M

FAMILIES IN MY ANCESTRY IN THE LETTER OF M:

Av Peter Liliequist.


Släktnamn: av Macon, av Magdeburg, Magnusdotter1, Magnusdotter2, Magnusdotter3(kluven sköld), av Maine, Malaspina, de Malatya, Mandelli, av Mansfeld, Matsdotter, Mattsson(en stjärna), av Mecklenburg, av Meissen, Mellin, av Meranien, Merling, av Metz, Mevius, Mikkelsdåtter, av Minsk, Mobeck, Moerder, Molitaeus, Molteke, av Monferrato, Monomach, de Montgomery, de Montlery, de Montpellier, Morosini, de Morvois, av Murom, Månsdotter1, Månsdotter2, Månsdotter3, Månsdotter4, Månsdotter5, Mårtensdotter, Mårtensson, Möller Möller2.

AV MACON. Tillbaka till toppen »

I.1) BEATRICE AV MACON, f ca 1160, d 1230. - G 1175 m UMBERTO III AV SAVOJEN, greve, f 4/8 1136, d 4/3 1189.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV MAGDEBURG. Tillbaka till toppen »

I.1) BURCHARD II AV MAGDEBURG, borggreve.(1)

Son:

II.a) ODA AV MAGDEBURG. - G m ELGER II AV HOHNSTEIN, greve, d 6/9 1219.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MAGNUSDOTTER1. Tillbaka till toppen »

I.1) MAGNUS NILSSON, i Tovaryd, efter vilken Jöns Abjörnsson tog arv.(1)(2)

(sannolik)Dotter:

II.a) CHRISTINA MAGNUSDOTTER, syster till Hans Ulf. - G m JÖNS ABJÖRNSSON(BAGGE AF BERGA), väpnare, levde ännu 1417 vid hög ålder, son av Abjörn Nockesson och N.N. Lindormsdotter.(1)(3)

II.b) HANS ULF.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Magnus Nilsson | Christina Magnusdotter | _____________________________________________________________________________ Nils Jönsson (1300-talet) Abjörn Jönsson (1300-talet) | | Peder Nilsson, väpnare (1300/1400-talet) Kristina Abjörnsdotter | | Carin Pedersdotter (1400-talet) Lindorm Björnsson(Vinge), riksråd ( ? -ca1499) | | Peder Månsson, väpnare, härads- Märta Lindormsdotter hövding, sven (1400/1500-talet) | | _________________________ _________________________________________ Måns Pedersson, fogde, Anna Kafle Lars Kafle, härads- häradshövding ( ? -ca1575) hövding (död ca 1570) | | | Göran Månsson Stierna, överste, Ingeborg Gustafsdotter Erland Kafle, slottsloven ståthållare ( ? -1617) (Forstena-släkten) (gift 1577) | | | Anders Stierna, överste Hans Joensson(Lindelöf - gifta - Margareta Kafle ( ? -1641(5)) af Kedom) ( ? -1652) (1583-1658) ______________________________________________ | | Göran Stierna, assessor Anna Hansdotter Lindelöf (161(1)-1652) (levde 1676) | | Christina Stierna - gifta - Bengt Hierta, ryttmästare (död före 1687) (1638-1696) _______________________________________________________________________ | Margareta Hierta (före 1687-1743) | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | Ulrika Stierngranat (1785-1845) | Amalia Mellin (1812-1848(50)) | Sofia Wennerbom (1838-1904) | Lisa Skårman (1861-1951) | Astrid Stagh (1895-1952) | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfars morfars farmors far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors farmors mormors farmors farmors far. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars farmors farmors farmors far.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfars morfars farmor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors farmors mormors farmors farmor. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars farmors farmors farmor.

MAGNUSDOTTER2. Tillbaka till toppen »

I.1) NN MAGNUSDOTTER. - G m SIGTRYGG BENGTSSON(BOBERG), levde 1219.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MAGNUSDOTTER3(kluven sköld). Tillbaka till toppen »

I.1) SIGRID MAGNUSDOTTER(kluven sköld). - G m PETER HEMMINGSSON(2 stjärnor snett över skölden).(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Sigrid Magnusdotter
|
Catharina Petersdotter
|
Peder Nilsson, väpnare (1300/1400-talet)
|
Carin Pedersdotter (1400-talet)
|
Peder Månsson, väpnare, häradshövding, sven (1400/1500-talet)
|
Måns Pedersson, fogde, häradshövding ( ? -ca 1575)
|
Göran Månsson Stierna, överste, ståthållare ( ? -1617)
|
Anders Stierna, överste ( ? -1641(5))
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfars morfars mormor.

AV MAINE. Tillbaka till toppen »

I.1) EREMBOURG AV MAINE, f 1090, d 1126. - G 1108 m FOULQUES V AV ANJOU(Se ENGLAND), greve, konung av Jerusalem, f 1092, d 10/11 1143(eau d 13/11 1144).(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MALASPINA. Tillbaka till toppen »

I.1) MORELLO MALASPINA, Signore di Arcola, d 1284. - G m BERLENDA NN.(1)

Dotter:

II.a) HELENA MALASPINA. - G m GIBERTO DI CORREGIO, signore di Parma, d 26/7 1321 i Castelnuovo.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

DE MALATYA. Tillbaka till toppen »

I.1) MORFIA DE MALATYA, f ?, d 1126. - G m BALDUIN II AV JERUSALEM. f ca 1070, d 1131.(2)

Dotter:

II.a) A L I X RETHEL AV JERUSALEM, f 1110. - G 1126 m BOHEMUND II AV ANTIOKIA, furste, f 1107, d 1130.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Familypedia på Wikia.

MANDELLI. Tillbaka till toppen »

I.1) PIONINA MANDELLI. - G m OBIZZO VISCONTI, konsul i Milano, nämnd 1215-1258.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV MANSFELD. Tillbaka till toppen »

I.1) BURCHARD V AV MANSFELD, greve, f ca 1285, d 1354/1358, nämnd 1311-1354. – G 1307 m ODA AV WERNIGERODE, d 1324/1343.(1)

Son:

II.a) GEBHARD III AV MANSFELD, greve, f ca 1308, d 1331/1335, nämnd 1314-1331. – G 1327 m LUITGARD AV FALKENSTEIN.(1)

Son:

III.1) ALBRECHT II AV MANSFELD, greve, f 1328, d 1361/1362. – G m JUTTA AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, d 30/6 1361.(1)

Dotter:

IV.a) ELISABET AV MANSFELD, nämnd 1380-1391. - G m HEINRICH XVI AV STOLBERG(Se HOHNSTEIN), greve, f ca 1335, d 1401/1403, nämnd 1343-1401.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MATSDOTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) NILS, bosatt i Långserum, Svenarum sn.(1)

Son:

II.a) MATS NILSSON, levde 1300.(1)

Dotter:

III.1) LUCIA MATSDOTTER, levde 1338. - G m TORSTEN VIGOLFSSON(OXENSTIERNA), bosatt i Fallnafors, Malmbäck sn, levde 1319.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MATTSSON(en stjärna). Tillbaka till toppen »

I.1) GUSTAF MATTSSON(en stjärna), väpnare. - G m BRITA PEDERSDOTTER(Bååt), dtr t väpnaren Peter Jonsson o hans 1:a fru Elin Henriksdotter Snakenborg.(1)(2)

Barn:

II.a) KERSTIN GUSTAFSDOTTER(en stjärna), som levde 1526, då hon gjorde rusttjänst för Svanserid, sålde 1488, S:t Hilarii afton, sin gård Fästered till sin frände Arvid Knutsson(Drake af Intorp). Brevet beseglades utav brevutfärderskan samt bland andra Broder Buth och Tord Björnsson(Store), men gården återgick sedan till mannen. - G sannolikt efter 1488 m väpnaren KNUT RIBBING, son t häradshövdingen Peder Ribbing o Märta Bosdotter(Natt och Dag).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Gustaf Mattsson, väpnare | Kerstin Gustafsdotter (levde 1526) | ________________________________________________________________________ Sven Ribbing, mönstringsherre ( ? -1577) Nils Ribbing, ståthållare ( ? -1580) | | Metta Ribbing (1545- ? ) Anna Ribbing ( ? -1561) | | Margareta Kafle (1583-1658) Carin Andersdotter(Lilliehöök) ( ? -ca1623) | | Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676) Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) | | Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696) Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Christina Stierna (död före 1687) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Lisa Skårman (1861-1951) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Astrid Stagh (1895-1952) Lisa Skårman (1861-1951) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Astrid Stagh (1895-1952) | | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Alexandra Liliequist (1989- ) Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars morfar.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mor.

AV MECKLENBURG. Tillbaka till toppen »

WERLE, en gren av det mecklenburgska furstehuset, vilken hade sitt namn efter godset Werle, i nuvarande kretsen Mecklenburg, amtet Grabow. Ättelinjen härstammade från furst Henrik II Burwys av Mecklenburg son, furst Nikolaus(Niklot) I, som 1235 fick herrskapet Werle och avled 1277, och den utslocknade på svärdssidan 1436. Furstehuset Werle stod under 1200- och 1300-talen i såväl politiska som äktenskapsförbindelser med Nordens konungahus. Så var furst Henrik I av Werle, den ovannämnde Nikolaus son(d 8/10 1291), förmäld sedan 1262 med Birger jarls dotter Rikissa(d före 13/12 1288), i hennes andra gifte. Hans brorson furst Nikolaus II(d 1316) var gift med Erik Klippings dotter, som även hette Rikissa, och Nikolaus dotter Sofia skulle enligt 1310 års fördrag äkta den svenske hertig Erik Magnusson. Hon kom även över till Sverige, men hertig Erik ville ej fullfölja förbindelsen, varför han och hans broder Valdemar i fredsfördraget i Hälsingborg 19/6 1313 förband sig att i penningersättning lämna konung Erik Menved(Sofias morbroder) 4.000 kölniska mark och furst Nikolaus 2.000 mark. Sofia blev sedermera(omkr. 1315) gift med den ryktbare greve Gerhard III den store av Holstein.(6)

I.1) NIKLOT, Obotriternas furste, d 1160 i Werle. - G m WOIZLAWA, d 1172.(1)(2)

Son:

II.a) PRIBISLAW, Obotriternas furste.(1)

Son:

III.1) HEINRICH BURWIN I AV MECKLENBURG, furste, d 28/1 1227. - G 1166 m MECHTILD AV SACHSEN, f ca 1150, d före 1219.(1)

Son:

IV.a) HEINRICH BURWIN II AV MECKLENBURG, furste, f ca 1170, d 5/12 1226. - G ca 1200 m KRISTINA AV SVERIGE(SVERKERSKA ÄTTEN), d 20/5 1248.(1)

Barn:

V.1) MARGARETA AV MECKLENBURG. – G 1230 m GÜNZEL III AV SCHWERIN, greve, d 1274.(1)

V.2) NIKLOT I AV WERLE, furste, d 1277, stamfader för furstehuset Werle. - G 1231 m JUTTA AV ANHALT, f ca 1215, levde 1277.(1)

Barn:

VI.a) MARGARETA AV WERLE, d 1261/1267. – G 1253/1254 m BARNIM I AV POMMERN, hertig, f ca 1218, d 14/11 1278.(1)

VI.b) JOHANN I AV WERLE, furste, d 15/10 1283. – G m SOFIA AV LINDAU-RUPPIN, d 1301/1304.(1)

Barn:

VII.1) NIKLOT II AV WERLE, furste, f ca 1270, d 12/10 1316. – G 1292 m RICHIZA AV DANMARK, f ca 1275.(1)

Dotter:

VIII.a) SOFIA AV WERLE, f 1298, levde 1339. - G 1315 m GERHARD III AV HOLSTEIN, greve, hertig av Schleswig, f 1292, d 1/4 1340 i Randers. Riksföreståndare i Danmark.(1)

VII.1) JOHANN II AV WERLE-GÜSTROW, furste, f ca 1280, d 27/8 1337. – G m MECHTILD AV BRAUNSCHWEIG, f ca 1295, d 1332/1344.(1)

Dotter:

VIII.a) SOFIA AV WERLE-GÜSTROW, f ca 1325, d 5/9 1364. – G 1343 m BARNIM IV AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f 17/7 1317, d 22/8 1365.(1)

VI.c) HEINRICH I AV WERLE-GÜSTROW, furste, d 8/10 1291. – G 1262 m RIKISSA BIRGERSDOTTER(FOLKUNGAÄTTEN), d före 1288.(1)

Dotter:

VII.1) RICHIZA AV WERLE-GÜSTROW, f ca 1268, d 1312/1317. - G 10/1 1284 m ALBRECHT II AV BRAUNSCHWEIG, hertig, f 1268, d 22/9 1318.(1)

V.3) JOHANN I AV MECKLENBURG, furste, f 1211, d 1/8 1264. - G ca 1230 m LUITGARD AV HENNEBERG, d 1267.(1)

Barn:

VI.a) ELISABET AV MECKLENBURG, f ca 1235, d ca 1280. - G ca 1250 m GERHARD I AV HOLSTEIN, greve, f 1232, d 21/12 1290.(1)

VI.b) HEINRICH I "DER PILGER" AV MECKLENBURG, furste, f ca 1230, d 2/1 1302. Satt 1271-1297 i egyptisk fångenskap. – G 1259 m ANASTASIA AV POMMERN, f 1245, d 15/3 1317.(1)

Son:

VII.1) HEINRICH II "DER LÖWE" AV MECKLENBURG, furste, f 1267 i Riga, d 22/1 1329. – G 6/7 1315 i Dömitz m ANNA AV SACHSEN-WITTENBERG, f ca 1290, d 22/11 1327.(1)

Barn:

VIII.a) ALBRECHT II AV MECKLENBURG, hertig, f 1318, d 18/2 1379 i Schwerin. – G 10/4 1336 i Rostock m EUFEMIA AV SVERIGE(FOLKUNGA-ÄTTEN), f 1317, d 16/6 1370.(1)

Dotter:

IX.1) INGEBORG AV MECKLENBURG, f ca 1345, d 1395/1403. - G 1366 m HEINRICH II "DEN JÄRNHÅRDE" AV HOLSTEIN, greve, f 1317, d 1384/1389.(1)

VIII.b) JOHANN I AV MECKLENBURG-STARGARD, hertig, d 1392. – G ca 1346 m ANNA AV HOLSTEIN, f ca 1326, d 3/1 1358.(1)

Dotter:

IX.1) ANNA AV MECKLENBURG, f 1346, levde 1397. – G 4/4 1363 m WARTISLAW VI AV POMMERN I BARTH, hertig, f 1345, d 13/6 1394.(1)

Tillhör släkten:

I.1) MECHTILD AV MECKLENBURG. - G 1229 m SAMBOR II AV POMMERELLEN, hertig, f 1206, d 1278.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Obotriter, Abodriter, Bodritjer, den västra grenen av de baltiske slaverna, bebodde större delen av nuvarande Mecklenburg och västra Holstein, vilka av germanerna övergivits vid folkvandringen. De var delade i flera stammar, bland vilka må nämnas vagrier och polaber i väster, varnover i öster, raroger i mitten och drevjaner på vänstra Elbestranden kring Jeetze. Stundom brukas namnet obotriter i inskränktare betydelse som liktydligt med raroger. Obotriterna omgavs av fientliga folk: i söder, väster och norr av sachsare och daner, i öster av slaviska pomrare och lutitser(vender, sorber). De drev i vidsträckt omfång handel och sjöröveri(ön Femern var i 11:e århundradet ett huvudsäte för slaviska sjörövare). Var stam styrdes av en furste; ofta förenade sig dock flera stammar om en gemensam furste. Stammarna sönderföll i kretsar; i spetsen för varje sådan stod en "zupan". Varje krets hade sin kretsstad, dit folket under ofred samlade sig; de låg merendels omgivna av sjöar och träsk. Sådana kretsstäder var t. ex. Plön, Schwerin, Ratzeburg, Dobin, Ilov. Obotriternas religion liknade de övriga slavernas. De dyrkade i synnerhet gudinnan Svantevita i Arkona på Rügen. I historien framträda obotriterna först som Karl den stores bundsförvanter i hans strider mot sachsare och vender. Till namnet erkände de frankernas överherrskap, men först kejsar Otto I besegrade dem(955) samt tvang dem att betala skatt och lova antaga kristendomen. Flera gånger gjorde de likväl uppror, brände Hamburg, utrotade fullständigt kristendomen samt vägrade tyskarna all skatt och tjänst. Furst Gottschalk, som var gift med en dotter till danske konungen Sven Estridsson och med dansk hjälp lyckades göra sig till herre över obotriterna, sökte på allt sätt verka för kristendomens utbredning, men blev dödad i ett uppror(1066). Efter långvariga strider mellan tyskar och slaver valde obotriter och lutitser till gemensam härskare den rygiske fursten Kruko. Men Gottschalks son, Henrik, sökte stöd hos danskarna, bragte Kruko om livet(omkring 1093) och utropades i Lybeck till konung. Snart inskränkte sig dock hans välde till vagrierna. En tid efter Henriks död lyckades Knut Lavard bli erkänd som obotriternas överherre. Efter hans död(1131) delade Henriks brorson Pribislav och en obotritisk storman Niklot(de nu regerande mecklenburgske storhertigarnas stamfader) makten. Men tyskarna ansatte nu slaverna värre än någonsin, och under loppet av 1100-talet blev obotriterna nästan utrotade samt deras land tyskt och kristet, huvudsakligen genom den sachsiske hertigen Henrik Lejonet. Samtidigt angreps obotriterna norrifrån av danskarna under Valdemar Sejr. Rester av slaviskt språk höll sig dock vid Elbe ända in på 1700-talet(se Polabiska). Den förnämsta källan för Elbeslavernas historia är prästen Helmolds "Chronica slavorum".(3)(4)
(3) = Nordisk Familjebok, bd XX, sp 419-420.
(4) = Ett folk lever ännu!: Sorber, västslavisk folkstam i det gamla landskapet Lausitz kring övre Spree i nuvarande Östtyskland. Sorbernas(ofta felaktigt kallade vender) har i stor utsträckning germaniserats men har bevarat mycket av sin gamla folkliga kultur. Alltjämt talar ca 100.000 personer sorbiska språket (oegentligt kallat vendiska språket).(5)
(5) = Focus(1964), bd IV, s 1966-1967.
(6) = Nordisk Familjebok, bd XXXI, sp 1253.

AV MEISSEN. Tillbaka till toppen »

I.1) THIMO II "DER TAPFERE" AV WETTIN, greve, d 9/3 1099. - G 1086 m ITA AV NORDHEIM.(1)

Son:

II.a) KONRAD I "DER GROSSE" AV MEISSEN, markgreve, f 1096, d 5/2 1157 i Kloster Petersberg b. Halle. - G 1116/1119 m LUITGARD AV RAVENSTEIN, d 19/6 1145 i Kloster Gerbstedt.(1)

Söner:

III.1) DEDO V AV NIEDERLAUSITZ, markgreve, d 16/8 1190. - G m MATHILDA AV HEINSBERG, d 20/1 1189.(1)

Barn:

IV.a) AGNES AV MEISSEN, d 25/3 1185. - G 1170 m BERTHOLD VI AV MERANIEN(Se ANDECHS), hertig, d 12/8 1204.(1)

IV.b) KONRAD II AV NIEDERLAUSITZ, markgreve, d 6/5 1210. - G m ELZBIETA AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT), f 1153, d 2/4 1209.(1)

Dotter:

V.1) MATHILDA AV NIEDERLAUSITZ, d 1255. - G 1205 m ALBRECHT II AV BRANDENBURG, markgreve, f 1174, d 25/2 1220.(1)

III.2) OTTO "DER REICHE" AV MEISSEN, markgreve, f 1125, d 18/2 1190. - G 1147 m HEDWIG AV BRANDENBURG, d 1/4 1203.(1)

Son:

IV.a) DIETRICH IV "DER BEDRÄNGTE" AV MEISSEN, markgreve, f 1162, d 2/2 1221. - G 1194 m JUTTA AV THÜRINGEN.(1)

Son:

V.1) HEINRICH "DER ERLAUCHTE" AV MEISSEN, markgreve, f 1215, d 1288. - G 1/5 1234 i Stadlau m KONSTANZE AV ÖSTERRIKE(Se BABENBERG), f 6/5 1212, d 1243.(1)

Son:

VI.a) ALBRECHT II "DER ENTARTETE" AV MEISSEN, markgreve, f 1240, d 20/11 1315 i Erfurt. – G 1254 m MARGARETA AV SICILIEN(Se HOHENSTAUFEN), f 2/3 1237 i Graz, d 8/8 1270 i Frankfurt am Main.(1)

Barn:

VII.1) AGNES AV MEISSEN, f 1261/1264, levde 1332. – G 1282 m HEINRICH I AV BRAUNSCHWEIG-GRUBENHAGEN, hertig, f ?/8 1267, d 7/9 1322 i Salzderhelden.(1)

VII.2) FRIEDRICH I "DER FREIDIGE" AV MEISSEN, markgreve, f 16/11 1257, d 16/11 1323 i Wartburg. – G 24/8 1300 i Gotha m ELISABET AV ARNSHAUGK-LOBDABURG, f 1286, d 22/8 1359 i Gotha.(1)

Son:

VIII.a) FRIEDRICH II "DER ERNSTHAFTE" AV MEISSEN, markgreve, f 30/11 1310 i Gotha, d 18/11 1349 i Wartburg. – G 1/7 1328 m MATHILDA AV BAYERN, f 1309, d 2/7 1346 i Wartburg.(1)

Barn:

IX.1) ELISABET AV MEISSEN, f 22/11 1329 i Wartburg, d 21/4 1375. – G 7/9 1350 i Jena m FRIEDRICH V AV NÜRNBERG(Se BRANDENBURG), borggreve, f ca 1330, d 21/1 1398 i Plassenburg.(1)

IX.2) FRIEDRICH III "DER STRENGE" AV MEISSEN, markgreve, f 14/10 1332 i Dresden, d 25/5 1381 i Meissen. - G 1346 m KATARINA AV HENNEBERG-SCHLEUSINGEN, f 1328, d 15/7 1397 i Meissen.(1)

Son:

X.a) FRIEDRICH I "DER STREITBARE" AV SACHSEN, kurfurste, f 11/4 1370, d 4/1 1428 i Altenburg. Kurfurste 1423. - G 7/2 1402 m KATARINA AV BRAUNSCHWEIG-LÜNEBURG, f 1388, d 28/12 1442 i Grimma.(1)

Dotter:

XI.1) KATARINA AV SACHSEN, f 1421, d 23/8 1476 i Berlin. G 11/6 1441 i Wittenberg m FRIEDRICH II AV BRANDENBURG, kurfurste, f 19/711 1413 i Tangermünde, d 10/2 1471 i Neustadt a. d. Aisch.(1)

Tillhör släkten:

I.1) SOFIA AV MEISSEN, d 17/3 1280. - G m HEINRICH III AV HENNEBERG, greve, d 17/3 1262.(1)

Tillhör släkten:

I.1) GERTRUD AV MEISSEN. - G m GÜNTHER II AV SCHWARZBURG, greve, f 1135, d 1197.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MELLIN. Tillbaka till toppen »

Se släkten Mellin i huvudmenyn ovan!

AV MERANIEN. Tillbaka till toppen »

I.1) BEATRIX AV MERANIEN, f 1210, d 9/2 1270. - G m HERMANN II AV ORLAMÜNDE(SACHSEN-LAUENBURG), greve, d 27/12 1247.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MERLING. Tillbaka till toppen »

I.1) JONAS HANSSON MERLING, d 16/9 1697. Rådman i Stockholm från 1681. Dessförinnan "bortmist tienst och egendom igenom fiendens invasion i Bohuslän". - G 1) m NN. - G 2) m MAGDALENA CHRISTOFFERSDOTTER VON ENS.(1)(2)(3)(6)

Barn i 2:a giftet(Vet ej om han var i 1:a eller 2:a):

II.a) JOHAN GABRIEL MERLING. Kapten vid Kongl. Armén.(6)

II.b) BARBRO JONASDOTTER MERLING, f 2/8 1665, d 1736 10/9 på Helgåsen, Björsäter. - G 1684 31/7 m J O N A S JUSTUS NILSSON AURELL, f 1654 13/10 i Mariestad, d 1722 22/3. Landssekreterare i Mariestad. Häradshövding i Vadsbo domsaga, son t borgmästaren i Mariestad Nils Larsson Aurell o Ingeborg Jönsdotter Elding.(1)(4)(5)(6)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Jonas Hansson Merling, rådman ( ? -1697)
|
Barbro Jonasdotter Merling ( ? -1736)
|
Ingeborg Aurell (1676-1759)
|
Jonas Justus Thorséen, borgmästare (1723-1780)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Släkt och Hävd 1987, Nr 1, s 308.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars morfars mormors far.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars morfars mormor.
(5) = Merling, Barbro Jonasdotter. Född 1665-02-08. Död 1736-08-12 i Helgåsen, Björsäter. Begravd 1736-09-10. Gift med Jonas Aurell 1684. Gift 1684-07-31 i Stockholm med föregående ana. Enligt en annan uppgift gift den 29/7 1684 i Stockholm.
(6) = Merling, Johan Hansson. Rådman i Stockholm. Död 1698 i Stockholm. Rådman i Stockholm. Gift 1:o med efterföljande ana. Gift 2:o med von Ens, Magdalena Christoffersdotter.
Barn:
Merling, Johan Gabriel. Kapten vid Kongl. Armén.
Merling, Christina Maria. Okänd, NN. Gift med föregående ana.

AV METZ. Tillbaka till toppen »

I.1) AGNES AV METZ. - G m LUDWIG II AV LOON, greve, d 1171.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MEVIUS. Tillbaka till toppen »

Tysk släkt.(1)

I.1) JAKOB MEVES. - G m GERTRUD KOBLAUK.(1)(2)

Son:

II.a) JOACHIM MEVES. - G m GERTRUD APPELMAN.(1)(3)

Son:

III.1) THOMAS MEVIUS, f 1524 i Stargard, d 21/10 1580. - G m ANNA VON FALCK, f 1543, d 1614.(1)(4)

Dotter:

IV.a) SIBYLLE MEVIA. - G m JOACHIM VÖLSCHOW, d 1597 i Greifswald.(1)(5)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Jakob Meves
|
Joachim Meves
|
Thomas Mevius (1524-1580)
|
Sibylle Mevia
|
Regina Völschow (1582-1630)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars mormors farfars far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars mormors farfar.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars mormors far.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars mormor.

MIKKELSDÅTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) MAGDALENA MIKKELSDÅTTER SEPSARES. - G m JOEN BRYNIELSSON FRIES(i hans 1:a gifte), d i feb-ruari 1679 i Stockholm, fältväbel.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Magdalena Mikkelsdåtter Sepsares
|
Adam Jonsson Fries, sporrmakare (1640-1710)
|
Thore Adamsson Fries, sporrmakare (1683-1732)
|
Elias Thoresson Fries, klockgjutare, rådman, riksdagsman (1720-1791)
|
Karin Fries (1768-1840)
|
?
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Elias-Fries-Släktens Historia/Tore Almén. + Tillägg Till Elias-Fries-Släktens Historia/Gunhild Friesia Almén.
(2) = Alexandras farmors......

AV MINSK. Tillbaka till toppen »

I.1) VSESLAV I AV POLOTSK, furste, storfurste av Kiev, d 14/4 1101. - G m NN.(1)

Son:

II.a) GLEB VSESLAVITJ AV MINSK, furste, d 19/11 1119. - G m ANASTASIA JAROPOLKOVNA AV VLADIMIR, f 1074, d 8/1 1159.(2)

Son:

III.1) VOLODAR GLEBOVITJ AV MINSK, furste, d 1167/1176. En rysk furste, antagligen VOLODAR AV MINSK eller VLADIMIR AV HALICZ. - G 5/6 1135 m RYKSA(RIKISSA) AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT), f 22/4 1116, levde 1155, den polske prinsessan Rikissa i hennes 2:a gifte.(1)(2)

Dotter:

IV.a) SOFIA AV MINSK, f 1141, d 5/5 1198, dansk drottning, f omkr. 1140, d 1198, trolovades 1154 med och äktade, efter mordet på hennes halvbroder konung Knut Magnusson, 1157 Valdemar I. Hon var mycket vacker, men skildras i folkvisorna som elak och hämndgirig. Enligt dessa lät hon innebränna Valdemars älskarinna Tove i en badstuga och vållade hans syster liten Kirstens olycka, men ingenting härav kan historiskt bevisas. Efter att ha blivit änka 1182 gifte sig Sofia med lantgreven Ludvig av Thüringen 1186, men han skickade henne snart hånfullt tillbaka till Danmark, där hon dog. - G 1157 i Viborg m VALDEMAR "DEN STORE" AV DANMARK(ESTRIDSKA ÄTTEN), konung, f 14/1 1131 i Slesvig, d 12/5 1182 i Vordingborg.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok.
(2) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MOBECK. Tillbaka till toppen »

Släkt från Småland.(2)

I.1) MAGNUS GUSTAF MOBECK, vice fiskal i Göta Hovrätt. - G m ANNA ELISABETH LINDENCRONA.(1)

Barn:

II.a) HELENA MOBECK, d 1796. - G m rådmannen, klockgjutaren i Jönköping ELIAS THORESSON FRIES, f 1720 i Linköping, d 1791 i Jersnäs, son av sporrmakaren i Linköping Thore Adamsson Fries och Catharina Berges(Börjes-)dotter.(1)

Tillhör släkten:

I.1) G U S T A F ADOLPH MOBECK, f 1793, d 1857. Qv. mäst. vid Smålands husarregemente. - G 1824 m M Ä R T A CATHARINA SJÖBERG, f 1799, bor i Jönköping.(2)

Söner:

II.a) E J L E R T EDVARD MOBECK, f 1825. Med. lic., kir. mag., reg. läk. vid Jönköpings regemente, R.N.O., R.W.O.. Bebor eget hus i Jönköping. - G 1856 m E M I L I E AUGUSTA ENGSTRÖM, f 1831.(2)

II.b) P E R GUSTAF MOBECK, f 1831. Lantbrukare, äger och bebor Wik i Småland(adress: Lekeryd, Jön-köping). - G 1867 m CHRISTINA CLAESSON, f 1826.(2)

II.c) J A C O B THEODOR MOBECK, f 1833. Underlöjtnant i arméen, svärdsman. Bor i Wexiö.(2)

II.d) E R N S T ADOLPH MOBECK, f 1836. V. häradshövding, advokatfiskal i kammarrätten. Bor i Stockholm.(2)

Tillhör släkten:

I.1) MAGNUS MOBECK, sjökapten. - G m CATHARINA BOLHELMIA, kyrkoherdedotter från Västergötland. (3)

Barn:

II.a) GUSTAF MOBECK, d 1739 över 80 år gammal, bergsfogde i Småland. - G m DOROTHEA BARCKMAN, d 1756, dtr t lanträntmästaren i Jönköping Lars Jonsson Barckman och Agneta Hajock.(3)

Dotter:

III.1) AGNETA MOBECK, f 3/4 1703, d 26/10 1741. - G m ABRAHAM JOHANSSON FALK, f 14/4 1693, d 21/10 1753, bergsfogde, son av löjtnanten Johan Andersson Falk och Kjerstin Pehrsdotter.(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Magnus Gustaf Mobeck, vice fiskal
|
Helena Mobeck ( ? -1796)
|
Karin Fries (1768-1840)
|
?
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Elias-Fries-Släktens Historia/Tore Almén. + Tillägg Till Elias-Fries-Släktens Historia/Gunhild Friesia Almén.
(2) = Svensk Slägtkalender 1887, s 152.
(3) = Släkt Och Hävd, Nr 3-4, 1984, s 233.

MOERDER. Tillbaka till toppen »

I.1) MARGARETA MOERDER. - G m BALTZAR VON DOTENBERG.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Margareta Moerder
|
Silla von Dotenberg
|
Baltzar von Platen, till Dornhof (1642-1716)
|
Pribbert von Platen, premiärkapten (1680-1759)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farmors mor.
(3) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

MOLITAEUS. Tillbaka till toppen »

I.1) M A T H I A S MARCI MOLITAEUS, teolog, superintendent i Mariestad, f enligt gängse uppgift på Åland vid mitten av 1500-talet, d i Mariestad 1603, studerade i Greifswald och Wittenberg, där han blev magister, samt från 1577 i Rostock, där han 1581 erhöll docentur. Efter sin återkomst till Sverige inträdde han i hertig Karls tjänst och utmärkte sig som motståndare till liturgien. 1587 omtalas han som hovpredikant hos hertigen, i januari 1588 utnämndes han till rektor vid skolan i Strängnäs, 15/11 1591(ej 1592) förordnades han att vara kyrkoherde i Mariestad och ha uppsikt över prästerskapet i Vadsbo, Valla och Värmland. Han deltog i Uppsala mötes beslut(1593) samt var en av de tolv bisittare, som biträdde preses vid överläggningarna och göromålen. 1600-01 var han medlem i den av hertig Karl förordnade bibelöversättningskommittén, vars arbete är känt under namnet "Observationes strengnenses". 1602 deltog han i förhöret av den för kalvinism misstänkte tyske pastorn Micronius. Som superintendent skall han ha utövat en nitisk verksamhet. - G m MALIN.(1)(2)(4)

Dotter:

II.a) ANNA MOLITAEA, d 1644 20/1. - G 1620 m GUNNAR ERICI BERGINUS, f 1589 6/5 i Berghems präst- gård i Mark, fil. mag. i Wittenberg. Domprost i Skövde.(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Mathias Molitaeus, superintendet
|
Anna Molitaea ( ? -1644)
|
Elisabeth Bergin (1623-1658)
|
Catharina Omoenia (1648-1723)
|
Andreas Victorin, lektor, prost riksdagsman (1671-1751)
|
Elisabeth Victorin (1713-1765)
|
Anna Lidborg (1741-1827)
|
Jonas Mellin, prost (1768-1843)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors farmors morfars mormors morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors farmors morfars mormors mor.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XVIII, sp 855.

MOLTEKE. Tillbaka till toppen »

Gammal dansk adlig ätt, som härstammar från Mecklenburg och omtalas i Danmark redan i slutet av 1200-talet. På 1600-talet hade släkten förlorat sin betydelse, men under 1700-talet kom från Mecklenburg nya släktmedlemmar, särskilt Adam Gottlob Molteke, vars ättlingar vann både rikedomar och höga ämbeten. Av en annan gren är preussiske generalfältmarskalken Helmuth von Molteke. Några medlemmar av ätten intog en ganska betydande social ställning i Sverige under 1300- och 1400-talen. Johan Henneke Molteke(riksråd 1383, d före 1408) var g m Karl Ulfssons av Ulfåsa änka, Karin Gysing, och hade med henne två döttrar, av vilka den ena, Margareta(d 1413), var gift med drotsen Kristiern Nilsson(Vasa). En Johan Johansson Molteke och en Herman Johansson Molteke omtalas som riddare 1449.(2)

I.1) FIKKE MOLTEKE, en av konung Valdemars högt betrodda män, d omkr. 1372, användes gång på gång vid underhandlingar med hansestäderna. 1361-62 försvarade han med stor tapperhet Vordingborg mot hanseaterna och blev 1364 gjäldker i Skåne. - En släkting Evert Molteke var från 1370 till sin död, 1381, marsk, och samtidigt var Svend Molteke biskop i Börglum 1370-90 och Joakim Molteke biskop i Viborg 1372-95.(2) Tillhör släkten:

I.1) ADAM GOTTLOB MOLTEKE, länsgreve, statsman, f 10/11 1710 i Mecklenburg, d 25/9 1792, blev 1722 page vid hovet, 1743 hovmarskalk för kronprins Fredrik(sedermera Fredrik V) och efter hans tronbestigning 1746 överhovmarskalk och 1747 geheimeråd, fick godset Bregentved till skänks och upphöjdes 1750 till länsgreve. Under Fredrik V:s regering övade Molteke det största inflytande på statens styrelse. Nitisk, men utan vidare framgång sökte han avhålla konungen från hans utsvävningar och arbetade som hans trofaste vän och råd-givare allvarligt på landets välfärd. Han utverkade 1759-60 de första åtgärderna till "faelleskabets" inskränkning och framkallade 1755 en offentlig diskussion av landboförhållandena, men önskade själv ej ingripande reformer häri. 1754 blev han preses för den nystiftade konstakademien. Genom Struensee undanträngdes Molteke 1770 från allt inflytande. Han byggde 1754 ett av Amalienborgs palats(nu "Kristian VII:s palae") och samlade ett utmärkt tavelgalleri. Moltekes memoarer(anteckningar om Fredrik V:s regering) utgavs 1870-73 i "Hist. tidsskr."(4:e serien, II och IV).(2)

Son:

II.a) JOAKIM GODSKE MOLTEKE, länsgreve, statsman, f 27/7 1746, d 5/10 1818, blev redan 1768 deputerad i Kommissariatskolegiet, dock ej längre än till 1770, men anställd där ånyo efter Struensees fall 1772, s å deputerad i Finanskollegiet, 1773 förste deputerad i Generaltullkammaren och 1777 i Räntekammaren (som sådan genomförde han 1781 den viktiga förordningen om "faelleskabets" upphävande), slutligen 1781 statsminister, men avlägsnad från statens styrelse vid Guldbergs fall 1784. Han ägnade sig nu åt skötseln av sina gods samt av Vallö och Vemmetofte, vilkas kurator han var, och blev, ehuru femte son, genom faderns val 1792 länsgreve av Bregentved. Först i december 1813, då landets förhållanden var ytterst jämmerliga, återkallades han till statens styrelse och var ända till sin död ledande minister. Han hyste stort intresse för vetenskaperna, skänkte universitetet den av fadern åvägabragta mineralogiska samlingen och 120.000 kr. till främjande av naturvetenskapliga studier samt stiftade en mängd legat(inalles över 400.000 kr.) till understöd åt unga studerande, till skolstipendier och andra allmännyttiga syften.(2)

Son:

III.1) ADAM VILHELM MOLTEKE, länsgreve, statsman, f 25/8 1785, d 15/2 1864, var redan 1809 legationssekreterare vid fredsunderhandlingarna i Jönköping och blev sedan höjesteretsassessor, 1812 deputerad i Räntekammaren och 1816 därjämte för finanserna, 1831 stats- och finansminister samt 1845 dessutom Räntekammarens president. Under marstilldragelserna 1848 drog sig Molteke först tillbaka jämte de övrige ministrarna, men efterkom slutligen konungens uppmaning att övertaga presidiet i den nya ministär, som skulle inaugurera en nationell, frisinnad politik. Då han sålunda av fosterlandskärlek uppgav sina forna grundsatser, mildrades övergången från den gamla till den nya politiken, vilket för utlandet blev en borgen på, att denna ej var revolutionär. Han var med om att underteckna grundlagen av 5/6 1849 och stod i spetsen för regeringen under hela treårskriget till 27/1 1852, medan ministären bytte om medlemmar flera gånger; själv var han mars-november 1848 därjämte finans- och november 1848-augusti 1850 utrikesminister. 1850-60 var Molteke landstingsman och 1854-63 kungavald medlem av riksrådet, dock utan att spela någon framstående roll.(2)

Barn:

IV.a) FREDERIK MOLTEKE, f 1825, d 1875, var sedan 1864 länsgreve och landstingsman samt juni-september 1875 utrikesminister(alltså i 4:e släktled).(2)

Son:

V.1) FREDERIK MOLTEKE, f 1854, är sedan 1875 innehavare av grevskapet Bregentved; han var landstingsman 1894-1910 och blev 1911 en av Landhusholdningsselskabets 3 presidenter.(2)

IV.b) KRISTIAN MOLTEKE, f 1833, ägare av godset Lystrup, har sedan 1875 med ett kort avbrott haft säte och stämma i landstinget(sedan 1887 som kungavald medlem).(2)

II.b) NN MOLTEKE.(2) Son:

III.1) NN MOLTEKE.(2)

Son:

IV.a) KARL MOLTEKE, greve, statsman, f 15/11 1798 i Kiel, d 12/4 1866, användes 1832 vid förarbetena till provinsialständernas organisation, blev 1834 deputerad och 1840 förste deputerad i Räntekammaren samt 1846 president i slesvig-holsteinska kansliet. Han sökte på allt sätt hejda den upproriska strömning, som uppstått under hans företrädare, greve J. Reventlow-Criminil, men det var för sent. Moltekes avlägsnande från styrelsen var därför en av slesvig-holsteinarnas fordringar 1848. Strax efter Kristian VIII:s död 20/1 1848 blev Molteke minister och erhöll uppdrag att jämte A. S. Örsted och P. G. Bang utarbeta en konstitutionell författ-ning för den tudelade monarkien. Han avgick emellertid i mars 1848, emedan han icke kunde sluta sig till den nya riktning, som då kom till styret. I augusti utnämndes han till ordförande för den provisoriska styrelsen i Slesvig och Holstein, men fördrevs av de upproriske, då han ville tillträda sin post. Då man i januari 1852 återgick till idén om en dansk helstat, blev Molteke minister för Slesvig till december 1854. Han regerade i strängt byråkratisk anda, även i förhållande till danska pressen, men hävdade med kraft de ändringar, som 1850-51 införts i hertigdömets styrelse, också i fråga om ordnandet av språkförhållandena. I de skarpaste uttryck fördömde han 1853 gentemot ständerförsamlingen slesvig-holsteinska upproret. Med sin avgjort tyska bildning och sina starka sympatier för envälde och aristokrati betraktade han emellertid den friare danska utvecklingen med ovilja och gjorde därför ständerförsamlingen alldeles lik den holsteinska, så att försam-lingen fick tysk majoritet. En djup klyfta uppstod sålunda mellan konungariket och hertigdömena, och Molteke är en god typ för de s k lojale slesvig-holsteinarna. I juli 1864 blev Molteke ånyo minister utan portfölj till juli 1865, men kunde då ingenting uträtta för Danmarks sak.(2)

II.c) GEBHARD MOLTKE-HUITFELDT, geheimeråd, som 1843 fick tillstånd att kalla sig Moltke-Huitfeldt.(2)

Son:

III.1) NN MOLTKE-HUITFELDT.(2)

Son:

IV.a) LEON MOLTKE-HUITFELDT, sonsons son till Adam Gottlob Molteke, greve, f 1829, d 1896, blev 1852 diplomat och 1860 envoyé i Paris. Han stannade på denna post till sin död, tillhörde under kejsardömet Napoleon III:s och hans gemåls intima krets och intog under republiken en hedrad plats bland diplomaterna. Sedan 1876 var han ägare av stamhuset Moltkenborg.(2)

Son:

V.1) A. G. K. MOLTKE-HUITFELDT, greve, f 1864, innehar Moltkenborg sedan 1896.(2)

I.2) NN MOLTEKE.(2)

Son:

II.a) FREDERIK MOLTEKE, statsman, f 18/1 1754, d 4/7 1836, blev 1781 amtman över Bratsbergs amt, 1788 stiftsamtman över Kristiansands stift och 1790 över Akershus stift. 1795 utnämndes Molteke till chef för Generaltullkammaren och 1799 till president i danska kansliet, men avlägsnades från sistnämnda post 1803 efter en tvist med K. Colbjörnsen och återvände till sin plats i Generaltullkammaren. 1808 blev han geheimeråd och 1810 statsminister, men fick avsked i maj 1814 och förvisades till Jylland, emedan han i ett av svenskarna uppsnappat brev oförbehållsamt uttryckt sina sympatier för norrmännens självständighetskamp. 1815-24 var Molteke dock stiftsamtman i Aalborg och därjämte 1811-33 direktör för Öresunds tullkammare. Molteke anses 1810 ha författat ett franskt upprop till svenskarna("Aux suédois par un habitant d´Altona") om önskligheten av de tre nordiska rikenas förening genom danske konungens val till svensk tronföljare. Som ämbetsman visade Molteke stor iver för frisinnade reformer samt främjade även litteratur och vetenskap(han var särskilt skalden Johan Ewalds, sin forne lärares, beskyddare).(2)

II.b) NN MOLTEKE.(2)

Son:

III.1) KARL FREDERIK MOLTEKE, dansk general, f 1784, d 1863, blev kapten 1804 och deltog som bataljonschef i fälttåget i Holstein 1813, åtföljde danska ockupationskåren till Frankrike 1815-18 samt blev 1833 överste och 1842 generalmajor. 1849 förde Molteke med skicklighet en brigad i slagen vid Kolding och Frederica samt 1850 en division vid Isted. Efter krigets slut blev han generallöjtnant och kommenderade general i Jylland samt kvarstod på denna plats till 1858.(2)

III.2) NN MOLTEKE.(2)

Son:

IV.a) LUDVIG MOLTEKE, f 1805, d 1872, gjorde sig sedan 1835 känd som översättare av en mängd engelska romaner, bl a Dickens samlade arbeten.(2)

Tillhör släkten:

I.1) HARALD VIGGO MOLTEKE, greve, målare, f 14/12 1871 i Helsingör, deltog jämte författaren Knud Rasmussen i den av Mylius Erichsen ledda danska litterära Grönlandsexpeditionen(1902-04), som han jämte Mylius Erichsen skildrade i "Grönland. Illustreret skildring af den danske literaere Grönlandsekspedition" (1906).(2)

Tillhör släkten:

I.1) HELMUTH KARL BERNHARD VON MOLTEKE, greve, preussisk generalfältmarskalk, f 26/10 1800 i Parchim i Mecklenburg-Schwerin som son till danske generallöjtnanten Friedrich Philipp Victor von Molteke(f 1768, d 1845), d 24/4 1891, erhöll sin första utbildning i danska landkadettkåren i Köpenhamn och blev dansk officer i januari 1818, men lämnade Danmark 1822 och inträdde som officer i 8:e preussiska infanteriregementet. Efter att ha avslutat kursen vid krigsakademien var Molteke 1828-31 använd vid topografiska arbeten och anställdes 1833, efter befordran till premiärlöjtnant, vid generalstaben, vilken kår han sedan oavbrytet tillhörde. 1835 begav han sig på en resa till Turkiet, tilldrog sig snart sultan Mahmud II:s uppmärksamhet och fick sig ombetrott att deltaga i arbetet med ombildandet av den turkiska armén. Han inlade om denna stora förtjänster, ledde fästningsbyggnader i Bulgarien och vid Dardanellerna, for 1838 över till Mindre Asien och följde turkiska armén under fälttågen mot kurderna(1838) och mot egypterna(1839). Återkommen till Tyskland 1839, användes Molteke i åtskilliga generalstabsbefattningar, blev major 1842, överste 1851 och generalmajor 1856. I oktober 1857 ställdes han i spetsen för arméns generalstab samt utnämndes 1859 till generallöjtnant. Planen för fälttåget mot Danmark 1864 uppgjordes av Molteke, som, då prins Fredrik Karl övertog befälet över de förbundna preussisk-österrikiska arméerna, trädde vid hans sida som generalstabschef. Den något djärva, men snillrikt utkastade planen för fälttåget mot Österrike 1866 var ävenledes Moltekes verk, och han fick själv leda utförandet. Kort före 1866 års krig blev han general av infanteriet. Under de närmast efter detta krig följande åren arbetade Molteke rastlöst på preussiska generalstabens utveckling och uppgjorde planer för arméns samling vid olika krigiska förvecklingar. Ledningen av kriget mot Frankrike 1870-71 var Moltekes sak. Under kriget erhöll han grevlig värdighet och utnämndes 16/6 1871, då den segrande armén höll sitt intåg i Berlin, till generalfältmarskalk. Molteke erhöll 1888 på ansökan avsked från befattningen som chef för generalstaben. 26/10 1890 firades med stor ståt hans 91:a födelsedag. Han var sedan 1869 ledamot av svenska Krigsvet. akad. och besökte Sverige 1881. - Tyst och anspråkslös, utrustad med ett gott huvud och en skarp, t o m profetisk blick, förenade Molteke med grundliga kunskaper stor beslutsamhet och kraft i vilja och handling. Som chef för generalstaben gjorden han denna till en utmärkt elitkår, och som medlem av preussiska "herrenhaus"(sedan 1878) och tyska riksdagen visste Molteke att genom sina endast vid ytterst viktiga tillfällen hållna tal tillgodose krigsmaktens intressen. - Molteke utgav "Briefe über zustände und begebenheiten in der Türkei aus den jahren 1835-39"(1841; flera uppl.), "Der russisch-türkische feldzug in der europäischen Türkei 1828 und 1829"(1845; 2:a uppl. 1877), "Briefe aus Russland"(förtroliga brev till hans hustru, indiskret meddelade först i danska tidningen "Dagens nyheder" och 1877 utgivna i Tyskland, 4:e uppl. 1892), "Das wanderbuch"(1879; 6:e uppl. 1891), varjämte han till stor del skrev den av preussiska generalstaben utgivna förträffliga skildringen "Der italienische feldzug von 1859" och hade sin hand med i de storartade general-stabsberättelserna över 1864, 1866 och 1870-71 års fälttåg. - 1891-93 utkom Moltekes "Gesammelte schriften und denkwürdigkeiten"(8 bd; "Generalfältmarskalken H. v. Moltke", 3 dlr), och 1892-1912 utgav preussiska generalstaben Moltekes "Militärische werke" i fyra grupper med tillsammans 13 dlr(1:a och 2:a grupperna i sammandrag utg. i sv. öv., "Generalfältmarskalken v Moltkes militära arbeten", 1897-1901). - Statyer av Molteke ha rests i många tyska städer(den i Berlin, mod. av Uphues, 1905).(2)

I.2) NN VON MOLTEKE.(2)

Barn:

II.a) HELMUTH JOHANNES LUDWIG VON MOLTEKE, preussisk general, f 23/5 1848 i Gersdorf(Mecklenburg), blev officer 1870, var 1882-91 sin farbroders adjutant, blev 1891 kejsarens flygeladjutant, 1895 överste, 1899 generalmajor, 1902 generallöjtnant, generaladjutant och chef för 1:a gardesdivisionen samt 1906 general av infanteriet och chef för preussiska generalstaben.(2)

II.b) FRIEDRICH VON MOLTEKE, preussisk ämbetsman, f 1/5 1852 i Rantzau(Holstein), avancerade på den administrativa ämbetsmannabanan till landtråd(1885), föredragande råd i kultusministeriet(1893) samt regeringspresident i Oppeln(1898) och Potsdam(1900). 1903-07 var Molteke oberpresident i provinsen West-Preussen samt juni 1907-juni 1910 preussisk inrikesminister.(2)

Tillhör släkten:

I.1) KUNO VON MOLTEKE, f 1847, tillhör en ursprungligen würtembergsk gren av ätten, hade på den militära banan avancerat till generallöjtnant och var kommendant i Berlin, då han, utsatt för förklenande beskyllningar från författaren M Harden, genom åtal mot denne inledde en serie uppseendeväckande rättegångar. Ehuru Harden 1909 dömdes till böter och offentligen förklarat sig icke ha velat mot Molteke rikta några äreröriga anklagelser, gick dock Molteke i samband med dessa processer sin militära ämbetsställning förlustig.(2)

Tillhör släkten:

I.1) GERTRUD GERTSDOTTER(MOLTEKE). - G m KARL BIRGERSSON(en sjuuddig stjärna).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Gertrud Gertsdotter(Molteke) | Ingeborg Karlsdotter (levde änka 1411) | ______________________________________________________________________________________ Bengt Stensson(Natt och Dag) Bo Stensson(Natt och Dag) | | ______________________________________________ _______________ Brita Bengtsdotter Måns Bengtsson Märta Bosdotter | | | Karin Arendtsdotter(Ulf) Kerstin Månsdotter Knut Ribbing | | | ___________________________ ________________ ________________________________ Anna Pedersdotter(Örnflycht) Ingeborg(Sparre) Sven Ribbing Nils Ribbing | | | | Margareta Kagge Claes Göransson Metta Ribbing Anna Ribbing | | | | Erland Kafle Göran Claesson Margareta Kafle Carin Andersdotter | | | | Margareta Kafle Maria Stiernskiöld Anna Lindelöf af Kedom Anders Stierna | | | | Anna Lindelöf af Kedom Göran Stierna Bengt Hierta Göran Stierna | | | | Bengt Hierta Christina Stierna Margareta Hierta Christina Stierna | | | | Margareta Hierta Margareta Hierta Lars Stierngranat Margareta Hierta | | | | Lars Stierngranat Lars Stierngranat Gustaf Stierngranat Lars Stierngranat | | | | Gustav Stierngranat Gustav Stierngranat Ulrika Stierngranat Gustav Stierngranat | | | | Ulrika Stierngranat Ulrika Stierngranat Amalia Mellin Ulrika Stierngranat | | | | Amalia Mellin Amalia Mellin Sofia Wennerbom Amalia Mellin | | | | Sofia Wennerbom Sofia Wennerbom Lisa Skårman Sofia Wennerbom | | | | Lisa Skårman Lisa Skårman Astrid Stagh Lisa Skårman | | | | Astrid Stagh Astrid Stagh Gunnar Liliequist Astrid Stagh | | | | Gunnar Liliequist Gunnar Liliequist Peter Liliequist Gunnar Liliequist | | | | Peter Liliequist Peter Liliequist Alexandra Liliequist Peter Liliequist | | | Alexandra Liliequist Alexandra Liliequist Alexandra Liliequist

KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XVIII, sp 870-871.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors mormors farmors mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farmors mor. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars mormor. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farmors mor.

AV MONFERRATO. Tillbaka till toppen »

I.1) RAINER III AV MONFERRATO, markis. - G m GISELA AV BURGUND, f ca 1070, levde 1133.(1)

Son:

II.a) GUGLIELMO VI "IL VECCHIO" AV MONFERRATO, markis, f ca 1110, d 1191. - G ca 1130 m JUDITH AV ÖSTERRIKE(Se BABENBERG), f ca 1115, levde 1168.(1)

Son:

III.1) BONIFACIO II AV MONFERRATO, konung av Thessaloniki, f ca 1150, d 4/9 1207. - G före 1171 m ELENA DI BUSCA, levde 1179.(1)

Son:

IV.a) GUGLIELMO VIII AV MONFERRATO, markgreve, d 17/9 1225. - G ca 1200 m BERTA AV CLAVESANA.(1)

Son:

V.1) BONIFACIO III AV MONFERRATO, markgreve, f 1202, d 1253/1255. - G 9/12 1235 m MARGERITA AV SAVOJEN, d 1254.(1)

Dotter:

VI.a) ALESSINA AV MONFERRATO, d 6/2 1285. - G 1263 m ALBRECHT I "DER GROSSE" AV BRAUNSCHWEIG, hertig, f 1236, d 15/8 1279.(1)

Tillhör släkten:

I.1) BEATRICE AV MONFERRATO. - G m GUIGUES IX DAUPHIN AV VIENNOIS, d 1162.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MONOMACH. Tillbaka till toppen »

I.1) KONSTANTIN IX MONOMACHOS, gift med kejsar Konstantin VII:s dotter Zoe, kejsare 1042-54, en dug- lig fältherre, som slog ryssarna, tillbakakastade seldschukerna och erövrade Armenien. Konstantin drog sig slutligen tillbaka till ett kloster, lämnade regeringen åt sin hustru Teodora.(1)

Dotter:

II.a) ?(Dotter). - G m VSEVOLOD JAROSLAVITJ(Ruriks ätt).(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok.

DE MONTGOMERY. Tillbaka till toppen »

I.1) PONCE DE MONTGOMERY. - G m WULGRIN II TAILLEFER AV ANGOULEME, greve, f 1089, d 1140.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

DE MONTLERY. Tillbaka till toppen »

I.1) THIBAUT DE MONTLERY.(1)

Son:

II.a) GUI I DE MONTLERY. - G m HONDIERNE DE GOMETZ-LA-FERTE.(1)

Dotter:

III.1) MELISENDE DE MONTLERY. - G m HUGO I AV RETHEL, greve, d 1118.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

DE MONTPELLIER. Tillbaka till toppen »

I.1) GUILLAUME VII DE MONTPELLIER, d 1172. - G 25/2 1157 m MATHILDE AV BURGUND, f ca 1130, levde 1172.(1)

Son:

II.a) GUILLAUME VIII DE MONTPELLIER, d 1218. - G 1178 m EUDOXIA KOMNENA, f 1167.(1)

Dotter:

III.1) MARIE DE MONTPELLIER, d 21/1 1213 i Rom. - G 15/6 1204 i Montpellier m PEDRO II AV ARAGONIEN(Se SICILIEN), konung, f 1174, d 14/9 1213 i Moret.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

MOROSINI. Tillbaka till toppen »

I.1) TOMASINA MOROSINI. - G m PIETRO GRADENIGO, doge av Venedig.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

DE MORVOIS. Tillbaka till toppen »

I.1) ROBERT III AV WORMGAU. - G m WIALTRUTH DE TOULOUSE.(1)

Son:

II.a) ROBERT "FORTIS" DE ORLEANS DE FRANCE. - G m ADELAIDE DE WEST(KAROLINGISKA ÄTTEN).(1)

Barn:

III.1) ROBERT I DE FRANCE, konung. - G m BEATRIX DE VERMANDOIS(ROUCY).(1)

Dotter:

IV.a) ADELA(HILDEBRANTE) DE FRANCE. - G m HERIBERT II DE VERMANDOIS(ROUCY), greve, d 23/2 943 i St. Quentin.(1)

III.2) BERTHA(BEATRICE) DE MORVOIS. - G m HERIBERT I DE VERMANDOIS(ROUCY), greve de Senlis, f ca 840 i Normandie, Frankrike, d ca 902.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

AV MUROM. Tillbaka till toppen »

MUROM, kretsstad i ryska guvernementet Vladimir, vid Oka och en bibana till Moskva-Nizjnij-Novgorod-järnvägen. 12.874 inv.(1900).(2)

I.1) MARIJA JAROSLAVNA AV MUROM, f ca 1235, d 1297. - G 1248 m BORIS VASILKOVITJ AV ROSTOV, furste, f 24/7 1231, d 16/9 1277.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XVIII, sp 1402.

MÅNSDOTTER1. Tillbaka till toppen »

I.1) KERSTIN MÅNSDOTTER. - G m LARS MÅNSSON(AURELL). Guldsmed. Borgmästare i Mariestad.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Kerstin Månsdotter
|
Nils Larsson Aurell, borgmästare, vice häradshövding (1619-1678)
|
Jonas Aurell, häradshövding (1654-1722)
|
Ingeborg Aurell (1676-1759)
|
Jonas Justus Thorséen, borgmästare (1723-1780)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfars farmor.

MÅNSDOTTER2. Tillbaka till toppen »

I.1) BRITA MÅNSDOTTER. - G m NILS OLOFSSON(WRETHELIUS). Bonde.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Brita Månsdotter (1600-talet)
|
Magnus Nicolai Wrethelius, kyrkoherde(1665-1745)
|
Brita Wrethelia (1711-1800)
|
Anna Helena (Lena) Nicander (1740-1799)
|
Gustaf Nilsson(Jonsson) (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Familysearch.com.
(2) = Ancestry.com.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farmors morfars mor.

MÅNSDOTTER3. Tillbaka till toppen »

I.1) MÅNS JÖNSSON, borgmästare i Jönköping. - G m BRITA NILSDOTTER.(1)(2)(5)

Barn:

II.a) HELENA MÅNSDOTTER, från Jönköping. - G 1599 m JOHANNES PETRI UNGIUS, f 1570 i Hultsjö, skola före 1590 Växjö, 1590 Greifswald student, 1593 Wittenberg student, examen 1595, fil. mag., rektor scholae 1597 Växjö, domprost 1603 Växjö, superintendent 1607 Kalmar, begravd omkring 1617 Gamla stadskyrkan, Kalmar, likpredikan av biskopen i Växjö Petrus Jonae Angermannus, d 1617 i Kalmar. Vid Gustaf II Adolfs kröning i Stockholm 1617 insjuknade han i frossa, hemfördes och kunde därefter aldrig mera lämna sängen.(1)(2)(3)(4)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Måns Jönsson, borgmästare i Jönköping
|
Helena Månsdotter (gift 1599)
|
Catharina Ungia ( -1643)
|
Helena Walleria (1626-1695)
|
Karin Laurina (1654-1709)
|
Helena Drysenia(1668-1719)
|
Brita Wrethelia (1711-1800)
|
Anna Helena (Lena) Nicander (1740-1799)
|
Gustaf Nilsson(Jonsson) (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Familysearch.com.
(2) = Ancestry.com.
(3) = Fadern Petrus Petri Ungius nämnes som berömelig prästman i biskop Petrus Jonae Angermannus likpredikan över superintendenten Johannes Petri Ungius i Kalmar.
(4) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors mormors mormor.
(5) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors mormors mormors far.

MÅNSDOTTER4. Tillbaka till toppen »

I.1) ANNA MÅNSDOTTER, f 1767. - G m NILS MÅRTENSSON. Husman i Vanstads Skogshus på Åsen, Hjärnarp sn.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Anna Månsdotter, i Vanstad Skogshus, Hjärnarp (1767- )
|
Mårten Nilsson Brynolf, husar (1792-1850)
|
Nils Mårtensson Ljunggren, husar, klockare (1822- )
|
Lydia Ljunggren (1865-1916)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Hjärnarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13154/C I/1 (1762-1799), bildid: C0059898_00213.
(2) = Hjärnarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13154/C I/1 (1762-1799), bildid: C0059898_00225.
(3) = Alexandras farfars farmors farfars mor.

MÅNSDOTTER5. Tillbaka till toppen »

I.1) BRITA MÅNSDOTTER, f 1707. - G m OLOF LARSSON HEDMAN, f 23/2 1692 i Bonstorp, Lanna, Saleby sn, döptes 25/2, d 1765, i Storegården, Lanna, Saleby sn. Faddrar: Nils i Bonstorp, Anders Nilsson, Olof Larsson. H. Kirsti Andersdotter. Soldat, Ryttare. Antagen för Stora Hede Rote 1710 till Livkompaniet i Västgöta regemente. Aktnummer: VG-01-0027-1710 Saleby socken Torpnummer: VG-01-0027. Avsked 1743.(1)(2)(3)(4)(5)(6)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Brita Månsdotter (1707- )
|
Anders Olofsson Hedman, Ryttare, v. korpral (1740-1790)
|
Anders Andersson, torpare i Synnerby(1764-1835)
|
Anders Andersson, hemmansägare (1791-1838)
|
Bengt Andersson, byggmästare (1823- )
|
Birger Stagh, överlantmätare (1857-1939)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Saleby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13450/C/1 (1688-1740), bildid: C0052164_00197.
(2) = Soldatregistret.se.
(3) = Saleby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13450/C/1 (1688-1740), bildid: C0052164_00037.
(4) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/1 (1735-1752), bildid: C0052146_00037.
(5) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/1 (1735-1752), bildid: C0052146_00044.
(6) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/3 (1763-1774), bildid: C0052148_00036.
(7) = Alexandras farfars morfars farfars farfars mor.

MÅRTENSDOTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) S. MALIN MÅRTENSDOTTER, d 15/3 1659 i Varnhem. - G m NIKOLAUS (NILS) JONAE KATT. Kyrkoherde i Katt, Skarkie sn, Varnhem. Död 26/4 1659 i Varnhem. Kyrkoherde i Varnhem 1621. Assessor i Mariestads domkapitel och prost över Walle härad 1633.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
S. Malin Mårtensdotter ( ? - 1659)
|
Margaret Nilsdotter Katt
|
Jonas Gadd, mönsterskrivare
|
Beata Gadd
|
Maria Ullström (1728- ? )
|
Jonas Wennerbom, mönsterskrivare (1765-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Katt, Nikolaus (Nils) Jonae. Kyrkoherde i Katt, Skarkie fs., Varnhem. Död 1650-04-26 i Warnhem. Begravd 1650-05-26 i Warnhem . Kyrkoherde i Warnhem 1621. Assessor i Mariestads domkapitel och prost över Walle hd 1633. Han säges ha varit en verksam och driftig pastor. Ligger begraven i Warnhem under en sten med följande påslrift: "Här under hvilar den wyrdige och wällärde man S. Hr Nils Jonae, fordom prost och kyrkoherde i Skarkie församling, hvilken afsomnade d. 26 aprilis, sampt med sin älskelige hustru, S. Malin Mårtensdotter d. 15 mars båda i Herranoms 1659." Nic. Jonae blef begrafven af 26 maj af superintendenten Sveno Camenius. (Barn VII:78, s ) Gift med efterföljande ana.
Barn:
Katt, Jonas. Kompastor i Berg . Död 1694-01-15. Son av prosten Nic. Jonae i Warnhem, prästvigdes 1647 till fadernas komminister; bodde först i prestgården i 3 år och flyttade sedan till stommen i Öglunda. Blev på furstinnan Mar. Eufr. De la Gardies rekommendation utnämnd till pastor i Böja 1659, tilltr. 1660. Var 2:nne gånger i fråga att bli kyrkoherde i Berg men befanns allt för svag i sina studier. Död i hög ålder 5 jan 1694. Han var en något orolig man; blev inkallad till consistoriet 1662, men "föraktade fyra citationer" och blev därför suspenderad. Slutligen inkom han och ursäktade sig med, att han fallit och slagit armen sönder, så att han omöjligen kunnat konmma; hade dessutom ingen häst. Hvad privationen beträffar så ansåg han den vara honom pålagd för den skulden som han ännu ej betalt; men många andra präster kunde hava gäld nog och dock likväl få behålla sina embeten. Konsistoriet remonstrerade honom, att han var priverad för den olydnad och gen- sträfvighet, han episc. och consist. visat hade; och blef han ännu i samma privation ståndande till dess han fullkomligen bättrat hafver. År 1666 beskylldes han att hafva bortstött en hustru från disken bönedagen, då nattvard utdelades, därföre att hon sagt till hr Jons piga; "Gud nåde dig, du får ingen lön, men dåligt rykte," Efter Katts död förenades Böja åter med Berg.
Katt, Margaret Nilsdotter. (Se VII:78, s ). VIII:156 mf fm mf mm Månsdotter (Mårtensdotter), Malin. Död 1650-03-15 i Varnhem. (Barn VII:78, s ) Gift med föregående ana.
(2) = Alexandras farfars mormors morfars farmors morfars mormor.

MÅRTENSSON. Tillbaka till toppen »

I.1) THORE MÅRTENSSON, klädmakarålderman "nordantill" i Norrköping. - G m MALIN PÅLSDOTTER, d ca 1645.(1)

Barn:

II.a) GUNNILLA THORESDOTTER, f 1641 i Norrköping, döpt 24/8, d 1715. - G 1:o 1661 m mässingsslagaren i Norrköping Kilian Schilling(son av en från Tyskland inflyttad mässingsbrännare, d 1667). - G 2:o 29/4 1669 i S:t Olai i Norrköping m ADAM JONSSON FRIES, f 1640, d 5/12 1710 i Linköping, son till fältväbeln Joen Brynielsson Fries och Magdalena Mikkelsdåtter. Sporrmakare i Norrköping, flyttade 1708 till Linköping.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Thore Mårtensson, klädmakarålderman
|
Gunnilla Thoresdotter (1641-1715)
|
Thore Adamsson Fries, sporrmakare (1683-1732)
|
Elias Thoresson Fries, klockgjutare, rådman, riksdagsman (1720-1791)
|
Karin Fries (1768-1840)
|
?
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Elias-Fries-Släktens Historia/Tore Almén. + Tillägg Till Elias-Fries-Släktens Historia/Gunhild Friesia Almén. Mer uppgifter om Schilling finns!

MÖLLER. Tillbaka till toppen »

I.1) VICENTIUS MOLLERUS, juris utr. doktor, syndikus i Hamburg. - G m ELISABETH BECHMANN, dtr t borgmästaren i Hamburg Barthold Bechmann.(1)(2)

Son:

II.a) VINCENT MÖLLER, f 1615 i Hamburg, Tyskland, d 9/3 1668 av vattusot. Svensk Resident i Hamburg. Juris utr. licentiat i Basel. Naturaliserad svensk adelsman 8/3 1654 men ej introducerad på Riddarhuset. Svenskt hofråd 1646. - G 1645 m KATARINA CRUSIA, dtr t professorn och assessorn i Svea Hovrätt Benedictus Olai Crusius o Margareta Hartman.(1)(3)(6)

Dotter:

III.1) M A R G A R E T A ELISABETH MÖLLER, f sannolikt i Tyskland, d 1694 3/12 i Stockholm, begravd i Nicolai kyrka. - G 1673 6/5 m THOMAS POLUS, f 1634 i Reval, d 1708 24/3 i Stockholm. Greve, statsråd och kansliråd, son t professor Timoteus Polus o Elisabeth von Wehren.(1)(4)(5)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Vincentius Mollerus, jur. utr. doktor, syndikus
|
Vincent Möller, hovråd (1615-1668)
|
Margareta Möller ( ? -1694)
|
Charlotta Polus (1689-1751)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors morfars mormors mormors farfar.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars mormors mormors far.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars mormors mormor.
(5) = Margareta Elisabeth. Död 1694-12-03 i Stockholm. Begravd i Nicolai kyrka, Stockholm. Födelsedatum okänt. Sannolikt född i Tyskland. Gift 1673-05-06 i Stockholm.
(6) = Möller, Vincent. Hovråd. Född 1615 i Hamburg. Död 1668-03-09. Svensk Resident i Hamburg. Juris utr. licentiat i Basel. Naturaliserad svensk adelsman 8/3 1654 men ej introducerad på Riddarhuset. Svenskt hovråd 1646. Död 9/3 1668 av vattusot. Gift 1645 med efterföljande ana. Crusia, Catharina. Gift 1645 med föregående ana.

MÖLLER2. Tillbaka till toppen »

I.1) ARON MÖLLER.(1)(2)(4)

Barn:

II.a) ANNA MÖLLER, d november 1676, dotter av Aron Möller. Begravd 1676-11-26 i Eskilstuna. Broder till Herman Aronsson Möller, d 1681 i Eskilstuna, byggmästare, mjölnare. - G m JOAKIM JOAKIMSSON VON HOLTZ, f före 1610, d 1676 i Eskilstuna. Begravd 1676-11-26 i Eskilstuna. Hammarsmed, Rådman i Eskilstuna. Hammarsmedsmästare, bisittare. Nämnd i Gåsinge ht 1666 8/3, ej 70, livgedingets ht 1687 18/6(skuld). Jfr Joakim Klasson. Mästare i Eskilstuna 1648-58, Länna 1657-85(HMK).(1)(2)(3) II.b) HERMAN ARONSSON MÖLLER, d 1681 i Eskilstuna, byggmästare, mjölnare.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Aron Möller
|
Anna Möller ( -1676) Hammarsmed
|
Claus Joakimsson von Holtz (f ca 1630)
|
Anna Clausdotter von Holtz
|
Anders Persson Norrman, soldat (1689-1736)
|
Per Andersson Friberg, kyrkvärd, bonde (1716-1765)
|
Per Persson Friberg, bonde (1762-1818)
|
Per Persson, bonde (1791-1874)
|
Per Erik Pettersson, skeppare, gårdsägare (1819-1897)
|
Axel Liliequist, apotekare (1861-1936)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Geni.com. Kjella Bo Åkerlund. Kersti Matsson. Erik Johansson. Genealogi.se. Ann-Britt Davidsson.
(2) = Jan Eurenius. Svenska smedsläkter nr 26/Jörgen Blästa. Sv Släktbok 1901-06. Anders Hackzell. Ann-Britt Davidsson.
(3) = Alexandras farfars farfars farfars farfars farfars morfars mor.
(4) = Alexandras farfars farfars farfars farfars farfars morfars morfar.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2017 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.

No comments:

Post a Comment