNUTSDOTTER(SPARRE), d 1547, dtr t Knut Bengtsson(Sparre) och Christina Ericsdotter(Gyllenstierna).(10)

Döttrar:

II.a) ELSA TROLLE, d 1593. - G 1:o m JOHAN BENGTSSON SCHOUGAARD. - G 2:o m(sin 3-männing) ARVID GABRIELSSON OXENSTIERNA, d 1585, son av Gabriel Christersson Oxenstierna och Beata Trolle. - G 3:o 1588 m NILS KNUTSSON POSSE, f 1558, d 1627.(10)

II.b) ANNA TROLLE. - G 1:o m(sin mors 3-männing) KNUT HARALDSSON(SOOP) i hans 2:a gifte(gift 1:o med Ingrid Thuresdotter(Bielke)), till Frötuna, levde 1560, son av Harald Knutsson(Soop) och Catharina Hansdotter(Tott). - 2:o m 1569 m LAGE AXELSSON POSSE. Från henne härstammar yngsta Ängsö-grenen av adliga ätten Posse, m fl släkter.(10)

II.c) BEATA TROLLE, d 1594. - G 1:o m BENGT MAGNUSSON(SOMME), till Westerby, d 1571. - G 2:o m TÖNNE GÖRANSSON(HALVMÅNE), till Högsjögård.(10)

Tillhör släkten:

I.1) SOPHIA TROLLE. - G m FREDRIC KAAS(med Sparrevapnet).(12)

Tillhör släkten:

I.1) HEDVIG MARGARETA TROLLE, f 1720, d 1796. - G 1756 m CLAES LIVIJN, f 1719, d 1795, son av kyrko-herden i Södra Vi Magnus Livijn och Anna Askebom, komminister i Skeninge, prost i Björsäter.(15)

Tillhör släkten:

I.1) NILS FREDRIC TROLLE, f 1755, d 1810, kyrkoherde i Weta. - G 1784 m M A R I A CHRISTINA LAGERGREN, f 1762, d 1809, dtr t Per Lagergren och Maria Styrling.(16)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Birger Knutsson Trolle, riddare ( ? -ca1381)
|
Birger Trolle, riddare
|
Birger Trolle, riddare, riksråd, ståthållare (ca1400-1471)
|
Arvid Birgersson Trolle, riddare, riksråd, lagman (ca1440-1505)
|
Anna Arvidsdotter Trolle
|
Marina Grip (gift 1548)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Sveriges Adelskalender 1955, s 1065-1068.
(3) = Nordisk Familjebok, band XXIX, spalt 820-831.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farfars farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farfars far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farfar.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors far.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormor.
(9) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 922-924.
(10) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(11) = Svenska Ättartal 1889, s 72-73.
(12) = Svenska Ättartal 1889, s 84-87.
(13) = Svenska Ättartal 1889, s 88-89.
(14) = Svenska Ättartal 1889, s 147-155.
(15) = Svenska Ättartal 1889, s 318.
(16) = Svenska Ättartal 1889, s 301.
(17) = Svenska Ättartal 1892, s 52-53.
(18) = Svenska Ättartal 1893, s 20-21.

AV TSCHERNIGOV. Tillbaka till toppen »

Tjernigov fanns före kristendomens införande i Ryssland(omnämnt redan 907) samt blev under 1000-talet huvudstad i furstendömet Sjeversk och en viktig handelsstad. Av mongolkanen Batu erövrades och brändes staden 1239, varmed dess blomstring fick ett slut.(2)

I.1) MICHAJL VSEVOLODOVITJ AV KIEV, storfurste, f 1185, d 20/9 1246. - G ca 1211 m MARIJA ROMANOVNA AV GALIZIEN, f ca 1195, levde 1241.(1)

Dotter:

II.a) MARIJA MICHAJLOVNA AV TSCHERNIGOV, f ca 1212, d 9/12 1271. - G 10/2 1227 m VASILKO KONSTANTINOVITJ AV ROSTOV, furste, f 7/12 1208, d 4/3 1238.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = NOrdisk Familjebok, bd XXIX, sp 195.

TUN. Tillbaka till toppen »

I.1) HÅKAN KARLSSON(TUN), till Attorp och Eriksstad, väpnare, som i vapnet förde en upprättstående halvmåne emot tvenne stjärnor. - G m INGRID KNUTSDOTTER(DRAKE AF INTORP), som levde 1478.(1)(2)

Dotter:

II.a) CHRISTINA HÅKANSDOTTER(TUN). - G före 1514 m HÅKAN PEDERSSON(HAND), son till väpnaren Peder Håkansson o Karin Gustafsdotter(ä. Stenbock).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Håkan Karlsson(Tun), väpnare
|
Christina Håkansdotter(Tun) (gift före 1514)
|
Knut Håkansson, fältöverste (1500-talet)
|
Håkan Knutsson Hand, ståthållare ( ? -ca 1634)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars farmor.

AV TURENNE. Tillbaka till toppen »

I.1) RAIMOND I DE TURENNE, vicomte. - G m MAUD AV PERCHE & MORTAGNE.(1)

Dotter:

II.a) MARGUERITE AV TURENNE, levde 1201. - G 1150 m GUILLAUME V TAILLEFER AV ANGOULEME, greve, d 7/8 1177.(1)

Tillhör släkten:

I.1) MATHILDE AV TURENNE, d ca 1165 i Beaune, nämnd 1125-1162. - G 1115 m HUGO II BOREL AV BURGUND, hertig, f 1085, d 1143.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV TVER. Tillbaka till toppen »

Tver leder sitt ursprung från ett fäste, som 1180 anlades vid Tvertsas mynning för att skydda furstendömet Suzdal mot Novgorod. På 1200-talet blev det huvudstad i ett särskilt furstendöme, som 1490 förenades med Moskva. 1570 lät Ivan den förskräcklige mörda 90.000 inv. i furstendömet.(2)

I.1) JURIJ I DOLGORUKIJ AV KIEV, storfurste, f ca 1100, d 15/5 1158. - G m NN.(1)

Barn:

II.a) OLGA JURJEVNA AV SUSDAL, d ca 1185. - G m JAROSLAV I VLADIMIROVITJ AV GALIZIEN, furtste, f ca 1125, d 1/10 1187.(1)

II.b) VSEVOLOD III AV VLADIMIR, storfurste, f 1154, d 15/4 1212. - G m MARIJA AV OSSETEN, d 19/3 1206.(1)

Son:

III.1) JAROSLAV II AV KIEV & VLADIMIR, storfurste, f 8/2 1191, d 30/9 1246. - G 1218 m FJODOSINA IGORJEVNA AV RJASAN, f 1194, d 14/5 1244.(1)

Son:

IV.a) JAROSLAV III AV VLADIMIR, storfurste, f ca 1225, d 16/9 1271. - G 1263 m XENIA JURJEVNA, f ca 1245.(1)

Son:

V.1) MICHAJL I JAROSLAVITJ AV TVER, storfurste, f 1271, d 22/11 1319. - G 8/11 1294 m ANNA DIMITRJEVNA AV ROSTOV, f ca 1280, d 3/10 1368.(1)

Son:

VI.a) ALEXANDER I MICHAJLOVITJ AV TVER, storfurste, f 7/10 1301, d 28/10 1339. - G 1320 m ANASTASIA JURJEVNA AV GALIZIEN, f ca 1305, d 1365.(1)

Dotter:

VII.1) JULIANA AV TVER, f ca 1330, d 1392. - G 1349 m OLGIERD AV LITAUEN, storfurste, f 1296, d ?/5 1377.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXX, sp 477.

AV TÜBINGEN. Tillbaka till toppen »

Tübingen nämnes som en stark fästning 1078. Det tillhörde grevarna av Tübingen till 1342, då det genom köp övergick till greve Ulrik av Württemberg.(2)

I.1) RUDOLF AV TÜBINGEN, Pfalzgreve.(1)

Dotter:

II.a) MECHTILD AV TÜBINGEN. - G m BURCHARD III AV HOHENBERG, greve, d 14/7 1253.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXX, sp 503.

AV TYROLEN. Tillbaka till toppen »

Tyrolen. 976 förlänade Konrad II norra delen till biskopen av Brixen och den södra till biskopen av Trient, varigenom södra Tyrolen lösrycktes från Italien, med vilket det förut hört samman. Landet uppdelades sedermera under hand mellan biskoparnas vasaller, och 1248 gavs större delen därav av de båda biskoparna i förläning åt greve Albert av Tirol(d 1253, en ännu befintlig borg i närheten av Meran, först omtalad 1140. Dennes äldsta dotter Adelaide blev gift med greve Meinhard av Görz, och deras äldre son, Meinhard(d 1295), fick Tirol, medan den yngre fick Görz. Sedan hans ätt 1300 dött ut, ärvdes besittningarna av den äldre linjen. Denna linjes äldre gren utdog på manssidan 1363, och dess besittningar överlämnades då av Meinhards sonsons enda dotter Margareta "Maultasche" till hennes kusin hertig Rudolf av Österrike.(2)

I.1) BERTHOLD I AV TYROLEN, greve, d 17/3 1180. - G m NN AV ORTENBURG.(1)

Son:

II.a) HEINRICH AV TYROLEN, greve, d 14/6 1190. - G m AGNES AV WANGEN.(1)

Son:

III.1) ADALBERT III AV TYROLEN, greve, d 22/7 1253, nämnd 1190-. - G 1211 m UTA AV FRONTENHAUSEN, d 1254.(1)

Dotter:

IV.a) ADELHEID AV TYROLEN, d 26/5 1279, gift före 1237. - G 1237 m MEINHARD III AV GÖRZ & TYROLEN, f 1193, d 22/7 1258.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXX, sp 548-549.

AV TYSKLAND. Tillbaka till toppen »

I.1) KONRAD DEN RÖDE, frankisk greve med stora besittningar i stiften Speier och Worms, d 9/8 955, erhöll 944 av tyske konungen Otto I hertigdömet Lothringen i förläning och äktade några år senare hans dotter Luitgard. 951 åtföljde han sin svärfader till Italien och kvarlämnades 952 i Pavia som ståthållare, men ej långt därefter kom han i strid med Otto, miste sitt hertigdöme och förband sig 954 t o m med magyarerna, som det året framträngde över Rhen. S å måste han dock underkasta sig konungen och stupade i slaget mot magyarerna på Lechfältet. Med Konrads sonsons son Konrad uppsteg(1024) hans ätt, den s k saliska eller frankiska, på Tysklands tron.(5)

Sonsons son:

IV.a) KONRAD II, kallad "Saliern", tysk konung och romersk kejsare, grundläggaren av det frankiska eller saliska regenthuset, f omkr. 990, d 4/6 1039 i Utrecht, var sonsons son av hertig Konrad den röde av Lothringen och Otto I:s dotter Luitgard och valdes 1024 till konung efter Henrik II. Klok och tapper, viljekraftig och hård, därtill rik, särskilt genom sitt gifte med Gisela av Schwaben, var han väl vuxen sin svåra plats. Sedan han tryggat sitt välde i Tyskland, drog han 1026 till Italien, mottog i Milano lombardiska kronan och blev, efter strider med enskilda städer, i Rom högtidligen krönt till kejsare av påven Johannes XIX(26/3 1027). Efter att ha befäst sin länshöghet i nedre Italien återvände han till Tyskland, där flera stormän gjort uppror. Detta stillades, rikets gränser värnades mot Polen och Ungern, dock med växlande framgång, och efter konung Rudolfs av Burgund död(1032) förenade Konrad detta land med Tyska riket. Konrad lät kröna sig till Burgunds konung och övervann 1034 sin medtävlare om Burgunds krona, Rudolfs systerson greve Odo av Champagne, som föll vid Bar-le-Duc 1037. Av nya oroligheter åter kallad till Italien(1036), utfärdade han under belägringen av Milano 28/5 1037 den ryktbara lag, "Constitutio de feudis", enligt vilken även smärre, ej omedelbart under kronan lydande län i Italien skulle gå i arv från fader till son, från broder till broder. Konrad ligger begraven i Speiers domkyrka, som han 1030 själv grundlagt. Hans mål var att göra konungamakten stark och genom stegrade inkomster oberoende av kyrkan; hertigdömena Bajern och Schwaben gav han åt sin son Henrik(III), 1027 och 1038, Kärnten åt en frände, biskopsdömen och abbotsstift utdelade han åt sina trogna och anhängare; mot furstarnas makt stödde han sig på undervasallerna och hävdade även i Tyskland deras läns ärvtlighet. Till Knut den store i Danmark avträdde Konrad Slesvig.(5)

Son:

V.1) HENRIK III, romersk kejsare, kejsar Konrad II:s och Giselas ende son, f. 28/10 1017, valdes 1026 och kröntes 1028 till tysk konung, erhöll av sin fader Bajern(1027), Schwaben(1038) och Kärnten(1039) samt tillträdde omedelbart efter faderns död (4/6 1039) regeringen. Härsklysten och lidelsefull, hade Henrik i Tyskland en stormig och i det hela ej synnerligen framgångsrik regering. De segrar, som givit honom namn av Tysklands mäktigaste kejsare, falla inom kyrkopolitikens område. Han bekrigade hertig Bretislav i Böhmen, som 1042 tvangs att taga sitt hertigdöme såsom län. För att återuppsätta sin av magyarerna fördrivne skyddsling, konung Peter av Ungern, företog han flera krigståg mot detta land, erövrade Pressburg, framträngde mot Gran(1042) och Wien(1043) och lyckades följande år återvinna kronan åt Peter, som erkände honom såsom sin länsherre. Peter störtades emellertid åter redan 1047, och hans medtävlare Andreas förmådde Henrik ej besegra. I det inre strävade Henrik att inom sin familj behålla hemfallna hertigdömen eller att lämna dem åt obetydliga furstar liksom och att hindra, att flera hertigdömen förenades på en hand. Härigenom råkade han i en långvarig strid med hertig Gottfrid av Nedre Lothringen. Henrik var strängt kyrkligt sinnad, en varm vän av de kluniacensiska reformidéerna. För att göra slut på en utbruten schism lät han på synoder i Rom och Sutri avsätta tre påvar(Benedikt IX, Silvester III och Gregorius VI) och insatte till påve under namn av Klemens II biskop Suitger av Barnberg, som 25/12 1046 krönte honom till kejsare. Ur romarnas händer mottog Henrik patriciatet, som vid påvevalet medförde en ledande ställning. De tre följande påvarna(Damasus II, Leo IX och Viktor II) insattes och av Henrik, och man kan säga, att under hans tid påven var föga annat än en tysk biskop. Henrik var en ivrig befordrare av konst och vetenskap, inrättade många skolor och lät utföra storartade kyrkobyggnader. Han avled i Bodfeld vid Harz 5/10 1056. Henrik var gift första gången med Gunnhild, dotter till Knut den store, andra gången med Agnes av Poitou, med vilken han hade sonen Henrik. - G1) GUNNHILD, dotter till Knut den store. - G2) m AGNES AV POITOU(Ny!!! Ej skrivit denna!). (4)

Son i 2:a giftet:

VI.a) HENRIK IV, tysk konung, romersk kejsare 1056-1106, den föregåendes son, f 11/11 1050, på riksdagen i Tribur 1053 vald, 1054 krönt till tysk konung, efterträdde 1056 vid ej fyllda sex år sin fader. Förmyndare för den unge konungen var från början hans moder, kejsarinnan Agnes, men redan 1062 bemäktigade sig ärkebiskop Anno av Köln den unge fursten och tog regeringen i sin hand. Han undanträngdes dock redan året därpå av Adalbert av Bremen, vilken genom eftergivenhet förvärvade sig sin myndlings tillgivenhet. Även sedan Henrik förklarats myndig(1065), kvarstod Adalbert som den ledande rådgivaren, tills Henrik på en riksdag i Tribur 1066 tvangs att skilja honom från sig. S å. förmåddes Henrik att mot sin vilja äkta markgrevinnan Berta av Susa, men hängav sig åt en tygellös levnadsvandel. Från 1070 började Henrik göra sin egen vilja gällande inom styrelsen: Adalbert återkallades; Otto av Nordheim, hertig av Bajern, berövades sitt län, och hertig Magnus av Sachsen fängslades. Henriks hårda framfart i Sachsen och Thüringen framkallade en resning, och slagen måste Henrik i freden i Gerstungen(1074) göra stora eftergifter. I juni 1075 besegrade Henrik emellertid sachsarna vid Hohenhurg vid Unstrut, tvang dem att underkasta sig på nåd och onåd och bestraffade strängt de furstar och andliga, som deltagit i upproret. Samtidigt med dessa tilldragelser uppväxte småningom den konflikt med Gregorius VII och kurian, som skulle räcka Henriks regering ut och leda honom till de djupaste förödmjukelser. Den första konflikten, ärvd från Alexander II, bilades(maj 1074) genom Henriks underkastelse. Tills på hösten 1075 var nu förhållandet mellan Henrik och påven i det hela tillfredsställande, ehuru den senare på fastesynoden 1075 utfärdade ett förbud mot lekmannainvestitur, som förr eller senare måste leda till en sammanstötning mellan påvedöme och kejsardöme. Genom Henriks ingripande mot patarenerna i Milano, genom hans utnämning av ärkebiskop i nämnda stad och genom hans försök att draga normanderna i Syd-Italien på sin sida framkallades brytningen på hösten 1075. Gregorius tillställde Henrik ett ultimatum under hot om bannlysning och avsättning. Henrik svarade med att på en synod i Worms(jan. 1076) förklara Gregorius avsatt. Denne bannlyste nu konungen och förklarade hans undersåtar lösta från sin trohetsed, och de tyske furstarna förklarade omsider, att om Henrik ej inom ett år blivit löst från bannet, skulle man skrida till val av ny konung. För att förekomma detta företog nu Henrik sin berömda färd till Canossa , där han efter flera dagars underhandlingar och efter en botgöring i tidens vanliga former av påven löstes från bannet(28/1 1077). Den moderna forskningen har - från vissa synpunkter med rätta - i Henriks färd till Canossa sett ett mästerligt schackdrag, som för kurian medförde ett diplomatiskt nederlag. Men det torde å andra sidan knappast kunna förnekas, att denna episod betydde ett ännu större moraliskt nederlag för det tysk-romerska kejsardömet. Henrik återvände omedelbart till Tyskland, där, trots bannlysningens upphävande, furstama(15/3 1077) valt Rudolf av Schwaben till tysk konung. Trots flera nederlag lyckades Henrik hävda sin ställning i Tyskland och stod efter Rudolfs fall vid Hohenmölsen 1080 som ensam härskare. Han beslöt nu att vända sig mot Gregorius, som 1080 ånyo bannlyst honom. Redan i juni 1080 hade Henrik i Brixen låtit välja ärkebiskop Wibert av Ravenna till påve under namn av Klemens III. 1081 tågade han över Alperna, kröntes till lombardisk konung i Milano och lyckades 1084 erövra Rom, där Klemens III introniserades och krönte Henrik till kejsare(31/3 1084). Normanderna tvang honom emellertid snart åter att utrymma Rom, och han återvände till Tyskland, där furstarna under hans frånvaro hyllat Herman av Luxemburg(1081). Henrik lyckades i det hela hävda sin ställning, ehuru, sedan Herman 1088 trätt tillbaka, de upproriska som konung hyllade Ekbert av Meissen, som dock redan 1089 blev mördad. 1090 företog Henrik ett nytt tåg till Italien. Under hans frånvaro höjde hans son Konrad upprorsfanan; även lombarderna reste sig, och Henrik måste draga sig undan till trakterna öster om Adige och där förbli i overksamhet. Först 1097 blev han i stånd att återvända till Tyskland, där han redan följande år lyckades genomdriva, att hans son Henrik valdes till hans efterträdare. Denne reste sig emellertid efter några år trolöst emot fadern och tvang honom slutligen att i Ingelheim abdikera(31/12 1105). Henrik dog 7/8 1106 i Liège. I över fem år fick hans lik vila obegravet i ett oinvigt sidokapell i Spiers domkyrka, tills 1111 bannlysningen över honom upphävdes. Henrik var efter sin första makas död, 1087, förmäld med Adelheid (Praxedis). en dotter till ryrke fursten Vsevolod. - G1) m BERTA AV SAVOJEN(Nytt!!! Ej skrivit denna!). - G2) m ADELAIDE AV KIEV.(2)(3)(4)

Barn:

VII.1) AGNES AV TYSKLAND, f 1074, d 24/9 1143. - G1) 1089 m FRIEDRICH I AV SCHWABEN (HOHENSTAUFEN), hertig, f 1050, d 6/4 1105. - G2) 1106 m LEOPOLD III AV ÖSTERRIKE(BABENBERG), markgreve, d 15/11 1136.(1)(3)

VII.2) KONRAD, tysk konung 1087, konung av Italien 1096, kejsar Henrik IV:s äldre son, f 1074, d 1101 i Florens, fick 1076 av sin fader Nedre Lothringen som län och kröntes 1087 till faderns efterträdare som tysk konung. Men år 1093 drog honom påven Urban II och markgrevinnan Matilda av Toscana över till kejsarens fiender, varför denne 1098 lät välja sin yngre son, Henrik, till sin efterträdare.(3)(5)

VII.3) HENRIK V, tysk-romersk kejsare 1106-1125, den föregåendes son, f 1081, 1098 vald och 6/1 1099 krönt till tysk konung, höjde i strid mot edlig förpliktelse 1104 upprorsfanan mot sin fader, tvang honom(31/12 1105) att abdikera, men blev allmänt erkänd först efter faderns död. Henrik återställde snart freden i Tyskland, men misslyckades, då han sökte göra gällande sin länsöverhöghet över Böhmen, Ungern och Polen. Ehuru Henrik under faderns Iivstid uppträtt som påvens anhängare, upptog han snart med kurian den gamla striden om investituren. 1110 tågade han mot Rom, tog, sedan en föregående uppgörelse(det s. k. konkordatet i Sutri) visat sig outförbar, påven till fånga och tvang honom att medgiva investiturrätten och att(13/4 1111) förrätta kröningen. Det påvliga partiet upptog emellertid kampen på nytt; Henrik bannlystes, och i Tyskland reste sig mot honom Adalbert av Mainz och hertig Lothar av Sachsen, mot vilken Henrik 1115 förlorade slaget vid Welfesholz. 1116-1118 företog Henrik ett nytt tåg till Italien, bemäktigade sig de matildiska arvegodsen och fördrev påven från Rom. 1121 återställdes freden inom Tyskland, och följande år kom det till den stora uppgörelsen med kyrkan, det s. k. konkordatet i Worms(23/9 1122). Det blev en kompromiss: påven medgav, att i Tyskland biskopsvalen skulle äga rum i kejsarens närvaro och den valde före sin vigning förmedelst en spira förlänas med de världsliga rättigheterna(regalierna), i rikets övriga delar skulle dylik beläning äga rum inom sex månader efter vigningen, kejsaren åter medgav kyrklig investitur med ring och stav samt kanoniskt val och fri vigning. Henrik avled i Utrecht 23/5 1125 barnlös; han var gift med Matilda, dotter till Henrik I i England. - G m MATILDA AV ENGLAND.(3)(4)

Tillhör släkten:

I.1) GEROLD.(6)

Son:

II.a) GEROLD I AV SCHWABEN. - G m IMMA(EMMA) AV TYSKLAND.(6)

Dotter:

III.1) HILDEGARD AV TYSKLAND. - G m KARL(CHARLEMANGE) "DEN STORE"(KAROLINGISKA ÄTTEN;SE ROUCY), helig romersk kejsare.(6)

Tillhör släkten:

I.1) HNABI NEBI "DUX" AV TYSKLAND.(6)

Dotter:

II.a) IMMA(EMMA) AV TYSKLAND. - G m GEROLD I AV SCHWABEN.(6)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 951-953. Litt.: Jastrow och Winter, "Deutsche geschichte im zeitalter der hohenstaufen"(2 bd, 1897-1901).
(3) = Antavla på internet: The Welf And The Hohenstaufen Families(1999).
(4) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 449-454.
(5) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 792-794. Litt.: Bresslau, "Jahrbüscher des deutschen reiches unter Konrad II"(2 bd, 1879-84); von Pflugk-Harttung, "Untersuchungen zur geschichte kaiser Konrads II"(1890) och Manitius, "Deutsche geschichte unter den sächsischen und salischen kaisern"(1889).
(6) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

TÖRNESDOTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) INGEBORG TÖRNESDOTTER. - G m HALLSTEN BIRGERSSON(Tre sjöblad).(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Ingeborg Törnesdotter
|
Margareta Hallstensdotter (levde ännu 1383)
|
Ödgisle Sunesson, faste ( ? -1384)
|
Matts Ödgislesson, riddare, lagman, ståthållare ( ? -1442)
|
Greger Mattsson, riddare, riksråd, lagman ( ? -1494)
|
Bengt Gregersson, riddare, riksråd ( ? -ca1500)
|
Brita Bengtsdotter(Lillie af Greger Mattssons Ätt) ( ? -ca1560)
|
Anna Gylta ( ? -1579)
|
Metta Ribbing (1545- ? )
|
Margareta Kafle (1583-1658)
|
Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farfars mormor.

TÖRNGREN. Tillbaka till toppen »

I.1) NILS NILSSON TÖRNGREN(Se THORN), f ca 1621 i Björnhult, Mörlunda sn, d 17/3 1695 i Mörlunda sn. Bonde, krögare, nämdeman. - G 1:o m INGRID NILSDOTTER, dotter av skattebonden i Stora Bölö Nils Persson. - G 2:o m KARIN PERSDOTTER KÅRE.(1)(4)(5)

Barn i 1:a giftet:

II.a) LUCRETIA NILSDOTTER TÖRNGREN, f februari 1679 i Mossebo, Mörlunda sn, d 28/8 1748 i Fagerhult, Mörlunda sn, dotter av bonden, krögaren, riksdagsmannen i Mossebo, Mörlunda sn, Nils Nilsson och Ingrid Nilsdotter. - G 12/11 1697 i Mörlunda sn m JOHAN LARSSON THORN, född 1674 ca. Bonde i Fagerhult, Mörlunda sn. (v). Länsman i Aspeland 1701-1715. Se tingsprot. Aspeland HT 1703, § 35. Hejderidare.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Knut Andersson
|
Nils Knutsson
|
Nils Nilsson Törngren, krögare, riksdagsman (1621-1695)
|
Lucretia Nilsdotter Törngren (1679-1748)
|
Katarina Johansdotter Thorn (1722-1786)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Johan Larsson Thorn - Noteringar: Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. I Drakeska arkivet (X 257, UUB) finns en volym innehållande brev från Lars Nilsson och Johan Larsson Thorn till Gustaf Drake m.fl. Bonde och länsman i Fagerhult, Mörlunda Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. Källa: Humlenäsboken.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mor.
(4) = Alexandras farmors farmors farmors farmors morfar.
(5) = Bonde, krögare, riksdagsman mm i Mossebo, Mörlunda Noteringar Bonde i Mossebo, Mörlunda sn, sedan krögare i Mörlunda; nämndeman, senare länsman i Aspelands härad; riksdagsman 1660. Begravd under golvet i Mörlunda gamla kyrka. Källa: Humlenäsboken Noteringar Bonde i Mossebo, Mörlunda sn, sedan krögare i Mörlunda; nämndeman, krögare, senare länsman och riksdagsman i Aspelands härad; riksdagsman 1660. Begravd under golvet i Mörlunda gamla kyrka. Källa: Humlenäsboken Först gift med Ingrid Nilsdotter sedan med Karin Persdotter.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2017 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.

No comments:

Post a Comment