R

FAMILIES IN MY ANCESTRY IN THE LETTER OF R:

Av Peter Liliequist.


Släktnamn: av Raabs, av Randerode, av Ravensberg, av Ravenstein, av Regenstein, av Rethel, Reuter af Skälboö, av Rheineck, av Rhen-Pfalz, Ribbing, Rickeby-Ätten, av Ringelheim, av Rjazan, av Rosenberg, von Rosman, av Rostov, de Roucy, Rumby-Ätten, Ruriks Ätt, av Rügen, Rütou, Röde, Röriksson.

AV RAABS. Tillbaka till toppen »

I.1) SOFIA AV RAABS, f ca 1162 i Nürnberg, Tyskland. - G 1184 m FREDRIK(FRIEDRICH) I AV NÜRNBERG(Se BRANDENBURG), borggreve, d ca 1200.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

AV RANDERODE. Tillbaka till toppen »

I.1) IRMGARD AV RANDERODE. - G m WILHELM AV BRONKHORST.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV RAVENSBERG. Tillbaka till toppen »

Ravensberg, fordom grevskap i westfaliska kretsen, nu en del av reg.-omr. Minden i Westfalen, kom 1348, sedan grevarnas av Ravensbergs ätt utgått, till Jülich. Vid uppgörelsen av den jülich-kleveska arvsföljdstvisten 1614 förenades det med Brandenburg. Huvudstad var Bielefeld. 1801 hade grevskapet en areal av 913 kvkm och 90.000 invånare.(4)

I.1) HEDVIG AV RAVENSBERG, grevinna. - G m TYRGILS KNUTSSON, marsk, riksföreståndare, d 1306.(1)(2) (3)

Tillhör släkten:

I.1) OTTO AV RAVENSBERG, greve.(5)

Dotter:

II.a) JUTTA AV RAVENSBERG. - G m HEINRICH III AV HOHNSTEIN, greve, d 1305.(5)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Hedvig av Ravensberg, grevinna
|
Margareta Tyrgilsdotter
|
Knut Folkesson, riddare, riksråd (1300-talet)
|
Johan Knutsson
|
Bo Jonsson Grip, drottsete ( ? -1386)
|
Knut Bosson(Grip)
|
Katarina Knutsdotter(Grip)
|
Bo Niklisson, riksråd ( ? -ca1465)
|
Nils Bosson Grip, riddare, riksråd, lagman (ca1460-1522)
|
Marina Grip (gift 1548)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, bd XXX, sp 542-543.
(2) = Eksjö - Socken och stad under medeltiden och vasatiden/J. Silfving.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars farfars mormor.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XXII, sp 1091.
(5) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV RAVENSTEIN. Tillbaka till toppen »

I.1) ALBRECHT AV RAVENSTEIN, greve.(1)

Dotter:

II.a) LUITGARD AV RAVENSTEIN, d 19/6 1145 i Kloster Gerbstedt. - G 1116/1119 m KONRAD I "DER GROSSE" AV MEISSEN, markgreve, f 1096, d 5/2 1157 i Kloster Petersberg b. Halle.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV REGENSTEIN. Tillbaka till toppen »

Blankenburg, krets i hertigdömet Braunschweig. 475 kvkm. 34.112 inv.(1900). Fordom självständigt grevskap.(2)

I.1) HEINRICH I AV BLANKENBURG, greve, nämnd 1172-1235. - G m NN AV POLLEBEN.(1)

Son:

II.a) ULRICH I AV REGENSTEIN, greve, nämnd 1219-1265. - G m MATHILDA.(1)

Dotter:

III.1) MECHTILD AV REGENSTEIN. - G m HEINRICH II AV HOHNSTEIN, greve, d 24/1 1284.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd III, sp 653.

AV RETHEL. Tillbaka till toppen »

Rethel, arrondissemangshuvudstad i franska dep. Ardennes(Champagne), vid floden Aisne och järnvägen mellan Reims och belgiska gränsen. 4.874 inv.(1911; i hela kommunen 5.187). Ylleindustri. Rethel uppstod bradvid ett romerskt kastell, "Castrum Retectum", och var sedan Klodvigs tid huvudort i ett grevskap, som 1581 upphöjdes till hertigdöme.(2)

I.1) EUDES DE VITRY, vicomte. - G m MATHILDE AV RETHEL.(1)

Son:

II.a) WITHIER AV RETHEL, greve, d 1158. - G ca 1130 m BEATRICE AV NAMUR, f ca 1110.(1)

Dotter:

III.1) BEATRIX AV RETHEL, f ca 1130, d 31/3 1185. - G 1151 m ROGER II AV SICILIEN, konung, f 1097, d 27/1 1154.(1)

Tillhör släkten:

I.1) MANASSES I AV RETHEL, greve.(1)

Son:

II.a) MANASSES II AV RETHEL, greve. - G m DODA.(1)

Son:

III.1) MANASSES III AV RETHEL, greve, d 1056. - G ca 930 m YVETTE DE ROUCY, d 990.(Kolla årtalen!!).(1)

Son:

IV.a) HUGO I AV RETHEL, greve, d 1118. - G m MELISENDE DE MONTLERY.(1)

Dotter:

V.1) MATHILDE AV RETHEL. - G m EUDES DE VITRY(Se RETHEL), vicomte.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXII, sp 1488.

REUTER AF SKÄLBOÖ. Tillbaka till toppen »

Utdöd 22/2 1792.

I.1) HENRIK NILSSON(REUTER AF SKÄLBOÖ), till Skälbo(Skielbo) på Ön, annars Skälum och nu Skälboö kallat i Skönberga sn (Ög.), vilket han ägde 1585, fogde på Liljestad i Skönberga sn 1590-93, i Östkinds, Lösings och Björkekinds härader 1595-96 samt i Hammarkinds och tre socknar av Björkekinds härad 1596-97, i Bråborgs län 1599, i Norrköpings län 17/7 1602-1603 och i Stegeborgs län 1614-1617. - G 1:o på 1580- talet m BRITA HANSDOTTER.(1)(2)

Barn:

II.a) JOHAN HENRIKSSON RYTTER(REUTER AF SKÄLBOÖ), adlad Rytter, till Levene i likan. sn(Skarab.) och Bestorp i Kärda sn(Jönk.), f 24/6 1585 på Skälboö, var 1605 ryttare vid ett skottskt regemente, fänrik vid Knut Hands kompani, löjtnant därstädes, överstevaktmästare(major) för en fänika Smålands knektar vid Jesper Anderssons regemente 16/9 1613, adlad 1615(introducerad 1627 under nr 130, vilket sedan ändrades till 158 och fick ätten sedemera namnet Reuter af Skälboö), överstelöjtnant vid småländska fotfolket 4/1 1621, kommendant på Birzen i Livland, överste för Västgöta regemente till häst och fot, assessor i krigskollegium 5/6 1630, ståthållare på Älvsborg 25/8 1631 och på Jönköping 5/1 1633, landshövding i Älvsborgs län 19/11 1634, tillika kommendant i Göteborg s.å. 21/12, d 18/1 1644 och begr. s.å. 25/1 i Levene kyrka, där hans grav, som han lät bygga åt sig och avkomlingar, ses. "Han var med i slaget vid Kerkholm 1605, fick, då han befordrades till löjtnant, både hästar och tyg med allt tillbehör av konung Carl IX, kommenderade, när uttåget skedde till Riga, i generalmajors ställe, sam under nämnda stads belägring 1621 med yttersta livsfara med sin häst över Dünaströmmen, som flödade av isgång, och lät oförmodat bygga en brygga över älven till konungens stora nöje, blev under förutn. belägring skjuten med en muskötkula in genom munnen och ut genom kindbenet. Lät sedan såsom kommendant i Birzen under sin sjuklighet av nyssn. blessyr, sätta krut omkring sin säng för att hellre spränga sig i luften, än att bli nödgad uppgiva staden till fienden. Yttrade sig slutligen, då han blev kommendant i Göteborg, att han förr skulle störta i sina skor, än han någonsin skulle uppgiva nämnda stad". - G 1615 m CATHARINA HAND, till Björkenäs i Odensjö sn(Kron.) och Olsham- mar i Hammars sn(Ör.), f på Björkenäs, levde änka 1646, begr. i Levene kyrka, dtr t ståthållaren Håkan Hand, nr 59, o Virginia, konung Erik XIV:s naturliga dotter.(1)(3)

Barn:

III.1) VIRGINIA RYTTER(REUTER AF SKÄLBOÖ), d 16/4 1688 och begr. s.å. 2/6(9/6) i Bredaryds kyrka(Jönk.). - G före 1644 m ryttmästaren och assessorn GÖRAN STIERNA, nr 77, d 1652.(1)(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Henrik Nilsson, fogde (1500/1600-talet)
|
Johan Henriksson Rytter, kommendant, ståthållare (1585-1644)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors farfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormor.

AV RHEINECK. Tillbaka till toppen »

Rheineck. Borg i preussiska reg.-omr. Koblenz(Rhenprovinsen), på vänstra Rhenstranden, 10 km nedanför Andernach. Borgen ödelades 1785 genom eldsvåda, så att endast ett högt fyrkantigt torn(från 100-talet) kvarstår. Ett nytt slott i rundbågsstil uppfördes 1832 av M. A. von Brethmann-Hollweg.(2)

I.1) SOFIA AV RHEINECK, d 1176, g före 1137. - G m DIRK VI AV HOLLAND, greve, d 5/8 1157.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 79.

AV RHEN-PFALZ. Tillbaka till toppen »

I.1) RICHEZA(RIXA) AV RHEN-PFALZ. - G m MIECZISLAW II AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT).(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, band

RIBBING. Tillbaka till toppen »

Adliga ätten Ribbing, nr 15. Frälsesläkt från Halland, Skåne och Västergötland, känd sedan 1295. Intro- ducerad 1625. Gammal svensk adlig ätt, som med full säkerhet kan ledas tillbaka till en Peder Ribbing vid mitten av 1400-talet, för såvitt denne var fader till Knut Ribbing(i slutet av 1400-talet häradshövding i Marks härad), ty från Knuts sonson Peder Svensson härstamma alla nu levande grenar av ätten. Med Peders son Kristofer introducerades ätten 1625 på riddarhuset. Två grenar av ätten ha erhållit friherrlig värdighet. Den ena, friherrliga ätten Ribbing af Zernava(utgången på svärdssidan 1882, på kvinnolinjen 1909), härstammade från landshövdingen Peder Ribbing, som 1654 utnämndes till friherre, den andra, friherrliga ätten Ribbing af Koberg(utgången på svärdssidan 1883), från landshövdingen Bengt Ribbing(f 1686, d 1741), som 1731 upphöjdes i friherrligt stånd. Bengts son Fredrik blev 1778 greve, men grevliga ätten Ribbing upphörde 1792, när hans ende då levande son dömdes förlustig adelskapet.(1)(9) Ribbings vapenbild.(1)

I.1) PEDER RIBBING, var väpnare 17/10 1438 och 15/9 1447, då han beseglade ett Sven Porses brev, var häradshövding i Mark 1461, 1471 och 1474. - G (enligt Utter) m MÄRTA BOSDOTTER(NATT OCH DAG), dtr t riddaren Bo Stensson(Natt och Dag). (Peder Ribbing kallas 28/10 1427 måg till nämnde riddare och av handlingar i Sturearkivet framgår, att han var nära släkt med Bo Stenssons sonson riksföreståndaren Svante Nilsson Sture.(2)(3)(9)

Son:

II.a) KNUT RIBBING, till Svanserid(nu Svansö) i Torestorps sn och Fästered i Finnekumla sn(båda i Älvsb.), besglade 6/5 1481 ett brev i Hångsdala(Skarab.) och förde då de tre sjöbladen i sigillet, var häradshövding i Mark 1485 och 3/1 1496, kallas väpnare 29/8 1493, då han på sin gård Svanserid gjorde ett jordebyte med Gudhems kloster, levde 1507. - G sannolikt efter 1488 m KERSTIN GUSTAFSDOTTER, som levde 1526, då hon gjorde rusttjänst för Svanserid, dtr t väpnaren Gustaf Mattsson(en stjärna) o Brita Pedersdotter(Bååt, nr 3). Kerstin Gustafsdotter sålde 1488, S:t Hilarii afton, sin gård Fästered till sin frände Arvid Knutsson(Drake af Intorp). Brevet beseglades av brevutfärderskan samt bland andra Broder Buth och Tord Björnsson(Store), men gården återgick sedan till mannen.(2)(4)(9)

Söner:

III.1) SVEN RIBBING, till Fästered i Finnekumla sn(Älvsb.) och Bjurbäck i Bjurbäcks sn(Skarab.), besegla- de Västerås arvsförening 13/1 1544, erhöll befallning att jämte andra avlöna konungens krigsfolk i Jönköpings och Kronobergs län 26/3 1552, underskrev konung Gustafs testamente 30/6 1560 och ständernas bevillning 15/4 1561, mönstringsherre jämte Erik Gustafsson(Stenbock) över adelns rusttjänst i Västergötland 23/2 1566, underskrev trohetsförsäkran till hertig Johan 16/8 1568, mönstrade med tre hästar av arvgodsen 1562 och med fyra hästar 1563, d 18/10 1577 på Fästered och begraven i Gällstads kyrka(Älvsb.). "För honom uppbrände danskarna dagen före julaftonen 1570 hans sätesgård Fästered, hade med sin fru femton barn, vilka allenast en enda gång åto tillsammans vid föräldrarnas bord". - G 17/6 1537 m ANNA GYLTA, d 24/2 1579 på Fästered, dtr t lagmannen i Tiohärad, riddaren och riksrådet Bengt Persson Gylta, till Påtorp, Hedensö och Simonstorp, o Brita Bengtsdotter(Lillie af Greger Mattssons ätt, nr 6).(2)(5)(9)

Barn:

IV.a) BENGT RIBBING, riksråd, till Främmestad, f "måndagen före Margareta dag" 1541 på Fästered i Älvsborgs län, d 9/7 1594, framträder som politisk personlighet egentligen vid början av Johan III:s regering, då han 1568 jämte en annan utsågs till medhjälpare åt överste befallningsmannen på Kalmar Anders Persson Lilliehöök af Fårdala. På Kalmar vistades han även de följande åren(möjligen med undantag av 1570-72) till och med 1583, under vilken tid han fick mottaga åtskilliga uppdrag rörande slottet. 1582 utnämndes han till lagman på Öland, och 1588 inkallades han i riksrådet. Efter Erik Sparre erhöll han 1590 Dalarnas och Västmanlands lagsaga och synes icke ha delat den över de flesta övriga rådsherrarna s å utbrytande kungliga onåden. Hans namn saknas bland de rådsherrar, vilka var närvarande vid mötet i Reval 1589, och han var en av de första, som underskrev den nya rådsed, vilken Johan III avfordrade rådsherrarna 1590 efter hemkomsten. Efter konung Johans död var han en av de rådsherrar, som 1592 ingick föreningen med hertig Karl till styrelsens förande i Sigismunds frånvaro. 1592-94 finnes Ribbings namn ofta i handlingarna vid sidan av hertigens. Så underskrev han 20/3 1593 Uppsala mötes beslut och var med om rådets allvarsamma föreställningar till Sigismund i november 1593 och maj 1594. Att döma av en diktad berättelse om den personliga misshandling, som Ribbing skulle ha undergått vid ett tillfälle av uppbrusning från hertigens sida, en berättelse, som vars upphovsman den sistnämnde formligen lät anklaga Erik Stenbock, synes dock förhållandet mellan Ribbing och hertigen ha ansetts mindre gott. - G 1575 m BIRGITTA GABRIELSDOTTER OXENSTIERNA, d änka, dtr t Gabriel Christersson Oxenstierna till Mörby och Beata Trolle.(9)(16)

IV.b) METTA RIBBING, f 13/10 1545 på Fästered. - G där 21/7 1577 m sin svågers kusin, slottsloven ERLAND LARSSON KAFLE, son t häradshövdingen Lars Kafle o Margareta Nilsdotter Kagge.(2)(6)

IV.c) SEVED RIBBING, riksråd, riksskattmästare, f fastlagssöndagen 1552 på Fästered, d 29/6 1613, tjänade redan 1580 vid Johan III:s hov. 1582 var han bland dem, som undertecknade rådets och adelns försäkran med avseende på stadgan om kunglig och furstlig rättighet, och stod högt i konungens ynnest, vilket framgår bl a därav, att han av honom fick flera förläningar i Västergötland, där han även 1588 skötte lagmanstjänst. 1591 utnämndes Ribbing till Johans hovmarskalk. I de följande inbördes striderna synes Ribbing i enlighet med sitt lynne till en början ha förhållit sig, så vitt sig göra lät, neutral och användes 1594 av Sigismund att i Västergötland mottaga allmogens skriftliga trohetsed. Senare ställde han sig dock på hertigens sida. Man finner hans namn under ständernas beslut i Söderköping 1595, i Arboga 1597 samt i Jönköping 1599, och han lär ha varit en av dem, som utsågs till domare över rådsherrarna i Linköping 1600, ehuru man saknar hans namn under domen. 1604 blev han medlem av lagkommissionen och representerade i denna det konungska elementet. På sommaren s å fick han, dock utan att ännu vara medlem av riksrådet, fullmakt att vara "rickzens öffwerste rentemästare", med uppdrag att hålla god "politieordning" och tillse att med "riksens inkomst må desto upriktigere och troligare tillgå". Vid 1605 års riksdag i Stockholm utsågs han till bisittare i domstolen över Hogenskild Bielke, men icke heller denna dom undertecknade han. Mot slutet av året mottog han i förläning åtskilliga gårdar, som förut tillhörde den dömde. Vid denna tid inkallades han även i riksrådet. Under konungens frånvaro hösten 1605 skall Ribbing ha varit medlem av den då tillförordnade regeringen. 1606 var han en bland den våldsamme ärkebiskopen Abraham Angermannus domare. 1607 utnämndes han till lagman i Västergötland. Vid Karl IX:s kröning 1607 officierade Ribbing som riksskattemästare, på vilket ämbete han 1612 efter Gustaf Adolfs tronbestigning fick bekräftelse. Genom Karl IX:s testamente insattes han till medlem av Gustaf II Adolfs kortvariga förmyndarregering. Som riksskattmästare i de mest bekymmersamma tider måste han ofta genom försträckningar ur egen kassa fylla vad som fattades i kronans. Han synes ha varit en något långsam, men redbar och ärlig man, om vars juridiska kunskaper, att döma efter de många befattningar av sådant slag, som åt honom anförtroddes, samtiden synes ha haft höga tankar. - G 1585 m ANNA GYLLENSTIERNA, d 1605, dtr t Eric Carlsson Gyllenstierna till Nynäs och Catharina Nilsdotter Bielke. Därifrån Grensholmsgrenen av adliga ätten Ribbing, m fl släkter.(9)(16)

Dotter:

V.1) ELISABET RIBBING, f 28/6 1595, d omkring 1663. - G 1:o 1620(i hemligt gifte) m hertig KARL FILIP VASA (broder till Gustaf Adolf), d 25/1 1622. De fick en dotter(se Gyllenhielm 4). - G 2:o m KNUT LILLIEHÖÖK, sedermera landshövding.(9)

IV.d) BO RIBBING, riksråd, till Säby, f 21/10 1560 på Fästered, d i juli 1640, var 1584 i hovtjänst hos hertig Karl, blev 1590 häradshövding i Vadsbo härad samt skall 1592 ha blivit hertig Karls "furstliga råd" och 1593 hans lagman i Värmland. Åt honom såsom en av hertigens trognaste och pålitligaste män anförtroddes det viktiga Kalmar efter erövringen 1599. 1600 undertecknade han ständernas dom över de anklagade herrarna i Linköping. Vid 1602 års riksdag var han en av de nyutnämnda 6 "hovråden", varjämte han tillika blev kansliråd. Ribbing blev 1604 ståthållare i Värmland. 1605 var han en av Sveriges kommissarier vid underhandling med ryssarna om fredens bekräftelse och kallades s å till riksråd. 1606 utnämndes han till ståthållare i Närke och hövitsman på Örebro slott, en befattning, som han beklädde under en följd av år. 1608 var Ribbing en av de till gränsmötet med danskarna i Wismar förordnade sändebuden. I januari 1612 fick han jämte Nils Andersson Lilliehöök uppdrag att avdöma alla rättegångssaker, som från underrätter inkom, men blev s å ståthållare över Värmland och Dal samt Vadsbo och Valla härad i Västergötland. 1619 var han en av kommissarierna vid underhandlingen i Sjöared om defensivförbund med Danmark mot Polen. 1624 fick han åter Värmlands landshövdingedöme och var åter en av de utsedde kommissarie, som detta år under Axel Oxenstiernas ledning förde den framgångsrika underhandlingen med Danmark i Sjöared. Under den följande tiden framträder han till följd av ålderdomsbräcklighet mindre. I rådsprotokollen förekommer han som närvarande i rådet endast under februari och mars 1633. - G 1600 m MARINA GYLLENSTIERNA, d 1602, dtr t Eric Carlsson Gyllenstierna till Nynäs och Catharina Nilsdotter Bielke.(9)(16)

IV.e) PEDER SVENSSON RIBBING, ståthållare.(1)(9)

Son:

V.1) ERIK RIBBING, kammarjunkare.(1)

Barn:

VI.a) GUSTAF RIBBING, landshövding.(1)

Barn:

VII.1) BENGT RIBBING, överste.(1)

Barn:

VIII.a) GUSTAF RIBBING, överstelöjtnant.(1)

Barn:

IX.1) BENGT REINHOLD RIBBING, löjtnant.(1)

Barn:

X.a) CARL GUSTAF RIBBING, major. Österby ättegren.(1)

Barn:

XI.1) NN RIBBING.(1)

Barn:

XII.a) LENNART RIBBING, fil d:r. - G m VIKTORIA MELIN.(1)

Barn:

XIII.1) OLOF RIBBING, f 16/6 1887, överste i IV militärområdets reserv, f d chef för försvarsstabens krigshistoriska avdelning, suppleant i riddarhusdirektionen, president för Commission internat d´histoire militaire, KNO, RSO, RVO, KDDO, ERKO3kl och EÖK2kl, RFinlVRO1kl, RFrHL, RNS:tOO1kl, RPolRest, RSpMfO1kllvk, SCFSM, FinlSkFK, ERKM, LKrVA, korrespLÖS. Bosatt i Stockholm. - G 1:o 1910-1933 m EBBA AMALIA CHARLOTTA EHRENBORGH, d 1936. - G 2:o 8/7 1934 m G E R D A ANNA SOFIA REHN i hennes 2:a gifte, f 29/10 1889.(1)

Barn i 1:a giftet:

XIV.a) PEHR RIBBING, f 13/8 1911, major vid Norrbottens regemente, RSO, CFBSM, SMISM, 2SM, SkytteM, 2SkmG. Innehar såsom fideikommiss huset Sturegatan 50 i Stockholm. Bosatt i Boden. - G 24/3 1938 m LILIAN THIEL, f 3/11 1918, GM, SLFtn.(1)

Döttrar:

XV.1) CHRISTINA RIBBING, f 24/1 1939.(1)

XV.2) MAGDALENA RIBBING, f 30/7 1940.(1)

XV.3) ULRIKA RIBBING, f 27/11 1942.(1)

XV.4) CECILIA RIBBING, f 4/3 1945.(1)

XIV.b) METTA RIBBING, f 23/2 1917. - G 2:o 16/2 1952 m NILS MANGÅRD, f 28/4 1915, jur kand, assessor i Svea hovrätt, t f revisionssekreterare. Bosatt i Stockholm.(1)

XIII.2) SIGURD RIBBING, generaldirektör, d 1934. - G 1908 m HELGA GUSTAFVA ULLA MATHILDA (E J E) KOLTHOFF, f 12/11 1872. Bosatt i Djursholm.(1)

Dotter:

XIV.a) MARGIT RIBBING, f 2/1 1910. - G 22/8 1933 m N I L S - G U S T A V KARL GUNNAR ROSÉN, f 19/9 1907, fil kand, generaldirektör och chef för skolöverstyrelsen, KNO1kl, KNS:tOOmstj, HedLÖS. Bosatt i Djursholm.(1)

XII.b) SEVED RIBBING, läkare, universitetslärare, professor, f 17/2 1845 i Stockholm, d 1921, student i Uppsala 1863, med. kandidat 1867, licenciat 1869 och doktor 1871, blev 1872 lasarettsläkare i Simrishamn samt utnämndes 1879 till e o professor i pedriatik och 1888 till professor i praktisk medicin vid Lunds universitet, från vilket ämbete han vid uppnådd emeriti-ålder 1910 tog avsked. Ribbing har utvecklat en livlig författar-verksamhet och skrivit bl a "Om den s.k. yttre undersökningens användning inom obstetriken"(doktors-avhandling, 1871), "Öfversigt af pediatrikens utveckling i Sverige från midten af 18:e årh. intill närvarande tid" (1878), "Om ileus, en klinisk studie"(1882), båda avhandlingar för professur, "Om de af sprithaltiga drycker framkallade sjukdomar, deras förlopp och utgång"(belönt nykterhetsskrift, 1888), "Om den sexuela hygienen och några av dess etiska konseqvenser"(tre föreläsningar för studenter 1886; i bokform 1888, 3:e uppl. 1889; översatt till norska, danska och tyska), "Med hvem får man gifta sig enligt hälsolärans lagar?"(1890; översatt till danska och norska), "Våra barns fostran och vård"(bilaga till "Helsovännen", 1892; 3:e uppl. 1908), "Terapeutisk recepthandbok för studerande och läkare"( 1894; 2:a uppl. 1897) och "Om sport och sportöfvingar"(1896). Han har därjämte inlagt stor förtjänst om folkupplysningen genom föreläsningar i folkhögskola och arbetarinstitut samt vid sommarkurserna vid universitetet. Vid 1893 och 1898 års kyrkomöten var han en av lekmannarepresentanterna för Lunds stift, är landstingsman sedan 1895 och kallades 1897 till ledamot av kommittén för jubileumsfondens användning. 1880 blev Ribbing ledamot av Fysiogr. sällskapet i Lund. - G m MARIA AURORA DE VYLDER, d 1910.(1)(9)

Barn:

XIII.1) GUSTAF SIGFRID RIBBING, agronom, d 1931. - G 1924 m GUNHILD HOLMSTRÖM, f 8/1 1884. Bosatt i Stockholm.(1)

Dotter:

XIV.a) T H Y R A ESTRID MARIA RIBBING, f 31/3 1927, stiftsjungfru.(1)

XIII.2) E S T R I D MARIA RIBBING, f 26/2 1886, gymnastikdirektör. Bosatt i Lund.(1)

XII.c) GUSTAF RIBBING, jurist, häradshövding, f 17/7 1849 i Stockholm, d 1942, blev student i Uppsala 1868, avlade juris kandidatexamen 1876 och blev vice häradshövding 1878. Adjungerad ledamot i Svea hovrätt 1884 och fiskal 1886, utnämndes han 1889 till assessor därstädes och var t f revisionssekreterare 1889-92. Utsedd till justitieombudsmannens ersättare 1897, utövade han ämbetet november 1897-februari 1898. Han utnämndes 1898 till hovrättsråd i Svea hovrätt och december 1900 till häradshövding i Uppsala läns norra domsaga. Ribbing, som riksdagarna 1881-82 varit sekreterare i bevillningsutskottet, har 1898-99 varit adjungerad ledamot i 1896 års kommitté för den enskilda skogshushållningen och 1898 ordförande i departements-kommissionen för bestämmelser rörande villkoren för anläggning och begagnande av elektriska ljus- och kraftledningar samt sakkunnig vid åborättegångsutredningen 1913. Han blev juris hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala 1907. Sedan 1910 är han ordförande i Uppsala stadsfullmäktige. Ribbing kallades 1912 till hedersledamot av Örlogsmannasällskapet. Äger 1/2 i Östra Glimminge(Skåne). Bosatt i Stockholm. - G 1883 m CAROLINA SOFIA (L I N A) MEYER, f 1857, d 1951, dtr t bokförläggaren Philip Joël Meyer och M a t h i l d a Beata Rubenson.(1)(9)(22)

Barn:

XIII.1) ANNA ELISABETH (A N N A - L I S A) RIBBING, f 8/12 1887. Änka 1937. - G m byråchef KARL-ARVID EDIN, d 1937. Bosatta i Uppsala.(1)

XIII.2) AMALIA (M A L I N) RIBBING, f 21/7 1889, fil mag. - G 1/1 1920 m A R T H U R GOTTHARD ADELL, f 25/3 1894, teol hedersd:r, kyrkoherde i Söderköping, LVO. Bosatt i Söderköping.(1)

XIII.3) ULLA RIBBING, f 28/3 1893, gymnastikdirektör. Änka 1941. - G m ERNST HARALD EDIN, professor. Bosatt i Stockholm.(1)

XIII.4) BENGT RIBBING, f 4/1 1895, agronom, HvGM. Äger och bebor Östra Glimminge, Tommarp. - G 3/6 1924 m G E R D A ALFRIDA PEHRSSON, f 20/7 1901.(1)

Barn:

XIV.a) SIGRID RIBBING, f 13/12 1925, gymnastikdirektör.(1)

XIV.b) LINA RIBBING, f 13/12 1925, socialvårdsassistent.(1)

XIV.c) KERSTIN RIBBING, f 13/2 1928, med kand.(1)

XIV.d) GUSTAF RIBBING, f 19/11 1934.(1)

XIII.5) FREDRIK RIBBING, löjtnant, d 1928. - G 1919 m INGRID BRANDIN, f 1/1 1895, kontorsskrivare i riksför-säkringsanstalten. Bosatt i Stockholm.(1)

Barn:

XIV.a) CARL G U S T A F - F R E D R I K RIBBING, f 10/4 1921. Bosatt i Stockholm.(1)

XIV.b) INGRID MARIA E L I S A B E T H FREDRIKSDOTTER RIBBING, f 2/7 1922. - G 2:o 31/8 1952 m WILLIAM PATRICK CLARK, f 17/4 1921, d:r med, BS. Bosatt i New York, USA.(1)

XIII.6) ERIK RIBBING, f 25/11 1897, bergsingenjör, byrådirektör vid statens järnvägar. Bosatt i Bromma. - G 31/12 1931 m KARIN V E R A LINNÉA CHRISTIANSON, f 9/4 1900.(1)

Döttrar:

XIV.a) KARIN G U N I L L A RIBBING, f 4/7 1935, student.(1)

XIV.b) KARIN A G N E T A RIBBING, f 16/7 1938.(1)

XIV.c) KARIN C H R I S T I N A RIBBING, f 1/9 1941.(1)

XIII.7) SEVED RIBBING, f 20/12 1902, med d:r, lasarettsläkare vid röntgenavdelningen å centrallasarettet i Linköping, FFrK4klmsv. Bosatt i Linköping. - G 3/1 1931 m GUNHILD TIDESTRÖM, f 4/2 1909.(1)

Barn:

XIV.a) PER RIBBING, f 10/12 1931, fänrik vid Bergslagens artilleriregemente. Bosatt i Kristinehamn.(1)

XIV.b) ROBERT RIBBING, f 13/2 1933. Bosatt i Karlskrona.(1)

XIV.c) ANNA-LISA RIBBING, f 19/5 1936, stiftsjungfru.(1)

XIV.d) CARL-GUSTAF RIBBING, f 7/4 1942.(1)

XIV.e) OLOF RIBBING, f 22/3 1945.(1)

V.2) CHRISTOFFER RIBBING, ståthållare. Introducerades ätten 1625 på riddarhuset.(1)(9)

Barn:

VI.a) ARVID RIBBING, överste.(1)

Barn:

VII.1) PEHR RIBBING, kapten.(1)

Barn:

VIII.a) ARVID GUSTAF RIBBING, fänrik. - G m HELENA SABELFELT.(1)(17)

Barn:

IX.1) PEHR RIBBING, kapten, f 1750, d 1829.(1)(17)

Barn:

X.a) BENGT RIBBING, ryttmästare, f 1789, d 1866. Ulfsnäs ättegren. - G 1825 m A U G U S T A CHRISTINA SCHMITERLÖW, f 1802, dtr t Henning Christian Schmiterlöw och Anna Mathilda Palbitzki.(1)(17)

Barn:

XI.1) CARL CHRISTOFER RIBBING, hovmarskalk, d 1899. - G m EMMA SOPHIA MURRAY, d 1891.(1)

Barn:

XII.a) BENGT ERIK L E N N A R T RIBBING, ryttmästare, f 1885, d 1908, löjtnant vid Smålands husarregemente. Äger och bebor Kvarntorp i Småland(Adress: Eksjö). - G 1881 m H I L D A MARIA SOFIA ARFWEDSON, f 1859, d 1946, dtr t brukspatron Mils L u d v i g Arfwedsson och Anna J u l i a Johanna Sundin.(1)(23)

Barn:

XIII.1) E L S A EMMA HILDA JULIE RIBBING, f 11/5 1883. - G 1912 m NILS EHRENSVÄRD, ryttmästare, friherre, d 1942, son av friherren och kammarherren Nils August Ehrensvärd och Alida Maria Lovisa Elsner.(1)(10)

XIII.2) M Ä R T H A AUGUSTA ELISABETH RIBBING, f 11/7 1884. - G 31/7 1910 m PER G U S T A F JOHANNES MALMBERG, f 7/5 1870, tjg e o hovpredikant, f d kontraktsprost, f d kyrkoherde i V. och Ö. Ed, f d fältprost, f d regementspastor i livgrenadjärregementet, GV:sJmtII, GV:sJmt, RCXIII:sO, KNO, LVO, S:tOM. Bosatt i Norr-köping.(1)

XIII.3) E V A CHARLOTTA RIBBING, f 26/9 1885. - G 2:o 1927 m CLAS Å K E MAURITZ PAULI, f 20/5 1876, son av civilingenjören Clas Ferdinand Pauli och hans 1:a fru Jeanna Carolina Alsterlund, f 20/5 1876, f d ryttmästare vid förutv skånska dragonregementet, verkställande direktör för AB F. Pauli, RSO, R-RJohO. Äger Svedberga i Skåne och Bullandö gård på Värmdön. Bosatt i Stockholm(G 1:o 1899 m Vesta Raven-Lindblom, d 1925).(1)(11)

XIII.4) P E D E R CARL LUDVIG RIBBING, f 23/12 1886, godsägare, UngMM. Innehar och bebor Ulfsnäs fideikommiss i Småland, Tenhult. - G 21/6 1913 m A G N E T E LOUISE MARIE SPORON från Danmark, f 2/5 1893.(1)

Döttrar:

XIV.a) B I R G I T T A AGNETE CHRISTINA RIBBING, f 26/6 1914. - G 2:o 30/9 1945 m G U S T A F LORENTZ MUNTHE i hans 2:a gifte, f 3/7 1896, fil lic, kapten i Bohusläns regementes reserv, f d intendent och chef för Röhsska konstslöjdmuseet, Barnens Dags-ledare i Stockholm, GV:sJmtII, RNO, NyaSvM, LingJubGM, RFinlVRO1kl, ItSolSO2kl, OffTjslVLO, NFrK, NKDM, LVVS. Bosatt i Stockholm.(1)

XIV.b) V I B E K E AGNETE CATHARINA RIBBING, f 4/9 1916. - G 21/9 1937 m AXEL G U S T A F ROLAND PRINTZSKÖLD, f 16/11 1892, son av riksmarskalken Otto Hack Roland Printzsköld och friherrinnan Ida Ebba Henriette De Geer af Finspång, jur kand, kammarherre, GV:sJmtII, GV:sJmt, RVO, OffBLeopII:sO, OffEtSO, OffLettSO, RSpCIII:sO. Bosatt i Stockholm.(1)(12)

XIV.c) U L L A MÄRTHA AGNETE RIBBING, f 19/12 1918. - G 22/12 1939 m B I R G E R GERDT AXEL OLIN, f 3/3 1911, major vid luftvärnet, lärare vid luftvärnsskjutskolan, RSO. Bosatt i Stockholm.(1)

XII.b) BO RIBBING, överstelöjtnant, d 1936. - G 1894 m A N N A AUGUSTA SILVERSTOLPE, f 17/4 1870. Bosatt i Stockholm.(1)

Barn:

XIII.1) B O AUGUST SIGWID RIBBING, f 17/11 1895, jur och fil kand, advokat, OffTunNI, RFinlVRO. Bosatt i Stockholm.(1)

XIII.2) BO H E R B E R T RIBBING, f 8/7 1897, jur och fil kand, civilekonom, sändebud i Buenos Aires och Asunción, KNO1kl, StkMexÖO1kl, StOffJugS:tSO, KFinlVRO, KBLeopII:sO, OffFrHL, OffFrSvSO, OffLettSO. Bosatt i Buenos Aires. - G 12/3 1930 m grevinnan A D R I E N N E EBBA LOUISE VON ROSEN, f 8/7 1908. Äger Börstorp och Fåleberg m m i Västergötland.(1)

Barn:

XIV.a) ADRIENNE C A T H A R I N A CHARLOTTA RIBBING, f 1/12 1931, BA.(1)

XIV.b) ADRIENNE ANNA M A R I N A RIBBING, f 11/9 1934.(1)

XIV.c) B O LINDORM RIBBING, f 9/5 1938.(1)

XIV.d) ADRIENNE B I R G I T T A RIBBING, f 10/8 1943.(1)

XIII.3) ALICE M A R G A R E T H A RIBBING, f 4/3 1899, stiftsjungfru. Bosatt i Stockholm.(1)

XIII.4) B A R B R O ELISABETH RIBBING, f 20/12 1900, stiftsjungfru. Bosatt i Stockholm.(1)

XIII.5) BO CARL S T I G RIBBING, f 5/1 1904, pianist, lärare vid musikhögskolan. Bosatt i Stockholm. - G 2/11 1940 m M A R I A MAGDALENA EDENHOFER från Österrike, f 5/4 1911, sångerska.(1)

Döttrar:

XIV.a) M O N I K A ELISABET RIBBING, f 2/12 1941.(1)

XIV.b) EVA S U S A N N E RIBBING, f 13/7 1945, stiftsjungfru.(1)

XII.c) CARL ARVID ADOLF RIBBING, godsägare, d 1944. - G 1896 m E L I N MATHILDA BERG, f 28/5 1872. Bosatt i Djursholm.(1)

Döttrar:

XIII.1) C A R I N EMMA JENNY RIBBING, f 13/8 1897. - G 23/7 1921 m E R I K NATANAEL RUDBERG, f 11/1 1894, överste i luftvärnets reserv, f d chef för skånska luftvärnskåren, KSO, HvGM. Bosatt i Malmö.(1)

XIII.2) E L I N ANNA CHARLOTTA RIBBING, f 3/4 1899. - G 2:o 5/8 1949 m ERIK J O H A N N E S BÖRJESSON, f 20/5 1896, pastor. Bosatta i Göteborg.(1)

XII.d) SEWED GUSTAF LINDORM RIBBING, med lic, d 1918. - G m ELSA NORDLING, d 1931.(1)

Barn:

XIII.1) DAG RIBBING, f 10/4 1898, arkitekt SAR, ledamot av riddarhusdirektionen. Bosatt i Stockholm. - G 1/7 1926 m BRITA SNELLMAN, f 21/5 1901, arkitekt.(1)

Barn:

XIV.a) BO L E N N A R T RIBBING, f 28/11 1927, arkitekt SAR. Bosatt i Stockholm. - G 16/6 1951 m I N G E R MARIA ELISABET ERICSON, f 31/8 1928.(1)

Son:

XV.1) GUSTAF S E V E D RIBBING, f 1/2 1953.(1)

XIV.b) SIV G U N I L L A RIBBING, f 1/7 1930, möbelarkitekt. - G 17/7 1952 m SVEN Å K E FORSBERG, f 16/10 1923, möbelarkitekt. Bosatta i Stockholm.(1)

XIV.c) ELSA M A R I A RIBBING, f 4/2 1934, student.(1)

XIV.d) E V A BIRGITTA RIBBING, f 22/8 1937.(1)

XIII.2) S I V GULLVEIG RIBBING, f 3/3 1900. - G 18/4 1925 m GUSTAF VERNER E U G E N DAHLSTRÖM, f 14/4 1893, teol och fil kand, kyrkoherde i Söndrum och Vapnö. Bosatt i Halmstad.(1)

XIII.3) H A N S LENNART RIBBING, f 13/2 1903, med lic. Bosatt i Södertälje.(1)

XI.2) PEDER ARVID RIBBING, överstelöjtnant, d 1908. - G m EBBA SOFIA ELISABETH CHARLOTTA AF PETERSENS, d 1915.(1)

Barn:

XII.a) S V E N CHRISTOFER RIBBING, f 3/6 1864, f d överstelöjtnant i armén, f d major vid förutv skånska husarregementet, RSO, RJohO, GM. Bosatt i Norrköping. - G 1:o 1892 m friherrinnan EBBA AMALIA NATALIA SILFVERSCHIÖLD, d 1914. - G 2:o 12/1 1925 m T H Y R A LOVISA GABRIELLA SANDBERG i hennes 2:a gifte, f 19/2 1877, SvBSGM.(1)

Dotter i 1:a giftet:

XIII.1) E B B A GUSTAFVA RIBBING, f 3/8 1898. - G 27/8 1921 m FRITZ GUSTAF SVENSSON (G Ö S T A) DOHLMAN, f 5/10 1890, med d:r, professor vid universitetet i Lund, överläkare vid länslasarettet där, f d marinläkare, RNO, FFrK3o4kl, RNS:tOO, ÖRKHt2klmkrgd, FMM, LFS. Äger Gäddviksholm i Småland. Bosatt i Lund.(1)

XII.b) ERLING MAGNUS RIBBING, godsägare, d 1949. - G m HEDVIG AUGUSTA KATARINA COYET, d 1926.(1)

Barn:

XIII.1) MAGNUS ERLINGSSON RIBBING, f 4/6 1901, förvaltare. Äger tillsammans med syskonen Nynäs m m i Närke. Bosatt på Bärsta, Hidingsta. - G 23/12 1939 m E L S A JOHANNA SÖDERQVIST, f 29/3 1899.(1)

XIII.2) E S T R I D JULIE AUGUSTA KATHARINA RIBBING, f 16/11 1902, gymnastikdirektör. - G 24/10 1943 m ÅKE BYSTRÖM i hans 2:a gifte, f 16/3 1898, major i livregementets grenadjärers reserv, RSO, BMilK2kl, 3SM. Bosatt på Nynäs säteri, Sköllersta.(1)

XIII.3) S I G W I D GUSTAF ADOLF RIBBING, f 9/1 1905, civilingenjör, SVR, överingenjör vid AB Stockholms spårvägar, major i väg och vattenbyggnadskåren, RVO, SvARHt. Bosatt i Stockholm. - G 15/8 1936 m H A R R I E T ANNA DAGMAR YVONNE RISING, f 9/2 1915.(1)

Barn:

XIV.a) ANNA HEDVIG A G N E T A SIGWIDSDOTTER RIBBING, f 8/3 1938.(1)

XIV.b) HARRIET E V A ASTRID SIGWIDSDOTTER RIBBING, f 2/7 1940.(1)

XIV.c) C L A E S MAGNUS SIGWIDSSON RIBBING, f 4/11 1943.(1)

XIII.4) A R V I D FREDRIK RIBBING, f 6/7 1908, jur kand, hovrättsråd i Svea hovrätt, chef för jordbruksdeparte-mentets rättsavdelning, kapten i Svea artilleriregementes reserv, RNO. Bosatt i Stockholm. - G 24/3 1938 m I N G A MARGARETA HOLMSTRÖM, f 24/9 1915, fil kand.(1)

Barn:

XIV.a) K E R S T I N MARGARETA RIBBING, f 25/11 1940.(1)

XIV.b) E R L I N G GUNNAR ARVIDSSON RIBBING, f 9/10 1942.(1)

XIII.5) EVA M A R I N A HEDVIG RIBBING, f 17/9 1910. - G 9/10 1932 m H A N S CHRISTIAN GAMMAL EHREN-KRONA, f 6/11 1905, son av häradshövdingen Samuel Erik Philip Ehrenkrona och A n n a Ulrika Sophia af Ekenstam, förste statstopograf vid rikets allmänna kartverk, kapten i livregementets grenadjärers reserv, RSO. Bosatt i Stockholm.(1)(13)

XII.c) ERIK H E R M A N RIBBING, f 26/10 1872, f d major vid Smålands artilleriregemente, RSO, RDDO. Bosatt i Djursholm. - G 1907 m HILDEGARD LOVISA THORIN, d 1954.(1)

Barn:

XIII.1) S T E N ARVID HERMANSSON RIBBING, f 20/12 1908, major vid luftvärnet, RSO. Bosatt i Djursholm. - G 9/10 1934 m I N G R I D LEONIE PETERSON-WITT från Norge, f 9/4 1910.(1)

Barn:

XIV.a) G U N I L L A LEONIE HILDEGARD RIBBING, f 2/9 1935.(1)

XIV.b) C H R I S T I N A SIGNE HILDEGARD RIBBING, f 31/1 1938.(1)

XIV.c) ULF STENSSON RIBBING, f 4/6 1940.(1)

XIV.d) INGRID L E O N I E RIBBING, f 22/8 1947.(1)

XIV.e) BENGT STENSSON RIBBING, f 18/3 1949.(1)

XIII.2) A S T R I D HILDEGARD RIBBING, f 24/5 1921. - G 27/9 1946 m B A L Z A R FREDRIK CARL BESKOW i hans 2:a gifte, f 27/11 1909, innehar agenturfirma B. Beskow, kapten i luftvärnets reserv. Bosatt i Djursholm.(1)

XII.d) JOHAN ERIC RIBBING, major, d 1950. - G m MÄRTA ELISABET AF SILLÉN, d 1951.(1)

Söner:

XIII.1) ERIK M A N F R E D RIBBING, f 8/9 1928, jur kand. Äger tillsammans med bröderna och bebor Boo herrgård. Bosatt i Saltsjö-Bo. - G 3/6 1950 m B R I T T - L O U I S E ULRIKA CARL-AXELSDOTTER BERLIN, f 28/7 1928.(1)

Barn:

XIV.a) C A R L - J O H A N ERIKSSON BURE RIBBING, f 22/6 1951.(1)

XIV.b) M A D E L A I N E EBBA ELISABETH RIBBING, f 5/1 1954.(1)

XIII.2) JOHAN G E R H A R D RIBBING, f 15/11 1929, ingenjör. Bosatt på Boo herrgård, Saltsjö-Bo.(1)

XIII.3) BO H E N R I K RIBBING, f 14/3 1932, student. Bosatt på Boo herrgård, Saltsjö-Bo.(1)

XII.e) AGNES M A T I L D A RIBBING, f 13/5 1876. Änka 1943. Äger och bebor Sofieholm, Kulladal. - G m RUDOLF HERMAN ALEXANDER WEIBULL, godsägare, d 1943.(1)

XII.f) NILS ARVIDSSON RIBBING, civilingenjör, d 1952. - G 1912 m E L L E N MARIA DIEDRICHS, f 2/6 1891. Bosatt i Stockholm.(1)

Barn:

XIII.1) B E N K T GUSTAF ARVID RIBBING, f 4/9 1917, bergsingenjör, kapten i kustartilleriets reserv. Bosatt i Borlänge. - G 18/10 1953 m U L L A INGRID MARGARETA HOLMSTRÖM, f 19/9 1919.(1)

XIII.2) NILS G U S T A F ERLING RIBBING, 19/4 1919, kapten i flottans reserv, tjänsteman i SAS. Bosatt i Stockholm. - G 28/9 1941 m L I L L E M O R MARIA HERMANSSON, f 4/3 1920.(1)

Söner:

XIV.a) NILS P E D E R GUNNAR GUSTAFSSON RIBBING, f 26/8 1942.(1)

XIV.b) N I L S BENKT GUSTAF GUSTAFSSON RIBBING, f 24/5 1944.(1)

XIV.c) NILS C A R L F R E D R I K GUSTAFSSON RIBBING, f 14/4 1951.(1)

XIII.3) SVEN E R L I N G SEVED RIBBING, f 29/6 1921, lantbrukstjänsteman. Bosatt i Kungsängen. - G 23/6 1948 m A I N A VICTORIA SKARSTEDT, f 5/3 1925.(1)

Barn:

XIV.a) BENKT U L F ERLING RIBBING, f 4/11 1948.(1)

XIV.b) MÄRTA L E N A AINA RIBBING, f 20/11 1953.(1)

XIII.4) ELIN MÄRTA E L I S A B E T H MATILDA RIBBING, f 11/5 1924, socionom. - G 30/12 1950 m CHRISTIAN GUSTAF F R E D R I K VON SCHÉELE, f 9/3 1916, son av agronomen John Frans Sigurd von Schéele och friherrinnan Amelie Klingspor, jur kand, kanslisekreterare i försvarsdepartementet, löjtnant i Svea livgardes reserv. Bosatt i Stockholm.(1)(14)

XI.3) ERLING RIBBING, kabinettskammarherre, d 1893.(1)

Son:

XII.a) BENGT AXEL EUGÈNE RIBBING, överste, d 1935. - G m CLARA LOVISA ZETHELIUS, d 1924.(1)

Dotter:

XIII.1) GRETA RIBBING, f 18/8 1891, FFrK3kl, FRKftjSM, FMpbh, GMsjv, SMsjv, SLsm, HvGM. - G 29/1 1914 m H U G O DOUGLAS FREDRIK HAMILTON AF HAGEBY, f 20/1 1889, son av godsägaren friherre Hugo David Hamilton af Hageby och friherrinnan Ebba Margaretha von Essen, friherre, kabinettskammarherre, f d tjg hos H M Konung Gustaf V, f d löjtnant i förutvarande livgardet till häst, GV:sJmtII, GV:sJmt, GV:sMt, KNO1kl, RVO, GV:sOlM, RJohO, KDDO1gr, KFinlVRO, FFrK3kl, HushstGM, PatrSällskstGM, Svenska landskommunernas förbunds GM, GM, 4SM, LLA. Innehar och bebor Boo fideikommiss i Närke, Hjortkvarn.(1)(15)

XI.4) E B B A AUGUSTA HENRIETTA RIBBING, f 1839. - G 1859 m GUSTAF LAGERBIELKE, f 1817, greve, landshövding, son av Axel Lagerbielke och Carolina A n t o i n e t t a Cederström.(17)

V.3) LINDORM RIBBING, riksråd, f 25/4 1569 på Svansö i Älvsborgs län, d 1/4 1627, inträdde först i Johan III:s hovtjänst och erhöll 1594 Seminghundra domsaga. I striden mellan Sigismund och hertig Karl slöt Ribbing sig till den sistnämnde och skall, då han i egenskap av sändebud från hertigen till konungen strax före slaget vid Stångebro 25/9 1598 återvände från den sistnämndes högkvarter till hertigen, genom en falsk order i konungens namn till adelsfanan bestämmande ha inverkat på slagets utgång. 1604 utnämndes han till hertig Johans av Östergötland råd och hovmästare samt blev 1605 hövitsman över Vadstena stad och län och 1615 lagman i Östergötland, till vars landshövding han förordnades 1618. 1624 utnämndes Ribbing till riksråd och var s å en av de fyra svenske kommissarier, som under Axel Oxenstiernas ledning avslöt traktaten i Sjöared med Danmark. I rådet talade Ribbing för uppoffringar för kronans räkning.(9)(17)

Son:

VI.a) PEDER RIBBING, friherre, riksråd, f 10/6 1606 på Vadstena slott, d 14/4 1664 på Boxholm, var någon tid page hos Gustaf Adolf, ingick sedermera vid Johan Banérs regemente och avancerade under 30-åriga kriget 1640 till överste för Västgöta knektar och blev 1641 kommendant i Wismar. 1643 var han med sitt regemente i Leipzig, men reste s å hem till Sverige, där han stannade. 1648 blev han landshövding i Älvsborgs län samt kommendant i Göteborg, en befattning, som han synes ha skött till sin död, oaktat han 1654 inkallades i rådet och 1663 utnämndes till hovrättsråd i Svea hovrätt. 1654 blev han upphöjd i friherrligt stånd. - G m CHRISTINA RYNING.(9)(17)

Barn:

VII.1) LEONHARD RIBBING, f 1638, d 1687. - G 1669 m CATHARINA FALKENBERG, f 1640, d 1716, dtr t Conrad Falkenberg och Catharina Bonde.(9)(17)(26)

Barn:

VIII.a) PER RIBBING, friherre, ämbetsman, statsman, f 14/5 1670 i Stockholm, d där 14/4 1719, blev 1693 kommissarie i Kammarrevisionen, 1710 lagman över Halland, 1712 kammarråd och 1714 landshövding i Uppsala län. Ribbing deltog i ständernas sammankomster 1710 och 1714 med sakkännedom och värdighet och utsågs vid sistnämnda riksdag att avgå som ständernas sändebud till konungen. Ribbing var en synnerligt duglig ämbetsman och fick också 1718 som "överordningsman" plats i den nya förvaltningen, varigenom Karl XII sökte skapa en starkare centralisation. Till dessa "nyheter" var dock Ribbing, liksom i allmänhet de svenske ämbetsmännen, en avgjord fiende, och den byråkratiska oppositionen blev den ej minst verksamma kraften vid enväldets fall. Redan mot slutet av Karl XII:s regering hade Ribbing jämte några andra missnöjda (Fredenstierna, Gyllencreutz m fl) uppgjort förslag till en ny regeringsform. Konungens död gav signalen till dessa planers genomförande, och Ribbing blev själva huvudmannen för den "revolution", vars resultat blev frihetstidens statsskick. Han har därför också med skäl räknats som den förnämste av de s k "riksfäderna" från 1719. Redan 22/12 1718 utnämndes Ribbing till ordförande i kommissionen över Goertz, och som sådan bär han i första hand ansvaret för, att denna domstol gjorde sig till ett verktyg för den allmänna ovilja, som Goertz ådragit sig genom sin andel i Karl XII:s förhatliga finansåtgärder och ej mindre förhatliga nyheter i förvaltningen. Anloppet mot enväldet utgick från krigsbefälet, som erkände Ulrika Eleonora som Karl XII:s efterträderska endast mot villkor, att enväldet avskaffades. Men Ribbing nöjde sig ej därmed, utan ville ha själva arvsrätten till tronen upphävd för att skaffa ständerna fullkomligt fria händer vid det nya statsskickets uppgörande. Då han och hans vänner omedelbart efter Karl XII:s död företog en omarbetning av sitt förslag till regeringsform, kom de överrens om att förklara arvsrätten utslocknad, därvid stödjande sig på, att 1604 års arvförening, som Karl XI åberopat i sina föreskrifter om tronföljden, ej medgav någon arvsrätt åt gifta prinsessor. Denna åsikt lyckades de också göra så allmän bland de 1719 sammanträdande ständerna, att Ulrika Eleonora(21/1) fann sig föranlåten att hemställa frågan till rådet. Ehuru detta redan erkänt henne som drottning, förklarade de sig dock nu mot hennes arvsrätt; och sedan Ribbing, som av henne blivit utnämnd till lantmarskalk, tillkallatrs och förklarat, att ständerna ville välja henne, men ej erkänna henne som arvsberättigad, nödgades hon uppgiva sina anspråk. Då Ribbing ej betraktade Ulrika Eleonora som drottning, ansåg han henne ej heller ha varit berättigad att utnämna lantmarskalk och lät därför adeln följande dagen bekräfta sig i denna värdighet. Därpå genomdrev han hennes val, men på villkor, att hon på förhand underkastade sig, vad ständerna beslöt om statsskicket. Detta synes dock ej ha blivit alldeles sådant, som han hade ämnat. Hans förslag till regeringsform skall ha gått ut på att skapa en självständig rådsmakt(såsom före 1680), och han tyckes ha velat bevara ett övervägande inflytande på riddarhuset åt den besuttna högadeln. Men den regeringsform, som nu kom till stånd, gjorde rådet beroende av ständerna, och på riddarhuset genomdrevs, att klassindelningen upphävdes, varigenom lågadeln fick överhand. Under tvisterna härom uppträdde Ribbing som medlare och lyckades utverka det villkoret för klassindelningens upphävande, att endast fastighetsägare skulle få ha rösträtt "uti regementet berörande saker". Detta villkor blev sedermera likväl ej iakttaget. Fullkomligt i överensstämmelse med Ribbings uppfattning var däremot den byråkratiska karaktär, som det nya statsskicket erhöll och som förnämligast berodde därav, att de tre högre, av ämbetsmän till stor del bestående stånden blev de egentliga "maktegande" vid riksdagarna. Som lantmarskalk sökte nämligen Ribbing så mycket som möjligt utestänga bondeståndet från viktigare riksdagsärenden. Han fick ej uppleva utvecklingen av det statsskick, i vars grundläggning han haft så stor del, ej ens slutet av 1719 års riksdag. På det riksrådsförslag, som ständerna i kraft av den nya regeringsformen uppgjorde, fick han första rummet, men avled före utnämningen. Adeln beslöt 1756 att i riddarhussalen uppställa hans byst, men detta utfördes ej förrän 1809.(9)

VIII.b) KONRAD RIBBING, friherre, ämbetsman, f 7/11 1671 i Stockholm, d 17/10 1736, blev 1695 auskultant och 1705 assessor i Svea hovrätt, 1711 lagman i Närke, s å vice landshövding i Östergötland, 1712 lagman i Halland, 1714 vice landshövding först i Södermanland, sedermera i Västerås län, 1718 lagman i Stockholms lagsaga, ordningsman i Stockholms län samt överordningsman, därefter, då Karl XII:s nyheter i förvaltningen avskaffades, 1719 åter lagman i Halland, s å landshövding i Närke och Värmland samt 1729 president i Bergskollegium. - Liksom brodern var han en duglig ämbetsman och inlade särskilt stora förtjänster som landshövding i Närke och Värmland, som lidit mycket genom kriget. I politiken hyste han samma åsikter som sin broder, deltog i kommissionen över Goertz och medverkade kraftigt till förändringarna i statsskicket vid 1719 års riksdag, under vilken han, ehuru förgäves, förordade en revision av reduktionen och fällde yttrandet, att bönderna "uti arcanis reipublicae et oeconomics(i statens hemliga och ekonomiska ärenden) intet böra hafva något votum". Under striden mellan Arvid Horn och det holsteinska partiet vid 1726-27 års riksdag sökte han hålla sig neutral, men röstade dock vanligen med Horns parti. - G 1721 m EBBA CHARLOTTA DOUGLAS, f 1696, d 1773, dtr t Gustaf Douglas och Beata Margareta Stenbock.(9)(17)

Son:

IX.1) LENNART RIBBING, f 1723, d 1796. - G 1749 m EBBA MARGARETA RIBBING, f 1726, d 1787, dtr t Lennart Ribbing och Elsa Elisabeth Banér.(17)

Son:

X.a) SEVED RIBBING, f 1766, d 1840. - G 1808 m ULRICA CHARLOTTA J A C Q U E T T E SPARRE, f 1784, d 1858, dtr t Fredric Adolph Ulric Sparre och Ebba Margareta De Geer.(17)

Dotter:

XI.1) M A R I N A ULRICA RIBBING, f 1823.(17)(18)

VIII.c) LENNART RIBBING, friherre, generaladjutant, f 1676, d 1732. - G 1716 m ELSA ELISABETH BANÉR, f 1692, d 1778, dtr t Gustaf Carl Banér och E b b a Charlotta Lewenhaupt.(9)(17)(26)

Barn:

IX.1) GUSTAF RIBBING, friherre, arkivman, f 19/3 1719 i Stockholm, d 19/6 1803, studerade i Lund och Uppsala samt antogs 1740 till e o kanslist i Kanslikollegium. 1744 besökte han Frankrike och Holland, blev 1758 presidentsekreterare och 1765 sekreterare i Riksarkivet. Om dettas ordnande och tillgängliggörande inlade Ribbing högst betydliga förtjänster, så mycket större, som handlingarna förvarades på skilda ställen och tillgången på arbetskrafter var otillräcklig. 1770 fick Ribbing kanslirådsfullmakt och intog 1773 sin plats som kansliråd. Han omtalas som stor boksamlare och gravyrkännare. I sistnämnda egenskap blev han hedersledamot av Målar- och bildhuggarakademien, till vilken institution han i sitt testamente skänkte en stipendiefond. Sin boksamling delade han mellan k. biblioteket, nyssnämnda akademi och Linköpings stiftsbibliotek.(9)

IX.2) CATHARINA CHARLOTTA RIBBING, f 1720, d 1787. - G 1743 m CARL DE GEER, f 1720, d 1778, son av Johan Jacob De Geer och Jaquelina Cornelia van Assendelft.(17)(26)

IX.3) EBBA MARGARETA RIBBING, f 1726, d 1787. - G 1749 m LENNART RIBBING, f 1723, d 1796, son av Conrad Ribbing och Ebba Charlotta Douglas.(17)

VII.2) JOHAN RIBBING. - G m CHRISTINA MARIA MÖRNER.(19)

Son:

VIII.a) BENGT RIBBING AF KOBERG, friherre, landshövding i Göteborgs och Bohus län, f 1686, d 1741. - G 1718 m ULRICA ELEONORA PIPER, f 1698, d 1754, dtr t Carl Piper och Christina Törnflycht.(9)(19)

Barn:

IX.1) FREDRIK RIBBING, greve, riksråd, f 23/4 1721 i Göteborg, d 11/10 1783 i Stockholm, ingick vid 12 års ålder som volontär vid fortifikationen, deltog i 1741-43 års finska krig, befordrades därefter raskt och var 1756 överstelöjtnant vid Närkes och Värmlands regemente. Vid denna tid misstänktes han för alltför nära förbindelser med hovpartiet, men frikändes vid den undersökning, som företogs med anledning av partiets revolutionsförsök s å. Han deltog sedermera i alla fälttåg under Pommerska kriget samt utnämndes 1764 till överste och s å till chef för Älvsborgs regemente. Vid 1765 års riksdag började Ribbing egentligen framträda som politisk person. Vid 1765 års riksdag började Ribbing egentligen framträda som politisk person. I riksdagsförberedelserna deltog han som medlem av hovpartiet, men övergick under riksdagen avgjort till mösspartiet, till vars koryféer han snart räknades. Av detta parti invaldes han i sekreta utskottet och sattes främst på tre riksrådsförslag, men förbigicks vid utnämningen. S å blev han guvernör för prins Fredrik Adolf. Han ansågs nu av mössorna så omistlig, att de trots hans önskan icke viklle tillåta honom att bli general-guvernör i Pommern. 1766 utnämndes han till riksråd. Konsekvent och hänsynslöst fullföljde han som rådsherre partiets politik. Vid partivälvningen vid riksdagens början 1769 avsattes Ribbing från sina ämbeten, men återfördes till sin rådsplats av partivågen i maj 1772. Även Gustaf III som med avsikt bildade sitt råd ur båda partierna, bibehöll Ribbing i hans ämbete. Vid sin ämbetsutövning i Justitierevisionen, i vilken avdelning av rådet konungen placerat honom, råkade han genom sin oböjlighet stundom i ganska skarpa konflikter med konungen, vilket åter förskaffade honom änkedrottningens gunst, och 1779 utnämndes han till änkedrott-ningens överste marskalk. I denna egenskap fick han i uppdrag att åvägabringa försoningen mellan Lovisa Ulrika och hennes son, då drottningen låg på sitt yttersta. 1778 hade han upphöjts i grevligt stånd. "Han var en djärf och orädd man, som ej vägde sina ord och ofta sade mera, än han borde, något framfusig och frispråkig både i allvar och gyckel"(Odhner).(9)

Barn:

X.a) ADOLF LUDVIG RIBBING, greve, konspiratör, f 10/1 1765, d 1/4 1843 i Paris, studerade några år vid krigsakademien i Berlin, gick 1782 i fransk krigstjänst, återkom i slutet av 1784 till Sverige och tjänsgjorde vid livgardet, varifrån han med titel av kapten tog avsked 1789 under förbittring mot konungen. Hans faders opposition emot Gustaf III torde tidigt ha gett hans åskådning en viss kungafientlig riktning. Andra orsaker till ovilja emot konungen fanns även. Vid tillsättning av en kompanichefsbefattning, som Ribbing önskat erhålla, blev han förbigången. Därjämte skall konungen varit orsak till, att han gått miste om ett giftermål, vid vilket han fäst sina förhoppningar. Men därtill kom den allmänna adliga förbittringen mot konungens inkonstitutionella, godtyckliga och slösande regemente. Vid riksdagarna 1789 och 1792 tillhörde Ribbing de häftigaste opposi-tionstalarna på riddarhuset. Troligen har Ribbing ända sedan statskuppen 1789 umgåtts med planer till kontra-revolution och hämnd. Då han av Horn på nyåret 1792 sammanfördes med Anckarström, fann han i denne ett lämpligt verktyg, och redan i januari s å enades Ribbing med Anckarström och Horn på hans egendom Huvudsta utanför Stockholm om att röja konungen ur vägen. Efter återkomsten från Gävle riksdag sökte Ribbing på allt sätt gå Anckarström till handa och förbereda den revolution, som man väntade. 15/3 hade de sammansvurne nytt möte på Huvudsta, då mordet definitivt beslöts för följande dag. På middagen 16/3 befästes beslutet hos Pechlin, och på aftonen utfördes, som bekant mordet. Ribbing var en av de i svart domino klädde sammansvurne, som vid mordtillfället omgav monarken. 18/3 arresterades han, och 10/5 dömdes han till döden, en dom, som dock 15/8 mildrades till adelsskapets förlust och ständig landsflykt. Efter avresan från Sverige i augusti 1792 vistades Ribbing i Paris, i Schweiz(där han knöt bekantskap med m:me de Staël, med vilken han länge underhöll en livlig brevväxling), på Själland(1794-95) och sedan 1796 åter i Paris, där han understödd av sina anförvanter i Sverige förde ett angenämnt och sorglöst liv i aristokratiens salonger och gifte sig(1799). Under landsflykten upptog han efter mostern, Eva Helena Löwen, namnet de Leuven. 1809-1810 bodde han med regeringens tillåtelse hos modern i Bohus län. Sedan 1815 vistades han i Bruxelles som medarbetare i tidningen "Le vrai libéral", men utvisades 1820 på begäran av Fredrik Wilhelm III av Preussen till följd av en skarp artikel, var sedan som medarbetare i "Le courrier francais", den mest frisinnade av Frankrikes dagliga tidningar, bosatt i Paris intill sin död. Om Ribbings son se A. de Leuven.(9)

IX.2) THURE RIBBING, f 1725, d 1790. - G 1760 m H E D V I G JULIANA ROOS, f 1733, d 1781, dtr t Axel Eric Roos och Hedvig Charlotta Cronhjelm.(19)

Dotter:

X.a) J O H A N N A HENRICA RIBBING, f 1778, d 1845. - G 1800 m AXEL PONTUS VON ROSEN, f 1772, d 1834, son av F r e d r i c Ulric von Rosen och H e ed v i g Sophia Stenbock.(19)

V.4) NN RIBBING.(9)

Son:

VI.a) NN RIBBING.(9)

Son:

VII.1) NN RIBBING.(9)

Son:

VIII.a) NN RIBBING.(9)

Son:

IX.1) NN RIBBING.(9)

Son:

X.a) NN RIBBING.(9)

Son:

XI.1) SIGURD RIBBING, filosof, universitetslärare, f 22/10 1816 på Tagel, Mistelås sn, Småland, d 21/2 1899 i Uppsala, blev student i Uppsala 1835, ägnade sig företrädesvis åt filosofiens studium, avlade filos. kandidatexamen 1839, disputerade med avhandlingen "Anmärkningar vid premisserna till Kants system" s å ovch promoverades till filos. doktor s å. Han kallades till docent i praktisk filosofi vid Uppsala universitet 1843, sedan han utgett den akademiska avhandlingen " De conscienta morali disquisitio"(s å). Vid professor E. A. Schröders frånfälle utnämndes Ribbing 1850 till professor i logik och metafysik samt verkade med stort nit på denna plats ända till 1885. Hans filosofiska åsikter var starkast påverkade av Platon och Leibnitz och överensstämde väsentligen med hans lärares, Geijers och Boströms, men röjde också i mycket kritisk självständighet. Han var en framstående föreläsare och utövade under sin långa professorstid stort inflytande inom den akademiska styrelsen. Bland hans många filosofiska skrifter är huvudarbetet "Genetisk fram-ställning af Platons ideelära"(1858; tysk öv. 1863-64). Detta arbete är icke en "genetisk" framställning i den bemärkelse, att man där lär känna någon fortskridande utveckling inom Platons åsikter, utan Ribbing utgår ifrån, att dennes alla skrifter innehålla ett i de enskilda skrifterna framställas från olika synpunkter, som gradvis logiskt förbereda den småningom alltmera fördjupade och vidgade uppfattningen. Framställningen utmärkes av ett ovanligt skarpsinne och var för sin tid av framstående vetenskapligt värde. Av Ribbings övriga skrifter må här nämnas "Om pantheismen"(1851), "Försök till en framställning af spinozismens hufvudsatser" (s å), "Hvilket förhållande till den positiva religionsläran utgör i våra dagar det för speculationen indicerade?" (1859), "Grundlinier till anthropologien"(1861) och "Grundlinier till logiken"(s å; 2:a uppl. av dessa båda 1870, 5:e uppl. 1879), "Om det absolutas begrepp"(i "Upps. iniv:s årsskr.", 1861), "Grundlinier till philosophiens historia"(1864; 2:a uppl. 1872-73) och "Sochratische studien"(i "Upps. univ:s årsskr.", 1870) samt ett stort antal stridsskrifter och uppsatser i universitetsfrågor. Särskilt förtjänt gjorde han sig om Sveriges filosofiska litteratur även genom de anteckningar, som han utgav efter andra tänkares föreläsningar, nämligen: "E. G. Geijers föreläsningar övfver menniskans historia"(1856; 2:a uppl. 1877), "Chr. Jac. Boströms föreläsningar i religionsfilosofi"(1885) och "Chr. Jac. Boströms föreläsningar i ethiken"(1897). - Ribbing hade flera allmänna uppdrag: han var Uppsala stadsfullmäktiges ordförande under de fyra första åren av denna institutions tillvaro 1863-66, ledamot av Uppsala läns landsting 1863-74, ledamot av prästeståndet för Uppsala universitet under senare delen av riksdagen 1862-63 samt vid sista ståndsriksdagen 1865-66, representant för Uppsala i Andra kammaren 1867-72, för Norrbottens län i Första kammaren 1875-79 och lekmannaombud för Uppsala stift vid kyrkomötena 1868-78. Han var också medlem av dem kommitée, som av K. M:t tillsattes 21/10 1870 för revision av elementarläroverkens stadga.(9)

X.b) NN RIBBING.(9)

Barn:

XI.1) SOFIA AMALIA RIBBING, målarinna, f 6/3 1835 i Adelöv, Småland, d 7/12 1894 i Kristiania, studerade i Stockholm, Düsseldorf(Sohn), Paris(Tissier) och Bruxelles(Gallait), var lämge bosatt i London och därefter i Rom. Hon målade genremotiv, såsom "Ritande gossar"(1864), "Den öfvergifna"(1869, båda i Göteborgs museum), "Neapolitanska tiggarbarn", "Fågelboet". Hon målade även porträtt("själfporträtt" i Uffizigalleriet i Florens). Ett porträtt och ett studiehuvud finns i norska nationalgalleriet.(9)

III.2) NILS RIBBING, till Svanserid och Limmared samt Ribbingstorp i Naums sn(Skarab.), bevistade riksdagen i Västerås 1527, nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset i Västergötland 24/8 1528, hade Torestorps sn(Älvsb.) i förläning s.å., gjorde s.å. 3/10 jordebyte med kronan, då han tillbyt- te sig Röllersred(Röllese) och Rökås, båda i Torestorps sn, mot sin ärvda del i Eklanda by, vilken lades under Nylödöse, var, liksom sin broder Seved, inblandad i västgötaherrarnas uppror 1529, fick Limmareds gods och häradsrätten i Mark i förläning efter brodern Seved 14/2 1531, underskrev Västerås arvsförening 1544, lagman(jämte Peder Andersson(hjorthuvud) till Brandstorp) i Älvsborgs län 20/4 1550, tillbytte sig Limmared av konung Gustaf 10/3 1553, en av sändebuden till mötet i Älvsborg 19/4 1554, fullmakt att jämte andra hålla konungsräfst i Västergötland 25/2 1558, beseglade Gustafs testamente 30/6 1560 och ständernas bevillning 15/4 1561, mönstrade med fyra hästar av arvegodsen 1562 och 1563, ståthållare på Jönköpings slott 14/7 1563, men ovisst om han tillträdde befattningen, underskrev arvsföreningen 26/1 1569, gjorde jämte hustrun sitt testamente 24/3 1576, d 1580 och ligger jämte henne begraven på Torestorps kyrkogård. - G m ANNA OLOFS- DOTTER, f efter 1503, som på konung Kristians befallning 1520 fördes fången till Danmark, vari- från hon återkom tillsammans med riksföreståndaren Sten Stures änka Kristina Gyllenstierna 1524, d 12/5 1579 enligt inskriften på hennes gravsten på Torestorps kyrkogård, dtr t häradshövdingen Olof Arvidsson(Stenbock) o Karin Haraldsdotter Lake.(2)(7)

Dotter:

IV.a) ANNA RIBBING, d i barnsäng 12/7 1561 och ligger jämte sin man begraven i Åsle kyrka(Skarab.). - G m riddaren och riksrådet ANDERS PEDERSSON(LILLIEHÖÖK AF FÅRDALA) i hans 1:a gifte, d 1572.(2)(8)

Tillhör släkten:

I.1) MÄRTA KNUTSDOTTER RIBBING. - G m CARL TORDSSON(STORE).(2)

Tillhör släkten:

I.1) ANNA CHRISTOPHERSDOTTER RIBBING, d 1629. - G 1600 m CARL ERICSSON GYLLENSTIERNA, till Nynäs, d 1621, son av Eric Carlsson Gyllenstierna till Nynäs och Catharina Nilsdotter Bielke. Därifrån friherrliga och grevliga ätterna Gyllenstierna av Ulaborg, Ericsberg och Steninge, m fl släkter.(16)

Tillhör släkten:

I.1) ERIC RIBBING, till Stora Dala, f 1558, d 1612. - G 1600 m EMERENTIA GYLLENSTIERNA, d 1626, dtr t Eric Carlsson Gyllenstierna till Nynäs och Catharina Nilsdotter Bielke. Därifrån Stora Dalagrenen av adliga ätten Ribbing, m fl släkter.(16)

Tillhör släkten:

I.1) BEATA RIBBING. - G m BENGT SPARRE.(17)

Tillhör släkten:

I.1) E B B A ELISABETH RIBBING, f 1815. - G 1845 m JOHAN ANDERS (J A N N E) SÖDERMARK, f 1/6 1816, son av häradsskrivaren Johannes Södermark och Maria Elisabeth (M a j a Li s a) Åström, f d landskamrer i Gävleborgs & sedan i Kalmar län, RNO, bosatt i Stockholm.(20)(21)

Tillhör släkten:

I.1) MARGARETA HEDVIG RIBBING, d 1733. - G 1697 m GABRIEL GYLLENGRIP, f 1664, d 1726.(24)

Tillhör släkten:

I.1) ERIC RIBBING, f 1606, major, assessor. - G 1635 m CHRISTINA (K J E R S T I N) OXEHUFVUD, f 1615.(25)

Dotter:

II.a) MARGARETA RIBBING, f 1653, d 1725. - G m ERLAND KAFLE, d 1729, kornett, son av kammarherren Hans Kafle och Catharina (K a r i n) Soop.(25)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Peder Ribbing, väpnare, häradshövding (levde 1474) | Knut Ribbing, väpnare, häradshövding (levde 1507) | _________________________________________________________________________________ Sven Ribbing, mönstringsherre (gift 1537) Nils Ribbing, ståthållare ( ? -1580) | | Metta Ribbing (1545- ? ) Anna Ribbing ( ? -1561) | | Margareta Kafle (1583-1658) Carin Andersdotter(Lilliehöök) (död ca 1623) | | Anna Hansdotter Lindelöf (levde 1676) Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) | | Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696) Göran Stierna, assesor (161(1)-1652) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Christina Stierna (död före 1687) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793 | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Lisa Skårman (1861-1951) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Astrid Stagh (1895-1952) Lisa Skårman (1861-1951) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Astrid Stagh (1895-1952) | | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Alexandra Liliequist (1989- ) Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Sveriges Adelskalender 1955, s 810-816.
(2) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farfar.
(4) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars far.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormor.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfar.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors mor.
(9) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 141-150.
(10) = Sveriges Adelskalender 1955, s 240-241.
(11) = Sveriges Adelskalender 1955, s 727.
(12) = Sveriges Adelskalender 1955, s 765.
(13) = Sveriges Adelskalender 1955, s ýÿÿÿ‚‘’“”•–—
(14) = Sveriges Adelskalender 1955, s 889.
(15) = Sveriges Adelskalender 1955, s 405.
(16) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(17) = Svenska Ättartal 1889, s 90-91.
(18) = Till Oden själv i stjärnklar sal, Uppstiger hennes ättartal och detta i ej mindre än 56:e ledet, varav blott ett kvinnligt, nämligen konung Sigurd Jorsalafarares dotter och konung Magnus Erlingssons mor Christina. Om man får sätta tro till Ynglingasagan och till släktledningarna på Svenska riddarhuset, blir härstamningen följande: 1. Oden. - 2. Yngve Tyrkiakung. - 3. Niord. - 4. Yngve Frej. - 5. Fjolner. - 6. Svegder. - 7. Wanland. - 8. Wisbur. - 9. Domalder. - 10. Domar. - 11. Dyggve. - 12. Dag den vise. - 13. Agne. - 14. Alric. - 15. Yngve. - 16. Jorund. - 17. Ane den gamle. - 18. Egil Tunnadolgi. - 19. Ottar Wendelkråka. - 20. Adils. - 21. Östen. - 22. Yngvar Harra. - 23. Braut Anund. - 24. Ingjald Illråda. - 25. Olof Trätälja. - 26. Halfdan Hvitben. - 27. Östen. - 28. Halfdan Milde. - 29. Gudröd. - 30. Halfdan Svarte. - 31. Harald Hårfager. - 32. Sigurd Rese. - 33. Halfdan. - 34. Sigurd Syr. - 35. Harald Hårdråde. - 36. Olof Kyrre. - 37. Magnus Barfot. - 38. Sigurd Jorsalafar. - 39. Christina, g m Erling Skakke. - 40. Magnus Erlingsson. - 41. Erling Stenvägg. - 42. Sigurd Ribbung. - 43. Sigvid Ribbing. - 44. Seved Ribbing. - 45. Arvid Ribbing. - 46. Peder Ribbing. - 47. Peder Ribbing. - 48. Knut Ribbing. - 49. Sven Ribbing. - 50. Peder Ribbing. - 51. Lindorm Ribbing. - 52. Peder Ribbing. - 53. Leonhard Ribbing. - 54. Conrad Ribbing. - 55. Lennart Ribbing. - 56. Seved Ribbing. - 57. Marina Ribbing.(17)
(19) = Svenska Ättartal 1889, s 94-95.
(20) = Svenska Ättartal 1889, s 429.
(21) = Har bl a inlagt stora förtjänster genom befrämjandet av skogsplanteringar på Öland och vid bildandet av Kalmarmuséet.(20)
(22) = Svenska Ättartal 1889, s 349.
(23) = Svenska Ättartal 1890, s 45.
(24) = Svenska Ättartal 1892, s 36-37.
(25) = Svenska Ättartal 1892, s 40-45.
(26) = Svenska Ättartal 1892, s 52-53.

RICKEBY-ÄTTEN. Tillbaka till toppen »

I.1) NIKLIS JONSSON(RICKEBY-ÄTTEN; stjärna), d 1316/1319. Bosatt i Rickeby, Vidbo sn. - G m CHRISTINA CHRISTIANSDOTTER(KRISTIERNSDOTTER), levde 1349.(4)(5)(6)

Son:

II.a) JOHAN NIKLISSON(RICKEBY-ÄTTEN; sjuuddig stjärna), till Rickeby i Vidbo sn, riddare, nämnd 1333-1351. - G m NN KETTILSDOTTER(PUKE).(1)(2)(4)(6)

Dotter:

III.1) KRISTINA JONSDOTTER(RICKEBY-ÄTTEN; sjuuddig stjärna), nämnd 1369-1378. - G m NILS KETTILSSON(VASA), häradshövding, slottsfogde i Björnö, Frötuna sn, nämnd 1355-1378.(1)(3)(6)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Niklis Jonsson
|
Johan Niklisson, riddare
|
Kristina Jonsdotter
|
Kristiern Nilsson(Vasa), riksråd, drots ( ? -1442)
|
Johan Kristiernsson(Vasa), riddare, riksråd (ca1430-1477)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, band XXXI, spalt 762-772.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farfars farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farfars farmor.
(4) = Enligt min farbror Bengt Liliequist.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farfars farmors farfar.
(6) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV RINGELHEIM. Tillbaka till toppen »

I.1) MATILDA "DEN HELIGA" VON RINGELHEIM. - G m HENRIK I "FÅGELFÄNGAREN" AV TYSKLAND(Se SACHSEN), konung.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

AV RJAZAN. Tillbaka till toppen »

Om staden Rjazan: På högra stranden av Oka mittemot Spask ligger byn Staraja Rjazan("Gamla Rjazan"), den befästa huvudstaden i det forna furstendömet Rjazan till 1300-talet. Det nuvarande Rjazan anlades i slutet av 1200- eller början av 1300-talet under namnet Perejaslav-Rjazanskij och var furstarnas av Rjazans residens till 1517, då furstendömet förenades med storfurstendömet Moskva.(2)

I.1) GLEB ROSTISLAVITJ AV RJASAN, furste, d 31/7 1178. - G m JEVFROSIJNA ROSTISLAVNA AV PEREJASLAVL.(1)

Son:

II.a) IGOR GLEBOVITJ AV RJASAN, furste, d 1194. - G 29/6 1165 m AGRAFINA ROSTISLAVNA AV SMOLENSK, f ca 1150, d ?/12 1237.(1)

Dotter:

III.1) FJODOSINA IGORJEVNA AV RJASAN, f 1194, d 14/5 1244. - G 1218 m JAROSLAV II AV KIEV & VLADIMIR, storfurste, f 8/2 1191, d 30/9 1246.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 510.

AV ROSENBERG. Tillbaka till toppen »

Rosenberg, stad i södra Böhmen. Där anlades 1241 en borg av en viss Jan från Prcice, vars efterkommande antog namnet Rozenberk och utmärkte sig i Böhmens äldre historia. Ätten utslocknade 1611 med den rike och originelle Petr Vok Ursini-Rosenberg, vilken i sitt slott Bechin hade ett storartat bibliotek.(2)

I.1) WITEK I AV GLATZ, borggreve, d 1194.(1)

Son:

II.a) WITEK III AV PLANKENBERG, nämnd 1231-1243. - G m KUNIGUNDA AV SCHÖNHERING.(1)

Son:

III.1) WOK I AV ROSENBERG, d 3/6 1262 i Graz. - G m HEDWIG AV SCHAUNBERG.(1)

Son:

IV.a) HEINRICH I AV ROSENBERG, d 4/3 1310 i Prag. - G m ELISABET AV DOBRUSSKA.(1)

Son:

V.1) PETER "DER KÜHNE" AV ROSENBERG, f 1291, d 14/10 1347 i Hohenfurt. - G ca 1318 m KATARINA AV WARTENBERG, d 6/4 1355.(1)

Dotter:

VI.a) MECHTILD(MECELLA) AV ROSENBERG, d 3/10 1380. - G 1353 m JOHANN I AV LEUCHTENBERG, lantgreve, f ca 1325, d 2/12 1404.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 879-880.

VON ROSMAN. Tillbaka till toppen »

Tysk släkt.(1)

I.1) MARGARETA VON ROSMAN. - G m JOHAN FREDRIK VON SCHWARTZER, f 1643, d 1716.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Margareta von Rosman
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors mor.
(3) = von Schwarzer, nr 1742, Johan Fredrik. Godsägare på Rügen. Godsägare i Cransdorf och ägare av godset Drigge på Rügen. (Barn VI:64, s ) Gift med efterföljande ana. VII:128 mm mm mm m von Rosman, Margareta. (Barn VI:64, s ) Gift med föregående ana.

AV ROSTOV. Tillbaka till toppen »

Rostov anlades på 800-talet av slaver i ett av finnar(merer) bebott område och spelade ren så framstående roll i denna trakts historia, att det kallades "det stora Rostov". Under 1000-1200-talen var det huvudstad i ett stort område, som inneslöt stora delar av nuvarande guvernementen Jaroslav, Vladimir och Novgorod, och tyckes ha varit en folkrik stad. Efter mongoliska invasionen avtog dess makt hastigt, och 1474 förenades det med storfurstendömet Moskva.(2)

I.1) KONSTANTIN I VSEVOLODVITJ AV VLADIMIR, storfurste, f 18/5 1186, d 2/2 1218. - G 15/10 1195 m NN AV SMOLENSK, d 24/1 1222.(1)

Son:

II.a) VASILKO KONSTANTINOVITJ AV ROSTOV, furste, f 7/12 1208, d 4/3 1238. - G 10/2 1227 m MARIJA MICHAJLOVNA AV TSCHERNIGOV, f ca 1212, d 9/12 1271.(1)

Son:

III.1) BORIS VASILKOVITJ AV ROSTOV, furste, f 24/7 1231, d 16/9 1277. - G 1248 m MARIJA JAROSLAVNA AV MUROM, f ca 1235, d 1297.(1)

Son:

IV.a) DIMITRIJ BORISOVITJ AV ROSTOV, furste, f 11/9 1253, d 1293/1294. - G 1276 m NN.(1)

Dotter:

V.1) ANNA DIMITRJEVNA AV ROSTOV, f ca 1280, d 3/10 1368. - G 8/11 1294 m MICHAJL I JAROSLAVITJ AV TVER, storfurste, f 1271, d 22/11 1319.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 972-973.

DE ROUCY. Tillbaka till toppen »

I.1) KARL MARTELL "HAMMAREN" AV FRANKRIKE, konung. - G m ROTRON AV ÖSTERRIKE.(1)

Son:

II.a) PIPPIN III "DEN LILLE" AV ÖSTERRIKE, konung. - G m BERTRADA "BERTA STORFOT" DE LAON.(1)

Son:

III.1) KARL(CHARLEMAGE) "DEN STORE", helig romersk kejsare. - G m HILDEGARD VON ALLEMANNIEN(AV TYSKLAND).(1)

Son:

IV.a) PIPPIN I(CARLOMAN) AV ITALIEN, konung, f 12/4 773 i Aachen, Preussen, Tyskland, d 8/7 810 i Milano, Italien. - G m BERTHA DE TOULOUSE, f 777 i Toulouse, Frankrike.(1)

Son:

V.1) BERNHARD AV ITALIEN, konung, f ca 797, d 17/8 818 i St. Amrosius, Milano, Italien. - G 813 m KUNIGUNDA, prinsessa, f i Frankrike, d före 15/6 835.(1)

Son:

VI.a) PIPPIN II DE PERONNE, greve, f i Normandie, Frankrike, d ca 840. - G m NN, grevinna, f ca 820 i Frankrike.(1)

Barn:

VII.1) Mademoiselle DE VERMANDOIS.(1)

VII.2) HERIBERT I DE VERMANDOIS, greve de Senlis, f ca 840 i Normandie, Frankrike, d ca 902. - G m BERTHA(BEATRICE) DE MORVOIS.(1)

Barn:

VIII.a) HERIBERT II DE VERMANDOIS, greve, d 23/2 943 i St. Quentin. - G m ADELA(HILDEBRANTE) DE FRANCE(AV FRANKRIKE).(1)

Barn:

IX.1) ODO DE AMIENS.(1)

IX.2) HUGO DE VERMANDOIS.(1)

IX.3) LUITGARDA DE VERMANDOIS.(1)

IX.4) HERIBERT DE MEAUX.(1)

IX.5) ALICE(ADELA) DE VERMANDOIS.(1)

IX.6) ALBERT I "DEN FROMME" DE VERMANDOIS.(1)

IX.7) ROBERT DE MEAUX.(1)

IX.8) RENAUD(RAGNVALD) DE ROUCY, greve, f ca 931 i Reims, Marne, Frankrike, d 15/3 973. - G ca 945 i Frankrike m ALBERADE DE LORRAINE.(1)

Barn:

X.a) GISELBERT DE ROUCY, greve, d 990, begraven i Rheims, Frankrike.(1)

Barn:

XI.1) YVETTE DE ROUCY, d 990. - G ca 930 m MANASSES III AV RETHEL, greve, d 1056. (Kolla årtalen!!).(1)

XI.2) EBLES I DE ROUCY, greve.(1)

X.b) ERMENTRUDE DE ROUCY.(1)

VIII.b) KUNIGUNDE DE VERMANDOIS.(1)

VIII.c) BEATRIX DE VERMANDOIS. - G m ROBERT I DE FRANCE(Se MORVOIS), konung.(1)

VIII.d) ADELE DE VERMANDOIS.(1)

VIII.e) SPROTA(ADELE) DE SENLIS.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

RUMBY-ÄTTEN. Tillbaka till toppen »

I.1) FILIP FINVIDSSON(RUMBY-ÄTTEN), riddare i Rumby, Ed sn, nämnd 1276-1307. – G m NN KARLSDOTTER(FÅNÖ-ÄTTEN), d före 1293.(1)

Dotter:

II.a) INGEGÄRD FILIPSDOTTER(RUMBY-ÄTTEN), d 1328/1330. - G 1288/1293 m MAGNUS GREGERSSON(LÄMA-ÄTTEN), d 1321/1326. Riddare, riksråd, lagman, nämnd 1285-1321.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

RURIKS ÄTT. Tillbaka till toppen »

I.1) RURIK, normannisk viking och grundare av det normanniska väldet i Ryssland. Ruriks makt, som sträckte sig till övre Volga och Düna, tryggades genom nyanlagda borgar(vid Novgorod, det nordiska Holmgård, vid Volchovs utlopp i Ladoga, det nordiska Aldeigjuborg, i tyska medeltidsurkunder Aldagen m.fl.).(1)

Son:

II.a) IGOR, furste av Novgorod och Kiev, son till "ryska rikets grundläggare" Rurik, efterträdde 913 sin frände Oleg på tronen. Likasom denne företog han 941 med en stor flotta ett tåg mot Tsargrad (Konstatinopel), men anfallet blev den gången tillbakaslaget. Med den bysantinske kejsaren avslöt han 944 en för ryssarna förmånlig handelstraktat. Året därpå, 945, blev han till hämnd för skatteut- pressningar grymt avdagatagen, varefter hans änka, Olga, övertog styrelsen för deras minderårige son, Svjatoslav.(2) - G m OLGA, den heliga, skall ha härstammat från trakten av Pskov, där den tred- je härskaren av rurikska dynastien, Igor, lärt känna henne på en jakt. Han äktade henne 903, och efter hans död 945 förde hon till 955 med kraft regeringen i Kiev för sin son Svjatoslav. Hennes hämndetåg mot drevljanerna, som slagit ihjäl Igor, hör till den äldsta krönikans bekantaste episoder. Traditionen om hennes stora klokhet och förslagenhet hör nära samman därmed. 957 lät hon döpa sig i Kons- tantinopel, varvid hon erhöll namnet Helena, och avled 969. Olga kanoniserades omsider, och hennes åminnelsedag är 11/7(24/7 enligt den västerländska, nya stilen).(3)

Son:

III.1) SVJATOSLAV, utvecklade sig till en väldig krigshjälte. Efter åtskilliga segrar över kazarerna och Volgabulgarerna vände han på bysantinska hovets uppmaning sina vapen emot de kristne och slaviserade Donaubulgarerna 968, men råkade snart i strid med även grekerna. Efter svåra nederlag nödgades han avstå från planen att förlägga sitt regeringssäte till landet vid Donau och nedhöggs 972 på återvägen till Kiev av petjenegerna, ett turkiskt folk, som under den kazariska maktens förfall framträngt till stäpperna norr om Svarta Havet.(4)

Son:

IV.a) VLADIMIR DEN STORE eller den helige, son till storfurst Svjatoslav och tjänstekvinnan Malusja. Traditionen om honom vilar på Nestorskrönikan, vars trovärdighet dock i vissa delar är omtvistad. Innan fadern företog sitt andra härnadståg till Bulgarien, på vilket han dödades 972, delade han sitt land emellan sina tre söner så, att Vladimir fick Novgorod. Då hans broder Jaropolk bemäktigade sig den andre brodern Olegs land och hotade honom, begav han sig "bortom havet"(d.v.s. till Skandinavien), fick där en här och drog emot Jaropolk. Först erövrade han Polotsk, dödade dess furste och äktade hans dotter Rogneda, Jaropolks trolovade. Sedemera gjorde han sig till herre över Kiev 978, lät döda sin broder och tog hans änka till hustru. Under de första åren av sin storfurstetid låg Vladimir i härnad med polacker, litauer, bulgarer och petjeneger, visade sig som en nitisk hedning och berättas ha haft hundratals frillor. Men särskilt begäret att underhålla politiska för- bindelser med Öst-Rom förmådde honom att antaga kristna läran. Han återlämnade det från Öst- Rom erövrade Cherson(Korsun på Krim) mot priset av prinsessan Annas hand, lät döpa sig(troligen i Kiev), varvid han antog namnet Vasilij, och vigdes där vid Anna 989. Helgonbilder, reliker och präster infördes från Öst-Rom. I Kiev lät han förstöra de avgudabilder han själv rest, tvang stadens befolkning att stiga ned i Dnjepr och där mottaga dopet samt verkade sedemera även i den övriga delen av sitt rike för den grekiska(ortodoxa) kyrkans utbredning. Han bygde kyrkor, inrättade skolor för bildande av präster och gav prästerskapet stora företrädesrättigheter. För sådana gärningar förklarades han av kyrkan för helgon (hans dag är 15/7). Hans krigiska framgångar skaffade honom namnet den store, men folksagan kallar honom "Vladimir den sköna solen"(Vladimir solnysjko). Han efterlämnade 12 söner.(5)

Barn:

V.1) DOBROGNEVA MARIA AV KIEV, (även kallad Maria), f ca 1010(f före 1012), d 1087. - G 1043 m den polske konungen KAZIMIERZ I KAROL "ODNOWICIEL" AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT), furste, f 25/7 1016, d 19/3 1058.(6)(13)

V.2) JAROSLAV DEN STORE, storfurste i Kiev, lyckades efter blodiga strider komma i besittning av tronen i Kiev, som Jaroslavs kusin Svjatopolk inkräktat efter Vladimirs död 1015. Jaroslav förvärvade sig därefter småningom de olika ryska områdena, i det han bl.a. från Polen återerövrade Röda Ryssland. Han stred även med framgång bl.a. mot litauer och tjuder, men led i kamp mot den grekiske kejsaren ganska betydliga nederlag. Om hans fredliga inre styrelse, (se Nordisk Fa- miljebok, Ryssland). Ryska hovet stod på Jaroslavs tid i livlig förbindelse med de europeiska furstehusen, i synnerhet de Skandinaviska. - Jaroslav gifte sig 1019 med Olof Skötkonungs dotter Ingegärd och hade med henne 3 döttrar, och 5 söner.(7)

Söner:

VI.a) IZJASLAV JAROSLAVITJ, rysk storfurste(1054-1078), undanträngdes gång på gång från storfurstestolen av sina fränder, oaktat han sökte hjälp i Polen, Tyskland, t o m hos påven, som garanterade hans sons tronföljd. Till slut omkom han i det inbördes kriget.(8)

Son:

VII.1) SVJATOPOLK II IZJASLAVITJ AV KIEV, rysk storfurste 1093-1113, f 1050, d 16/4 1113. Under hans tid hölls ett furstemöte i Liubetj(1097), men de ingångna avtalen kränktes genom storfurstens trolöshet, och släktfejderna fortsattes, medan polovtserna härjade gränsbygderna. - G m NN.(8)(13)

Dotter:

VIII.a) PREDSLAVA SVJATOPOLKOVNA AV KIEV. - G 21/8 1104 m ALMOS AV KROATIEN(Se UNGERN), konung, f 1068, d 1129.(13) VI.b) VSEVOLOD JAROSLAVITJ, rysk storfurste, regerade 1078-1093, förde en stormig regering, varunder från Rom nya försök gjordes att vinna insteg i Ryssland. - Sannolikt gift med en dotter till kejsar Konstantin Monomachos.(8)(9)

Son:

VII.1) VLADIMIR II MONOMACH, rysk storfurste 1113-1125, f 1053, d 19/5 1125. Under faderns livstid var han furste av Perejaslavl, men fick vid det av honom föranstaltade furstemötet i Lubetj 1097 därjämte Smolensk, Novgorod, Rostov, Suzdal och Bjeloozero. Han berömmes som tapper, klok och karaktärsfast och som ovanligt folkkär. Mot polovtserna kämpade han oförskräckt och förmådde de övrige ryske furstarna till gemensamma anfall på dem. Sedan han 1113, tvärtemot åldersrätten, valts till storfurste i Kiev, gick hans bemödande ut på att förskaffa sin ätt herraväldet över de olika delarna av riket med utestängande av andra grenar av Ruriks ätt. Han efterlämnade ett berömt testamente(Poutjenie), delvis med auto- biografisk karaktär, en av den ryska litteraturens äldsta lekmannaskrifter. - G ca 1070 m GYTHA AV ENGLAND.(8)(10)(13)(14)

Son:

VIII.a) MSTISLAV I MONOMACH, f 1076, d 15/4 1132, var under sin faders tid furste i Novgorod och utmärkte sig genom erövringar i Estland 1116. Han efterträdde 1125 sin fader som storforste i Kiev och upprätthöll kraftigt liksom denne den storfurstliga myndigheten emor de andra furstarna: då furstarna av Polotsk icke ville erkänna hans överhöghet, tog han ifrån dem deras områden och gav dessa i förläning åt sina söner. - Mstislav var gift med svenske konungen Inge d.ä:s dotter Kristina(d 1122) och avled 1132. Hans son Izjaslav var storfurste i Kiev 1146-54. - G1) 1095 m KRISTINA AV SVERIGE(STENKILSKA ÄTTEN), d 18/1 1122. - G2) 1122 m NN DIMITRIEVNA.(11)(13)(14)

Barn i 1:a giftet:

IX.1) ISJASLAV II AV KIEV, storfurste, f 1096, d 13/11 1154. - G m NN AV HOHENSTAUFEN.(13)

Dotter:

X.a) JEVDOKIJA ISJASLAVNA AV KIEV. - G 1151/1154 m MIESZKO III "STARY" AV STORPOLEN(PIASTERNAS ÄTT), furste.(13)

IX.1) INGEBORG MONOMACH AV KIEV, dansk prinsessa, hertig Knut Lavards hustru, f omkr. 1100, hennes moster, drottning Margareta Fredkulla, fick omkr. 1116 hennes giftermål till stånd. Ingeborg varnade förgäves Knut Lavard för att begiva sig till julgillet i Roskilde 1130 och födde 8 dagar efter det att han blivit mördad(januari 1131) sonen Valdemar. För att skydda hans liv avslog hon anbudet att utropa honom till konung 1137. Om hennes senare öden förtäljes ingenting. En av hennes tre döttrar, Kristina, äktade den norske konungen Magnus den blinde, en annan, Margareta, blev gift med en skånsk storman, Stig Hvide(d 1151), samt moder till konung Karl Sverkerssons gemål, Kristina, och mormoder till konung Sverker II Karlsson. - G 1116 m KNUT LAVARD(ESTRIDSKA ÄTTEN).(12)(13)(14)(15)(16)(17)

Dotter i 2:a giftet:

IX.2) JEVFROSINA MSTISLAVNA AV KIEV, f 1130, d ca 1190. - G 1146 m GEZA II AV UNGERN, konung, f 1130, d 3/5 1162.(13)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, band XXIII, spalt 1436-1437.
(2) = Nordisk Familjebok, band XII, spalt 387.
(3) = Nordisk Familjebok, band XX, spalt 608.
(4) = Nordisk Familjebok, band XXIII, spalt 1437.
(5) = Nordisk Familjebok, band XXXII, spalt 928-929.
(6) = Nordisk Familjebok, band XIII, spalt 1200.
(7) = Nordisk Familjebok, band XII, spalt 1301-1302.
(8) = Nordisk Familjebok, band XXIII, spalt 1440.
(9) = Nordisk Familjebok, band XXXII, spalt 929.
(10)= Nordisk Familjebok, band XXXII, spalt 929.
(11)= Nordisk Familjebok, band XVIII, spalt 1262.
(12)= Nordisk Familjebok, band XII, spalt 623.
(13) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(14) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 416-422.
(15) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars farfars morfars farfars farmor.
(16) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors mormors farfars farmors farmors farfars farfars mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors mormors farfars farmors farmors farfars farfars mor. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfars farmors farmors farfars farfars mor. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars farfars morfars morfars farfars farmor. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfars farmors farmors farfars farfars mor. 6. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars mormors farmors farfars farfars mor.
(17) = Stamträd över Europas furstehus/Åke Ohlmarks, s 315.

AV RÜGEN. Tillbaka till toppen »

I.1) JAROMAR I AV RÜGEN, furste, d 1217/1218.(1)

Son:

II.a) WIZLAW I AV RÜGEN, furste, d 7/6 1249, nämnd 1193-1249. - G m MARGARETA AV SVERIGE(SVERKERSKA ÄTTEN), d 1232/1237, nämnd 1225-1232.(1)

Son:

III.1) JAROMAR II AV RÜGEN, furste, d 1260. - G m EUFEMIA AV POMMERELLEN, nämnd 1248-1261.(1)

Son:

IV.a) WIZLAW II AV RÜGEN, furste, f ca 1240, d 29/12 1302 i Oslo. – G 1263 m AGNES AV BRAUNSCHWEIG-LÜNEBURG, levde 1302.(1)

Döttrar:

V.1) MARGARETA AV RÜGEN, f ca 1265, d 1318. - G 1283/1284 m BOGISLAW IV AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f ca 1255, d 19/2 1309.(1)

V.2) HELENA AV RÜGEN, f ca 1270, d 19/8 1315. – G ca 1290 m BERNHARD II AV ANHALT-BERNBURG, furste, f ca 1260, d 1324.(1)

V.3) EUFEMIA AV RÜGEN, d 1/5 1312, norsk drottning 1299-1312, Håkan V Magnussons gemål, bördig från Rügen och moder till prinsessan Ingeborg, med vilken den svenske hertigen Erik blev förmäld 1312, är bekant egentligen genom de tre översättningar ifrån främmande språk till svenska, vilka hon lät föranstalta till sin mågs ära. Se Eufemiavisorna. – G 1299 i Oslo m HÅKON V MAGNUSSON AV NORGE, konung, f 10/4 1270 i Tönsberg, d 8/5 1319 i Tönsberg.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd VII, sp 1029-1030.

RÜTOU. Tillbaka till toppen »

Tysk släkt från Bremen.(2)

I.1) CLAES RÜTOU. - G m CHRISTINA VON GÖBEN, av huset Catalonienburg.(1)(2)(3)

Dotter:

II.a) ANNA RÜTOU, som levde 1558. - G m AUGUSTIN VON GÖBEN, son av Basilius von Göben o h h Judit eller Agnes von Gehren.(1)(2)(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Claes Rütou
|
Anna Rütou (levde 1558)
|
Berthold von Göben, arvherre till Allwördern (1500-talet)
|
Jakob von Göben, arvherre till Allwördern (1500/1600-talet)
|
Berthold von Göben, arvherre till Doese, löjtnant (levde 1656)
|
Juliana von Göben ( ? -1687)
|
Claes Jakob Werdenhoff, överstelöjtnant (1652-1710)
|
Claes Johan Werdenhoff, premiärkapten (1691-1753)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars morfar.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars mor.

RÖDE. Tillbaka till toppen »

Östgötsk släkt vars vapenbild utgjordes av en gul stolpe i rött fält.(1)

I.1) NILS MAGNUSSON(RÖDE), riddare och lagman, nämnd 1382.(1)(2)

Dotter:

II.a) N.N. NILSDOTTER(RÖDE), d senast 1386. - G m riddaren GERHARD (GERT) SNAKENBORG, d ca 1413, son av Gerhard Georgsson Snakenborg(Schnakenburg)(levde 1366 i Mecklenburg).(1)(3)

Tillhör släkten:

I.1) CHRISTOPHER ANDERSSON(RÖD), d 1548. - G m BIRGITTA JÖNSDOTTER(ROS) i hennes 3:e gifte(gift 1:o m Eric Nilsson(Gyllenstierna) till Tullgarn, d 1520; gift 2:o m Magnus Bryntesson(Lilliehöök), d 1529), till Evalla, d 1580, dtr t Jöns Ulfsson(Ros) till Ervalla.(4)(5)

Dotter:

II.a) INGEBORG CHRISTOPHERSDOTTER(RÖD), d 1558. - G m GUSTAF JOHANSSON(TRE ROSOR) i hans 1:a gifte(gift 2:o med Cecilia Gustafsdotter(Stenbock), d 162(6)), till Lindholmen, f 1531, d 1566, son av Johan Thuresson(Tre Rosor) och Christina Nilsdotter(Gyllenstierna).(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Nils Magnusson(Röde), riddare, lagman | N.N. Nilsdotter(Röde) ( ? -ca1386) | __________________________________________________________________________________ Henrik Gerhardsson Snakenborg, Sofia Gerhardsdotter Snakenborg riddare (död ca1413) ( ? -1420) | | Brita Petersdotter (död före 1490) Kristina Knutsdotter(Aspenäs-släkten) (1400-talet) | | Kerstin Gustafsdotter (levde 1526) Arvid Birgersson Trolle, riksråd (ca1440-1505) | | ______________________________________________ ______________________ Sven Ribbing, mönst- Nils Ribbing, ståt- Anna Arvidsdotter Trolle ringsherre ( ? -1577) hållare ( ? -1580) (1400/1500-talet) | | | Metta Ribbing (1545- ? ) Anna Ribbing ( ? -1561) Marina Grip (1500-talet) | | | Margareta Kafle Carin Andersdotter(Lilliehöök) Göran Claesson, ståthållare, (1583-1658) ( ? -ca1623) riksråd, marskalk (1552-före 1622) | | | Anna Lindelöf af Kedom Anders Stierna, överste - gifta - Maria Stiernsköld (levde 1676) ( ? -1641(5)) (1600-talet) ______________________ ____________________________________________________ | | Bengt Hierta, ryttmäs- Göran Stierna, assessor tare (1638-1696) (161(1)-1652) | | Margareta Hierta Christina Stierna (före 1687-1743) (död före 1687) | | Lars Stierngranat, se- Margareta Hierta kundmajor (1715-1787) (före 1687-1743) | | Gustav Stierngranat, Lars Stierngranat, se- löjtnant (1749-1793) kundmajor (1715-1787) | | Ulrika Stierngranat Gustav Stierngranat, (1785-1845) löjtnant (1749-1793) | | Amalia Mellin Ulrika Stierngranat (1812-1848(50)) (1785-1845) | | Sofia Wennerbom Amalia Mellin (1838-1904) (1812-1848(50)) | | Lisa Skårman Sofia Wennerbom (1861-1951) (1838-1904) | | Astrid Stagh Lisa Skårman (1895-1952) (1861-1951) | | Gunnar Liliequist, försäk- Astrid Stagh ringsdirektör (1924-1996) (1895-1952) | | Peter Liliequist, säljkon- Gunnar Liliequist, försäk- sulent (1952- ) ringsdirektör (1924-1996) | | Alexandra Liliequist Peter Liliequist, säljkon- (1989- ) sulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Släkt och hävd, Nr 3, 1996.
(2) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors morfars morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors farmors far. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farmors mormors far.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors morfars mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors farmor. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farmors mormor.
(4) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(5) = Svenska Ättartal 1889, s 47-61.

RÖRIKSSON. Tillbaka till toppen »

I.1) STAFFAN RÖRIKSSON, riddare, riksråd och lagman i Södermanland.(1)(2)

Dotter:

II.a) NN STAFFANSDOTTER, en dotter till riksrådet Staffan Röriksson, d 1349. - G m ULF FILIPSSON (ULF-SLÄKTEN), Ståthållare i Skåne, d ca 1350.(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Staffan Röriksson, riddare, riksråd, lagman
|
NN Staffansdotter
|
Staffan Ulfsson(Ulf-Släkten), riddare, riksråd (d 1393)
|
Ramborg Staffansdotter (levde 1412)
|
Matts Ödgislesson, riddare, lagman, ståthållare ( ? -1442)
|
Greger Mattsson, riddare, riksråd, lagman ( ? -1494)
|
Bengt Gregersson, riddare, riksråd ( ? -ca1500)
|
Brita Bengtsdotter ( ? -ca1560)
|
Anna Gylta ( ? -1579)
|
Metta Ribbing (1545- ? )
|
Margareta Kafle (1583-1658)
|
Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmors farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors farfars farmors farmor.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2017 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.

No comments:

Post a Comment