G

FAMILIES IN MY ANCESTRY IN THE LETTER OF G:

Av Peter Liliequist.


Släktnamn: Gadd, av Galizien, Gammalsdotter, von Gehren, av Geldern, Gillberg, Giustiniani, av Gleichen-Tonna, Glineke, Gnoyen, de Gometz-La-Ferte, Gormska Ätten(Knytlingaätten), Gradenigo, Gren, Grijs, Grip1, Grip2(Algotssönerna), Grip3, Grubbe, Grönenberg, av Gudensberg, Gunnarsdotter, Gustafsdotter(Nilsson), Gustavsdotter(lejon), Guttormsdotter, Gylta, von Göben, av Görz.

GADD. Tillbaka till toppen »

Västgötsk släkt från Björkenäs i Gredbäcks socken.(6)

I.1) OLOF HARALDSSON. Landbofogde i Björkenäs, Gredbäcks sn. - G m MARGARET NILSDOTTER KATT.(6)

Barn:

II.a) ALGOT GADD. Kornett St. Röå i Breviks sn.(6)

II.b) JONAS GADD, mönsterskrivare i Åsen i Hjos Landsförsamling, avsked 1687. - G m EVA LARSDOTTER BRANT.(1)(2)(3)(4)(6)

Barn:

III.1) EVA GRETA GADD, d 18/3 1749 i Ullervad. Ogift. Utflyttade från Hassle 1738.(2)(3)

III.2) MARIA LOVISA GADD.(3)

III.3) BEATA GADD, änka 1738. - G m LARS ULLSTRÖM, f 1686, d 1738 22/3 i Hassle, länsman.(2)(3)(5)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Olof Haraldsson, landbofogde. | Jonas Gadd, mönsterskrivare | Beata Gadd | Maria Ullström (1728- ? ) | Jonas Venerbom, mönsterskrivare (1765-1800) | Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892) | Sofia Wennerbom (1838-1904) | Lisa Skårman (1861-1951) | Astrid Stagh (1895-1952) | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Ullström, Lars. Länsman. Född 1680. Död 1738-03-22 i Hassle (Svar 511573 Hässle C:1). Länsman Lars Ulltröm i Hassle hade sex (eller sju) barn (Hassle C:1, Svar 511593) varav dottern Maria föddes den 24/4 1728 vilket stämmer bra med Elof Wennerboms hustru, Maria Ch, Ullström som uppges vara född omkring 1728. Efter Lars Ullströms död 22/3 1738 flyttade hans änka Beata Gadd, hustru (sannolikt svärmodern,Eva Brant) Eva Gadd och fem minderåriga barn 1739 till Ullervad. Första barnet Johannes f. 1721 enligt Hassle C:1, som emellertid inte omfattar åren före 1720. Möjligen är länsman Johan Ullström första barnet f. 1717 eftersom länsman Johan Ullström var son till länsman Lars Ullström som dog 1738, 58 år gammal och således född omkring 1680. Uppgift: När gifte sig Lars Ullström och Beata Gadd och när var Beata Gadd född ? Lars Ullström hade en syster vars namn är okänt men skulle kunna vara Beata Gadds svägerska omnämnd i Hasselrörs bouppt. FII:I 1738:25 som Ingeborg Andersdotter i Kickerstad. Lars ochhans syster har tydligen ärvt Esbjörnsgården i Kickerstad. Gift med efterföljande ana.
(3) = Gadd, Jonas. Mönsterskrivare. Från Åsen i Hjo Lfs. Ur Rolf Alnefält: "Den indelta armen i Vartofta härad." AGNETROP nr 9 kungl. Skaraborgs reg. Regementsstaben, innehavare av militärhemman nr 7, Kåkinds kompani. Sid 127: mönsterskrivare Jonas Gadd boställe: Järnåsen, indelningshavare Jonas Gadd, nämnd från 1685, avsked 1687 (finns en not s. 146 där det står att bostället enl. indelningsverket varTorkelsryd i Brandstorp). Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gadd, Eva Greta. Död 1749-03-18 i Ullervad. Ogift. Utflyttad från Hassle C:1 1738
Gadd, Maria. Hassle A:1 Maria Lovisa Gadd 1769 07.123 ( Uppgifter ur släktnamansregister före 1801, del 1. från Ingmarie 14/11 01).
Gadd, Beata.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars farmors morfar.
(5) = Alexandras farfars mormors morfars farmors mor.
(6) = Haraldsson, Olof. Landbofogde i Björkenäs, Grevbäcks sn. (Barn VI:39, s ) Gift med efterföljande ana.
Barn:
Gadd, Algot. Kornett. Kornett St. Röå i Brevviks sn Enligt Ingmarie D. finns mer uppgifter om Gadd i boken :"Skövde, Hjo och Kåkinds härad på 1700-talet" av Carl-Martin Bergstrand. Kontakta också John Holmblad i Karlstad (okänd adress) och Urban Bäckström: Anbytarforum dec 2000 (adress?)
Gadd, Jonas. Katt, Margaret Nilsdotter. Gift med föregående ana.
(7) = Alexandras farfars mormors morfars farmors morfars far.

GAMMALSDOTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) GAMMAL MÅNSSON. - G m ELSA KRISTENSDOTTER.(1)(13)

Barn:

II.a) INGEFRE GAMMALSDOTTER, f 1758 4/12 i Mörkhult, Vittsjö sn, dtr t Gammal Månsson och Elsa Kristensdotter. Tiden 1828-30 bodde de på Lycket med fosterdottern Johanna Gustava. - G 1784 14/11 i Skånes Fagerhult m JOHAN PETER KILLBERG, f 1761 29/3 i Hishult, Hishults sn, döpt 2/4, d 1832 13/3 i Hishult, Hishults sn, "hwar 71 åhr 10 mån, 13 dag. gaml. Dödde af ålderdoms svaghet", begr 22/3. Faddrar: Adiuncten Anders Hjerner och Torkel Hansson på Brännestaden, hust. Gunnil Svensdotter i Holmarna, Jungfru Ingebor Ågren i Hishult. Klockare i Hishult till 1812. Som viceklockare var han fadder till barnet Christian Lindberg 1782 20/5 samt Anna Christina Killberg.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)(9)(10)(11)(12)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Gammal Månsson
|
Ingefre Gammalsdotter (1758- )
|
Hans Peter Killberg, klockare (1788-1845)
|
Jubelina Killberg (1830- ?)
|
Lydia Ljunggren (1865-1916)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1)= Ur "Hishult - Förr och nu/Leonard Jansson, s 56": "Klockareval. 1812 6/9. Klockareval i Hishults moder- kyrka - efter avgångne Klockaren Johan Peter Killberg, som av sjuklighet och tilltagande ålder denna sin flera år innehavda syssla avträtt under vissa villkor. Platsen var kungjord ledig, men ingen sökan- de under tiden sig anmält utom den avskedstagande klockarens son, Hans Peter Killberg, som med ansökning inkommit. Han var även känd och skicklig för göromålen, vilken han i slik egenskap någon tid för sin fader bestritt. - Han blev av de närvarande bägge församlingarna(Hishult o. Fagerhult) enhäl- ligt vald. Häri instämde pastor, och Hans Peter Killberg skall med fullmakt förses. Magn. Bothén Contracts Prost och Kyrkoherde".
(2)= Ur "Hishult - Förr och nu/Leonard Jansson, s 90": "Höks härads lagfarts protokoll 1813 11/6. 182. Lycket(m. tillh. Dragonhultet o. L. Grönhult) nr 1, 1/4 mtl köpt av Klock. Joh. P. Killberg för 555: 26:8 Rdr b:o".
(3)= Ur "Hishult - Förr och nu/Leonard Jansson, s 159": "Födda i Hishults kyrkobok: 1785, 19/8, Klockaren Johan Peter Killberg och dess 26 åriga hustru Ingefre Gammalsdotters dotter i Hishult, Pernilla".
(4)= Ur "Hishult - Förr och nu/Leonard Jansson, s 224": "Klockare och kantorer. Klockare Hans Holmgren var här omkring 1719, och dog den 7/3 1749, Hans son, vice klockaren Per Holmgren begrovs 7/5 sam- ma år 24 år gammal. Därefter synes Carl Killberg, som innehavare av klockaresysslan, härstädes. Klockare Johan Peter Killberg synes vara klockare här omkring 1785, och därefter kommer sonen Hans Peter Killberg efter år 1812.(14) Denne Hans Peter Killberg synes ännu 1840 ännu vara innehava- re av klockarebefattningen inom pastoratet. (Det synes som att Hishults pastorat hade ännu en klock- are med namnet Carl Killberg. Denne hade nämligen 1695, under kyrkoh. P. Mosaelius tid, tillsam- mans med Joh. Werner, underskrivit en handling betr. klockarens inkomster, daterad 22 october 1695)".
(5)= Film Nr. LK 242: Födde Hishult 1792-1861. In- och utflyttn.l. 1800-1842, m.m.
(6)= Film Nr. LK 241: Utdrag ur Hishult kyrkoböcker: Födda, döda 1817-39 HFL Hishult.
(7)= HFL Hishult 1833-35: "Sätteriet Oxhult: pigan Stina Killberg, 1817 6/1, Enkan Ingefrid Gammalsdoter, 1758 29/3 i Linghult, var den 3 juni 1855 enka".
(8)= HFL Hishult 1817-19: "Lycket: Åbo J. P. Killberg, 1761 29/3, hustr. Ingefred Gammalsdoter, 1758 29/3, sonson Carl Gustaf, 1807 4/1". HFL Hishult 1824: "Lycket: Förre klockaren Joh. Pet. Killberg, 1762 29/3, hustr. Ingefhre Gammalsdotter, 1758 29/3, bägge sjukliga". HFL Hishult 1828-30: "Lycket: förre klockaren Joh. P. Killberg, 1767 29/3, hustr. Ingefre Gammalsdoter, 1758 27/3, fosterdottern Johanna Gustafva, 4 år".
(9) = Alexandras farfars farmors morfars mor.
(10) = http://www.halland.genealogi.se/artemig1.htm. 1999-05-22. Hallands Genealogiska Förening artikel emigration1. Prärieblomman,1906, Hishult förr och nu av Leonard Jansson, Enslövs kommun av Harry Hedin, Kyrkoboksavskrifter fr. Knäred och Hishult av Knäreds Forskarring. Texten lyder så här: Prärieblomman För några år sedan fick min man några böcker, som tillhört en släkting bosatt i USA. Alla var på svenska. Efter två generationer fanns det inte längre någon, som kunde läsa dem. Bland dessa böcker fanns "Prärieblomman, kalender för 1906". Den innehåller intressanta artiklar av och om svensk- amerikaner, dikter, en levnadsteckning av C.J.L.Almquist, Kolonien Vasa i Minnesota, ett femtioårs- minne och mycket annat. I slutet av boken, som är på 300 sidor, finns dödsrunor över ett 20-tal emigranter. Vid närmare studier av dessa visade det sig att två kom från Halland, C.J. Chilberg och Eric Knutson. Den förre utvandrade redan 1846 från södra Halland och om den senare, kan man läsa, att han var född i Fyllinge, Halland, den 28 dec. 1852. Till varje dödsruna finns en bild och jag tror att det var bilden på Chilberg med hans tunna rufsiga skägg och intelligenta blick, som fick mig att välja honom. Spännande är ju också hans tidiga utflyttning. Två Svenskar Såsom en egendomlighet förtjänar antecknas, att två av de tidigaste svenska nybyggarna i nuvarande staten Washington var hallänningar, att de var bosatta på samma ort, nämligen i Skagit-dalen, att båda före resan till västkusten bodde i Iowa, att de avled med kort tids mellanrum, att båda fördes från samma svenska kyrka där ute i nordvästern till sitt sista vilorum, och att båda efterlämnade flera söner, vilka troget går i sina fäders fotspår och är, liksom de hänsovna vördade gamle, en heder för sitt nya fosterland. Dessa båda män, vilka förvisso är att räkna bland de svenska nybyggarnas i Amerika högadel, var Olof Polson och Carl Johan Chilberg, den förre avliden den 31 maj 1903 ( se Prärieblomman 1904, sid. 271 ) den senare den 15 januari 1905. Chilberg var den äldre av de två kärngubbarna, hela tjugo år äldre än den andre, men överlevde likväl denne. Båda var de i sin krafts dagar med om att åt odlingen vinna en av de bördigaste och för jordbrukaren tacksammaste delar av nämnda stat och hela unionen för övrigt, nämligen den ovannämnda Skagit-dalen, och båda fann de härute riklig lön för sin möda. Röjer mark Carl Johan Chilberg föddes nära Halmstad ( enligt en annan uppgift nära Laholm) år 1813 och hade sålunda vid sitt frånfälle uppnått den höga åldern av 92 år. Han utvandrade jämte sin familj till Amerika redan 1846. De for med kanalbåtar och andra primitiva samfärdsmedel till St Louis, Mo., och därifrån till västra Iowa. Den 20 december, efter jämt fyra månaders resa från Sverige, var de framme vid målet. Chilberg utsåg åt sig ett jordområde, beläget i närheten av Ottumwa, 75 miles från Burlington, och slog sig här ner som nybyggare. Många sorglustiga minnen kunde han på sina gamla dagar förtälja från denna sin första nybyggartid. Inga pengar fanns i denna del av landet. På tre år kunde han inte få ihop pengar nog till att skicka ett brev hem till Sverige. Liksom i den gråa forntiden och bland ociviliserade folk ännu idag sker, idkades endast byteshandel. För en klocka, som i Sverige kostade 10 riksdaler, fick han saker till ett värde av 40 dollar. För stövlar, klockor m.m. tillbytte han sig ett par oxar. Med dessa upplöjde han första sommaren 60 acres jord. Han plöjde även för andras räkning, och en gång erhöll han för en dags arbete - 100 skålpund fläsk! Majsen stod i ett pris av 7 cents per bushel. Efter tre års vistelse på farmen, varunder njutningsmedel endast ytterst sparsamt förekommit, körde han ett lass bönor till Burlington och tillbytte sig härför kaffe och socker. Civilisationen gjorde emellertid för varje år stora framsteg i Iowa, och den halländska nybyggarens ställning förbättrades efterhand och det i sådan grad, att han redan 1853 kunde avlägga ett besök i Sverige. Drar väster ut I början av 1860-talet synes Chilberg ha börjat längta att komma bort ifrån det ingalunda magra Iowa. År 1863 finner vi honom sålunda i Colorado. I och med resan hitut gjorde han en ganska god affär, då han medtog 800 dussin ägg, som han köpt i Iowa för endast två cents dussinet och nu sålde i Colorado för en dollar dussinet. Från Colorado begav han sig ut på resor till Montana och västkusten och lär ha ankommit till Puget Sound-trakten 1865. Vid ett tillfälle var han bosatt i Yamhill county, Oreg., och hade där en äppelträdgård på 40 acres. Efter att ha besökt olika platser på västkusten och sett sig om beslöt han sig för att slå sig ner i den fruktbara Skagit-dalen. Han upptog "homestead" vid Pleasent Ridge, nära nuvarande La Conner, och återvände 1869 till Iowa för att hämta sin familj. Detta var innan västern ännu hade några järnvägar, och resan var ingalunda, såsom i vår tid, en lustfärd på några få dagar. Tvärtom var den ett både mödosamt och livsfarligt företag, som krävde månader i stället för dagar. Allt avlöpte emellertid väl, och redan sistnämnda år (enligt en annan uppgift först 1871) befann sig Chilberg jämte familj på sitt "homestead", som han sedemera uppodlade och förvandlade till en av de vackraste landegendomar inom staten. Här vann han också med åren ekonomiskt välstånd. Chilberg kvarstannade på sitt "homestead" till 1882, då han flyttade in till Seattle, där han i välförtjänt lugn och ro framlevde sina återstående dagar. Ända in i det sista var han varmt tillgiven sitt gamla hemland och intresserade sig för allt svenskt. Emellanåt avlade han besök i sitt forna hem i Skagit- dalen, och här var det han fick sluta sina dagar. Chilberg efterlämnar sju söner. Dessa är James Chilberg i Ballard, Nels Chilberg i Seattle, Isak Chilberg i Pleasent Ridge, Andrew Chilberg i Seattle, Gustaf Chilberg i Nome, Joe Chilberg i Olympia och John Chilberg i La Conner. Andrew Chilberg är bankir och framstående affärsman i Seattle. Sedan 1879 har han varit svensk-norsk vice konsul därstädes. Född i södra Halland Efter att ha tagit del av Carl Johan Chilbergs levnadsöden i Amerika, väcks nyfikenheten att ta reda på lite om hans förhållanden i Sverige före 1846, det år, då han emigrerade tillsammans med sin familj. Jag vände mig först till Barbro Maijgren, som har hand om föreningens nyinförskaffade Databas Emigranten. -Tyvärr mannen, du söker, är för tidig, blev svaret. (Se mer om Databasen Emigranten på annan plats i detta nummer.) Barbro upplyste mig iallafall om att många av dem, som slog sig ner i Ottumwa, kom från Knäred. Eftersom det berättas att Chilberg utflyttade tillsammans med sin familj hade han väl gift sig någonstans. Sven Johansson fick en påringning och han sökte omgående i de dataregistrerade vigsellängderna samt i bouppteckningsregistren. Ingen fullträff men flera Killbergare återfanns i Knäreds-trakten, så jag begav mig till föreningslokalen på Fiskaregatan, tog fram pärmarna med avskrifter av Knäreds kyrkoböcker gjorda av Knäreds Forskarring, gick direkt in på födelseboken 1813 och här blev det mitt i prick. - Född 1813.04.21 Carl Johan. Föräldrarna var Bengt Killberg i Tomared och hans hustru Kierstin Olofsdotter. Så snabbt över till utflyttningslängden 1846. Det här var ju spännande. Här är de ju! - Åboen Carl Johan Killberg f.1813.04.21 från Tomared och hans hustru Johanna Johansdotter f.1812.12.04. Så äntligen får vi veta vad hon heter, hans hustru. Hon har inte nämnts en enda gång tidigare. Hon som tog hand om fyra små barn, den yngsta bara ett år gammal, på dessa strapatsrika långa resor. Barnen var Jöns Peter (James) f.1838.10.18, Nils (Nels) f.1840. 09.23, Isacc f.1842.12.17 och Anders (Andrew) f.1845.03.28. Till sällskapet hörde även snickaren Johan Svensson Kindblad f.1814.12.15 från Kåphult. Denne mans mor hette Elsa Killberg och var kusin till vår huvudperson Carl Johan. I flyttningsboken står som följer: "Dessa sju Personer äro flyttade till Norra Amerika. De afseglade från Götheborg den 19 Aug. och anlände till Philadelphia den 6 Oct. och äro bofasta i staten Iowa och Jefferson." Klockaresläkt Varken Bengt Killberg eller Elsa Killberg kunde återfinnas födda i Knäred, men 1810 kom Elsa Killberg från Hishult till Knäred för att gifta sig till Kåphult och 1801 kom Genantborgaren Bengt Killberg från Hishult till Tomared i Knäred. Så fram med Hishultspärmen! Men först kanske någon undrar vad en genantborgare varför en? Jo, det var en borgare, som bodde på landsbygden, men för att idka handel eller sjöfart i en stad måste han betala en avgift (genant = avgift). Vår amerikafarares farfar var Carl Killberg, klockare i Hishult 1749 - 1785. Han var gift med Petronella Holmgren troligtvis dotter till den förre klockaren Hans Holmgren. De hade 10 barn (minst): Anna Lena 1750, tvillingarna Jan Peter och Hans Christian 1751. Jan Peter efterträder fadern 1785 och Jan Peters son Hans Peter tar över klockarsysslan 1812 - 1840. Anna Christina 1752, Hans Christian 1755, klockare i Enslöv 1779 -1833, Sophia 1757, g 1792 m pastorsadj. Lars Linderoth fr Göteborg, Anna Christina 1763, Bengt 1764, far till vår amerikafarare, Jacob 1765 och Brigita 1769.
(11) = "Utflykt i bokskogen - Berättelsen om Killbergs Bokhandel" av Patrik Kumlin. Här finns mycket mer att läsa om Killbergs Bokhandel och dess historia och utveckling. Besök också deras hemsida Killbergs Bokhandel.
(12) = Enligt uppgifter från Nils Wallin, släkting och genealog samt medlem av Landskrona Släktforskare, bildad 1987.
(13) = Alexandras farfars farmors morfars morfar.

AV GALIZIEN. Tillbaka till toppen »

I.1) MSTISLAV II "CHABRY" AV KIEV, storfurste, f ca 1130, d 13/8 1172. - G 1161 m AGNIESZKA AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT), f 1137, levde 1182.(1)

Son:

II.a) ROMAN MSTISLAVITJ AV KIEV, storfurste, f ca 1165, d 19/6 1205. - G ca 1200 m NN KOMNENA AV BYSANS.(1)

Son:

III.1) DANIEL ROMANOVITJ AV GALIZIEN, konung, f 1201, d 1264. - G 1218 m ANNA MSTISLAVNA AV NOVGOROD, f ca 1205, d före 1252.(1)

Barn:

IV.a) SOFIA AV GALIZIEN. - G m HEINRICH V AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve.(1)

IV.b) PERESLAJAVA DANIELOVNA AV GALIZIEN, d 12/4 1283. - G 1248 m ZIEMOWIT I AV MASOVIEN(PIASTERNAS ÄTT), furste, f 1228, d 23/6 1262.(1)

IV.c) LEW DANILOVITJ AV GALIZIEN, konung, f 1228, d 1301. - G 1251/1252 m KONSTANZE AV UNGERN, f ca 1230.(1)

Son:

V.1) JURIJ I LVOVITJ AV GALIZIEN, konung av Galizien, f 24/4 1252, d 24/4 1308. - G ca 1290 m JEVFEMIJA AV KUJAVIEN(PIASTERNAS ÄTT), f ca 1265, d 18/3 1308.(1)

Döttrar:

VI.a) ANASTASIA JURJEVNA AV GALIZIEN, f ca 1305, d 1365. – G 1320 m ALEXANDER I MICHAJLOVITJ AV TVER, storfurste, f 7/10 1301, d 28/10 1339.(1)

VI.b) MARIA JURJEVNA AV GALIZIEN, f ca 1290, d 11/1 1341. - G före 1310 m TROJDEN I AV MASOVIEN(PIASTERNAS ÄTT), furste, f ca 1285, d 13/3 1341.(1)

Tillhör släkten:

I.1) VLADIMIR VLADIMIROVITJ AV HALICZ, furste, d 1153. - G 1117 m NN AV UNGERN.(1)

Son:

II.a) JAROSLAV I VLADIMIROVITJ AV GALIZIEN, furste, f ca 1125, d 1/10 1187. - G m OLGA JURJEVNA AV SUSDAL(Se TVER), d ca 1185.(1)

Dotter:

III.1) VJATJESLAVA JAROSLAVNA AV GALIZIEN, levde 1200. - G m ODON AV POSEN(PIASTERNAS ÄTT), furste, f 1141/1149, d 20/4 1194.(1)

Tillhör släkten:

I.1) JEVFROSINIJA JAROSLAVNA AV GALIZIEN, f ca 1155. - G m IGOR SVJATOSLAVOVITJ AV TSCHERNIGOV(Se NOVGOROD), f 10/4 1151, d 1202.(1)

Tillhör släkten:

I.1) MARIJA ROMANOVNA AV GALIZIEN, f ca 1195, levde 1241. - G ca 1211 m MICHAJL VSEVOLODOVITJ AV KIEV(Se TSCHERNIGOV), storfurste, f 1185, d 20/9 1246.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

VON GEHREN. Tillbaka till toppen »

Tysk adlig ätt från Bremen.(1)

I.1) FREDRIK VON GEHREN. - G m MARGARETA VON WELSTORFF.(1)(2)

Dotter:

II.a) JUDIT eller AGNES VON GEHREN. - G m BASILIUS VON GÖBEN, son av Daniel Göebe o h h Geseke Fredriksdotter von Bardenflete.(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Fredrik von Gehren
|
Judit/Agnes von Gehren
|
Augustin von Göben (1400/1500-talet)
|
Berthold von Göben, arvherre till Allwördern (1500-talet)
|
Jakob von Göben, arvherre till Allwördern (1500/1600-talet)
|
Berthold von Göben, arvherre till Doese, löjtnant (levde 1656)
|
Juliana von Göben ( ? -1687)
|
Claes Jakob Werdenhoff, överstelöjtnant (1652-1710)
|
Claes Johan Werdenhoff, premiärkapten (1691-1753)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars farmor.

AV GELDERN. Tillbaka till toppen »

I.1) OTTO I AV GELDERN, greve.(1)

Dotter:

II.a) ADELHEID AV GELDERN, d 4/2 1218. - G 1197 m WILLEM I AV HOLLAND, greve, d 4/2 1222.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

GILLBERG. Tillbaka till toppen »

I.1) JÖNS GILLBERG, f 1733, d 6/3 1795 i Skärstad sn, av håll och stygn. Smed. - G m ANNA KRISTINA BÅRMAN, f 1743, d 12/1 1799 i Skärstad sn, av lunginflammation.(1)(3)

Barn:

II.a) ISAK GILLBERG, f 22/5 1772 i Gilebo, Skärstad sn.(1)

II.b) HELENA JÖNSDOTTER GILLBERG, f 15/6 1775 i Gilebo, Skärstad sn, d 22/4 1825 i Hov Norrgård, Skärstad sn, av feberfrossa. - G m MÅNS JONSSON, f 28/8 1788. Torpare. De hade barnen: Anna Stina Månsdotter, f 19/10 1803 i Lyckås, Gilebo, Skärstad sn;gift Hof), Jonas Månsson, f 28/11 1807 i Lyckås, Gilebo, Skärstad sn.(1)

II.c) ABRAHAM GILLBERG, f 31/5 1777 i Gilebo, Skärstad sn.(1)

II.d) JAKOB GILLBERG, f 10/9 1779 i Gilebo, Skärstad sn.(1)

II.e) STINA JOHANSDOTTER GILLBERG, f 7/10 1783 i Gilebo, Skärstad sn, d 24/2 1843 i Säldestorp, Svarttorp sn, av vattusot, dotter av smeden Jöns Gillberg(f 1733, d 6/3 1795 i Skärstad) och Anna Kristina Bårman(f 1743, d 12/1 1799 i Skärstad sn). 1808 Piga på Skärstad ägor. 1816 Änka. 1832 Änka. Gift tidigare med Måns Månsson(f 3/8 1744 i Högstorp, Svarttorp sn, d 4/4 1816 i Svarttorp sn;de hade 2 barn). - G m JONAS MAGNUSSON, f 20/9 1784 i Säldestorp, Ramsjöholm, Svarttorp sn, d 31/3 1832 i Gilebosjön, Svarttorp sn, av drunkning. 1825-03-14 Flyttade från Gåvanäs till Ramsjöholm, Säldestorp.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Jöns Gillberg, smed i Skärstad (1733-1795)
|
Stina Johansdotter Gillberg (1783-1843)
|
Stina Jonasdotter (1822-1902)
|
Kristina Grip (1853-1921)
|
Ottilia Bergquist (1873-1943)
|
Isa Bergquist (1894-1976)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Geni.com. Håkan Carlsson. Johan Larsson. Mats Trägårdh.
(2) = Alexandras farmors mormors mormors mor.
(3) = Alexandras farmors mormors mormors morfar.

GIUSTINIANI. Tillbaka till toppen »

I.1) MARGARITA GIUSTINIANI. - G m JACOBINO DELLA SCALA, Signore di Verona, nämnd 1250.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

AV GLEICHEN-TONNA. Tillbaka till toppen »

I.1) ALBRECHT III AV GLEICHEN-TONNA, greve.(1)

Dotter:

II.a) KRISTINA AV GLEICHEN-TONNA. - G ca 1295 m HEINRICH VII AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve, d 11/11 1324.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

GLINEKE. Tillbaka till toppen »

Tysk släkt.(1)

I.1) LIBORIA GLINEKE. - G m KASPAR BÜNSOW, d 1555.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Liboria Glineke
|
Anna Bünsow (gift 1548)
|
Emerentia Smiterlow (gift 1578)
|
Christian Schwartz (1581-1648)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farmors mormor.

GNOYEN. Tillbaka till toppen »

Tysk släkt.(1)

I.1) KUNIGUNDA GNOYEN, f omkring 1460. - G m WILKEN ENGELBRECHT, f 1460. Rådsherre i Greifswald, Tyskland.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Kunigunda Gnoyen
|
Joachim Engelbrecht ( -1544)
|
Regina Engelbrecht
|
Joachim Völschow ( -1597)
|
Regina Völschow (1582-1630)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars morfars morfars mor.

DE GOMETZ-LA-FERTE. Tillbaka till toppen »

I.1) WILLIAM DE GOMETZ-LA-FERTE.(1)

Dotter:

II.a) HONDIERNE DE GOMETZ-LA-FERTE. - G m GUI I DE MONTLERY.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.

GORMSKA ÄTTEN(KNYTLINGAÄTTEN). Tillbaka till toppen »

Knytlingaätten i Danmark.(5)

I.1) JARL ARNFINN AV SAXLAND. (i blodskam med sin syster:).(5)

Son:

II.a) KNUT hittebarnet. Adopterad av Gorm den långe, kallad "barnlösing", ca 900.(5)

Son:

III.1) GORM DEN GAMLE, ca 910-35. - G m TYRA DANEBOD.(1)(5)

Söner:

IV.a) KNUT DANAAST, dansk prins, ("Danskarnas älskling"), Gorm den gamles äldsta son, var en väldig viking och stupade omkring 940 på ett härnadståg; han var fader till Guld-Harald.(2)(5)

IV.b) HARALD BLÅTAND, 938-85. Hade med sin frilla Söm-Äsa sonen Sven Tveskägg. - G m TOVE MISTEVOJSDOTTER av Polen.(1)(5)

Barn:

V.1) TYRA HARALDSDOTTER. - G m STYRBJÖRN STARKE(ESTRIDSKA ÄTTEN), svensk konungason. De norsk-isländska sagorna berätta om denne bl a följande. Styrbjörn var son till den i senare hälften av 900-talet regerande Erik Segersälls broder och samregent Olof. Efter sin faders plötsliga död yrkade han, ehuru blott tolv år gammal, att erhålla i arv faderns del av riket och gav efter tidens sed uttryck åt denna fordran genom att sätta sig på faderns gravhög. Erik ansåg honom emellertid ännu för ung, särskilt som hans lynne var häftigt och otämt, varför han uppmanade honom att vänta, tills han fyllt sexton år, för att då bli medregent. Härmed lät Styrbjörn sig dock ej nöja, och då han därtill på varjehanda sätt retade folket mot sig, vilket även valde åt Erik en annan medregent, gav Erik sin brorson en flotta av 60 skepp, för att han skulle draga ut på vikingatåg. Under denna färd, som Styrbjörn inledde med att nedgöra den nyvalde medregenten, förvärvade Styrbjörn sig ett rykte för mod och stridbarhet, som ställer honom som en typ för den fornnordiska obändiga kämpakraft, vilken länge fyllde Västerlandet med häpnad och fruktan. Styrbjörn bemäktigade sig vikingaborgen Jomsborg på ön Wollin, vilken innehades av den ryktbare Palnatoke, samt besegrade danske konungen Harald Blåtand och tog hans dotter Tyra till äkta. Efter dessa bedrifter rustade han sig till ett väldigt härtåg mot Sverige, i vilket tåg även Harald Blåtand tvingades deltaga. Anländ till sitt fädernesland, tågade han efter att ha bränt sina skepp - varvid Harald Blåtand dock seglade hem - upp mot Uppsala(nuvarande Gamla Uppsala) och mötte på fälten däromkring sin farbroder, vilken biträdd av Thorgny lagman i Uppland ordnade sveahären till motstånd. I tre dagar varade den stora drabbningen på Fyrisvall, och trots Styrbjörns överlägsna hjältekraft slutade den med fullständigt nederlag för denne, som själv stupade.(1)(4)

V.2) SVEN TVESKÄGG, 985-1014. - G 1:o m GUNHILD, dtr t Mieszko av Polen. - G 2:o m SIGRID STORRÅDA, änka efter Erik Segersäll av Sverige.(1)(5)

Barn:

VI.a) KNUT DEN STORE(eng. Canute), även kallad den rike(d v s mäktige), konung i England, Danmark och Norge, yngre son till Sven Tveskägg, f 995, d 12/11 1035 i Shaftesbury, följde 1013 fadern på tåget till England och utropades efter dennes död 1014 av hären till konung, men nödgades genom angelsaxarnas resning och efter konung Ethelred II:s återkomst dra hem till Danmark igen. Där fick han hjälp av sin äldre broder Harald och återvände 1015 till England med en manstark och utmärkt vikingahär, vartill slöt sig både en storskara norrmän under Erik jarl och en del svenska krigare. Kampen mot Ethelreds son Edmund Järnsida var dock hårdnackad; men mitt under kriget dog Ethelred(23/4 1016), och i oktober s å träffade Knut en överenskommelse med Edmund om delning av riket, varvid Knut fick den större, norra delen. Redan en månad därefter blev Edmund mördad av Eadric Streon(dock säkert utan Knuts medbrottslighet, fastän motsatsen påståtts), och då valde de engelske stormännen Knut till konung över hela England samt utgjorde en ofantlig "danegäld"(72.000 pd silver) i vederlag för vikiningahären, som hemsändes. Knut satte genast till sitt mål att åstadkomma försoning mellan angelsaxarna och danskarna. Han äktade 1017 Ethelreds änka Emma, något äldre än han, och regerade sedan mera som engelsk än som dansk konung. Han upprätthöll de engelska lagarna("Kung Edgars lagar") och inrättningarna, vakade kraftigt över landsfreden gentemot vikingar och våldsverlare, styrde företrädesvis med infödda män av såväl engelsk som dansk börd och avlägsnade efter hand de danske vikingahövdingarna(t ex Torkel den höge), som hade fått land att styra. Sålunda vann Knut snart folkets tillit och tillgivenhet. 1019 drog han till Danmark för att övertaga riket efter sin broder Haralds död(1018), men levde eljest mest i England. 1023 tågade han mot de vendiska folken längs Östersjöns sydkust och underkuvade både Jomsborg och Samland. Då konungarna Olof i Norge och Anund Jakob i Sverige 1026 angrep Danmark, mötte han dem med sin flotta vid Helge å. Striden blev häftig och ogynnsam för Knut, som dock snart vann överhand. 1027 företog han en resa till Rom och övervar kejsar Konrad II:s kröning i Peterskyrkan. Han grundade ett "hospitium" för nordiska pilgrimer i Rom och trädde i vänskapligt förhållande till påven, varjämte han hos kejsaren utverkade formlig avträdelse av det tyska s k markgrevskapet norr om Eider(sedan 975). För att hämnas angreppet 1026 drog Knut 1028 med en stor flotta till Norge, ända till Trondhjem, fördrev konung Olof från landet och blev själv antagen till konung. Erik jarls son Haakon utnämndes till jarl, och efter hans död(1030) blrv Knuts egen son Sven lydkonung. Liksom Knut i England väsentligen stödde sig på kyrkans hjälp och visade stor givmildet mot kyrkor och kloster, ivrade han även i Danmark för främjande av kyrkans sak, i synnerhet genom att inkalla biskopar och präster från England och Lothringen. Han upprättade - eller utvecklade på äldre grundval - ett slags stående här, en hird på 3.000 man (se Thingmannalid), som blev grundvalen för danska adelns utveckling. Även om myntväsendets ordnande drog han försorg. Vid Knuts hov uppehöll sig längre eller kortare tid isländska skalder, och han själv tycks ha givit upphov till den nya diktart, visan, som blev säregen för medeltiden i hela Norden; man tillskriver honom en ännu bevarad engelsk improvisation i denna form. I regel var han mild och rättrådig; dock förleddes han av hetsighet att låta dräpa sin svåger Ulf jarl 1026 i Roskilde kyrka, emedan Knut ansåg dennes beteende under kriget tvetydigt. Knbut ligger begraven i Winchesters katedral. Hans stora rike sönderföll snart. Med en frilla, Aelfgifu, dotter till en angelsaxiak storman, hade Knut sönerna Sven(d 1036) och Harald(Harfot), vilken efterträdde Knut i England, och med sin gemål Emma sonen Hardeknut, som blev hans efterträdare i Danmark och efter Harald vann Englands krona, samt dottern Gunnhild(1036 förmäld med romerske kejsaren Henrik III, d 1038). - G m EMMA AV NORMANDIE, änka efter Ethelred rådlös.(3)(5)

Barn i giftet:

VII.1) HARDEKNUT, 1035-42.(5)

VII.2) GUNHILD. - G m kejsar Henrik III av det heliga Romerska riket.(5)

Barn(oäkta):

VII.3) SVEN ALFIVUSON, lydkonung av Norge 1028-36.(5)

VII.4) HARALD HARFOT av England 1035-40.(5)

VI.b) ESTRID. - G m ULF JARL(ESTRIDSKA ÄTTEN) av Skåne.(1)(5)

VI.c) HARALD SVENSSON, 1014-18.(5)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1: Gorm den gamle | Harald Blåtand | ______________________________________ Tyra Haraldsdotter Sven Tveskägg | | Torgils Sprakalägg Estrid Svensdotter | | Ulf Jarl, dansk jarl Sven Estridsson, se till vänster! | Sven Estridsson, jarl, dansk konung (ca1018-1076) | Erik Ejegod, dansk konung (ca1056-1103) | Knut Lavard, hertig, jarl (1096-1131) | Valdemar I Den Store, dansk konung (1131-1182) | Valdemar II Sejr, dansk konung (1170-1241) | Knut av Estland(Reval), hertig (ca1205-1260) | Svantepolk Knutsson, riddare, riksråd ( ? -1310) | Ingeborg Svantepolksdotter | Knut Jonsson(Blå-ätten), lagman, riksråd, drottsete ( ? -1347) | Cecilia Knutsdotter (levde ännu 1350) | ______________________________________________________________________________________________ Bo Bosson(Natt & Dag), riddare, riksråd (levde ännu 1389) Ingeborg Bosdotter(Natt & Dag) | | Sten Bosson, riddare, riksråd, häradshövding ( ? -1411) Bo Jonsson Grip Drottsete( ? -1386) | | ____________________________________________________________ Bengt Stensson, riddare, Bo Stensson, Knut Bosson(Grip) Riksråd, lagman ( ? -1451) Riddare | | | ____________________________________________ _______________ Brita Bengtsdotter Måns Bengtsson, Märta Bosdotter Katarina Knutsdotter (död före 1462) riddare, riksråd (Grip) | | | | __________________________ __________________ ____________________ Karin Arents- Märta Arents- Kerstin Månsdotter Knut Ribbing, väpnare Bo Niklisson(Grip) dotter dotter (d 1514) (levde änka 1519) Häradshövding Riksråd( ? -ca 1465) (levde 1507) | | | | | _____________ ___________ ________________ ___________________________ Anna Peders- Brita Bengts- Ingeborg Sigges- Sven Ribbing, Nils Ribbing Nils Bosson Grip dotter(Örnflycht) dotter(Lillie) dotter(Sparre) mönstrings- Ståthållare Riddare, riksråd (d ca 1560) (d 1544) herre( ? -1577) ( ? -1580) (ca 1460-1522) | | | | | | Margareta Anna Gylta Claes Göransson Metta Ribbing Anna Ribbing Marina Grip Kagge(gift före ( ? -1579) (Stiernsköld) (1545- ? ) (d 1561) (gift 1548) 1535) ( ? -1583) | | | | | | Erland Kafle Metta Ribbing Göran Claesson Margareta Kafle Carin Anders- Göran Claesson Slottsloven (1545- ? ) Ståthållare (1583-1658) dotter(Lillie- Ståthållare (gift 1577) (1552-före 1622) hök)(d ca 1623) (1552-före 1622) ___________________________ | | | | | Margareta Kafle Maria Stiernsköld Anna Hansdotter Anders Stierna Se till vänster! (1583-1658) (1600-talet) Lindelöf(levde Överste 1676) ( ? -1641(5)) | | | | Anna Hansdotter Göran Stierna Bengt Hierta Göran Stierna Lindelöf(levde Assessor Ryttmästare Assessor 1676) (161(1)-1652) (1638-1696) (161(1)-1652) | | | | Bengt Hierta Christina Stierna Margareta Hierta Se till vänster! Ryttmästare (död före 1687) (före 1687-1743) (1638-1696) ____________________________________________ | | Margareta Hierta Lars Stierngranat (före 1687-1743) Sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat Gustaf Stierngranat Sekundmajor Löjtnant(1749-1793) (1715-1787) | | Gustaf Stierngranat Ulrika Stierngranat Löjtnant(1749-1793) (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat Amalia Mellin (1785-1845) (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin Sofia Wennerbom (1812-1848(50)) (1838-1904) | | Sofia Wennerbom Lisa Skårman (1838-1904) (1861-1951) | | Lisa Skårman Astrid Stagh (1861-1951) (1895-1952) | | Astrid Stagh Gunnar Liliequist (1895-1952) Försäkringsdirektör (1924-1996) | | Gunnar Liliequist Peter Liliequist Försäkringsdirektör Säljkonsulent (1924-1996) (1952- ) | | Peter Liliequist Alexandra Liliequist Säljkonsulent (1989- ) (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2: Gorm den gamle | Harald Blåtand | ______________________________________________ Tyra Haraldsdotter Sven Tveskägg | | Torgils Sprakalägg Estrid Svensdotter | | Ulf Jarl, dansk jarl (1000-talet) Sven Estridsson, se till vänster! | Sven Estridsson, jarl, dansk konung (ca1018-1076) | Erik Ejegod, dansk konung (ca1056-1103) | Knut Lavard, hertig, jarl (1096-1131) | Valdemar I Den Store, dansk konung (1131-1182) | Valdemar II Sejr, dansk konung (1170-1241) | Knut av Estland(Reval), hertig (ca1205-1260) | Svantepolk Knutsson, riddare, riksråd ( ? -1310) | Ingrid Svantepolksdotter(1200/1300-talet) | Knut Folkesson, riddare, riksråd (1300-talet) | Johan Knutsson | Bo Jonsson Grip, drottsete ( ? -1386) | Knut Bosson(Grip) | Katarina Knutsdotter(Grip) | Bo Niklisson, riksråd ( ? -ca1465) | Nils Bosson Grip, riddare, riksråd, lagman (ca1460-1522) | Marina Grip (gift 1548) | Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622) | Maria Stiernsköld (1600-talet) | Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) | Christina Stierna (död före 1687) | Margareta Hierta (före 1687-1743) | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | Ulrika Stierngranat (1785-1845) | Amalia Mellin (1812-1848(50)) | Sofia Wennerbom (1838-1904) | Lisa Skårman (1861-1951) | Astrid Stagh (1895-1952) | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 421.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 417-420.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XXVII, sp 543.
(5) = Stamträd över Europas furstehus/Åke Ohlmarks, s 314-315.

GRADENIGO. Tillbaka till toppen »

I.1) PIETRO GRADENIGO, doge av Venedig, född 1251, död den 13 augusti 1311, var Venedigs 49:e doge, som regerade från 1289 till sin död 1311. Han var bland annat ansvarig för den nya lagen Serrata del Maggior Consiglio, vilken medförde folkliga protester. - G m TOMASINA MOROSINI.(1)(2)

Dotter:

II.a) ELISABETTA GRADENIGO, f 1252 i Venedig, d 13/8 1311. - G m IACOPO III DI CARRARA, signore de Padua, d 22/11 1324 i Padua.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Wikipedia.

GREN. Tillbaka till toppen »

Gammal medeltida småländsk frälseätt, känd sedan början av 1300-talet. Släkten innehade godset Ål, vilken senare fick namnet Grensholm i Vånga sn, Östergötland.(2)(4)

I.1) KETTILBJÖRN KNUTSSON(GREN), nämnd i Östergötland 1307-1323.(7)(11)

Son:

II.a) ERNILS KETTILBJÖRNSSON(GREN), nämnd 1319-1330.(7)(10)

Son:

III.1) HARALD ERNILSSON(GREN), nämnd 1343-1360. - G m NN TORKELSDOTTER.(7)(9)

Son:

IV.a) STEN HARALDSSON(GREN), häradshövding i Österrekarne i Ål, Vånga sn, nämnd 1376-1417. - G m CECILIA NILSDOTTER, d 26/4 1415, begraven i Vadstena.(7)(8)

Son:

V.1) HARALD STENSSON GREN, häradshövding i Ål, Vånga sn, nämnd 1416-1438. - G före 1424 m SIGRID TOMASDOTTER VON VITZEN, d 1457/1461, dtr t riddaren och riksrådet Tomas von Vitzen och Margareta Eriksdotter(örnfot)(3)(5)(7)

Dotter:

VI.a) CECILIA HARALDSDOTTER GREN, levde ännu 1465. - G 1440 m riddaren och riksrådet, i Venngarn, S:t Olof sn, ESKIL ISAKSSON(BANÉR), d 1481/1488, nämnd 1438-1481, i hans 1:a gifte.(1)(6)(7)

Tillhör släkten:

I.1) MAGNUS GREN, riksråd, den förste som bar namnet Gren, tillhörde en gammal småländsk släkt. Föräldrarna bodde vid Roxen, på Åls sätesgård, vilken sedermera efter Gren benämndes Grensholmen. Redan 1434 var Gren medlem av rådet och slöt sig i början till oppositionen mot konung Erik, men sedan han 1436 fått befälet på Borgholm, hyllade han sig till unionspartiet. Såsom förklarad fiende till Karl Knutsson erhöll Gren av konung Kristoffer Stockholms slott i förläning samt utnämndes till fodermarsk och medlem av interimsregeringen(1442). Då Karl Knutsson blivit konung, ställde han Gren och Birger Trolle i spetsen för en expedition, vars ändamål var att rycka Gottland ur konung Eriks händer(1448). Det visade förtroendet svek Gren emellertid. Genom hans förräderi och hans medbefälhavares eftergivenhet och oförstånd samt Kristians trolöshet gick ön förlorad för Sverige. Vid unionsmötet i Halmstad 1450, där Gren på eget bevåg infunnit sig, ingick han och andra svenska herrar en överenskommelse med några av de danska ombuden, att man skulle söka förmå Karl Knutsson lova att blott efter rådets vilja giva eller återtaga förläningar samt att, om Karl vägrade bifalla denna fordran, svenska kronan skulle erbjudas åt konung Kristian. Anslaget upptäcktes dock i tid, varefter Gren ansåg det bäst att lämna riket(sommaren 1450), men vid ett försök under resan att sätta sig i besittning av ett hamburgskt köpmansskepp blev han tillfångatagen av ett krigsfartyg och förd till Lybeck. Efter att en tid ha hållits i lindrigt fängelse frigavs han, varefter han begav sig till Danmark och ingick öppet i Kristians tjänst. Vid jultiden 1451 landsteg Gren på svenska östkusten och härjade på flera ställen mellan Kalmar och Kolmården. Följande år gjorde Olof Axelsson(Tott) och Gren ett misslyckat försök att bemäktiga sig Stockholm. Att han, liksom åtskilliga andra herrar, blev av svenska rådet dömd att för förräderi mista liv, ära och egendom(15/9 1453), betydde naturligtvis ingenting. 1453-55 var han hövitsman i Bergen, 1456 erövrade han Öland åt Kristian, varefter han erhöll ön med Borgholms slott i förläning. Slottet behöll han till 1472, då det intogs av svenskarna. Han avled i slutet av 1473.(2)

Son:

II.a) IVAR GREN, riksråd, omtalas första gången 1464, då han var en av deltagarna i Kettil Karlssons resning och tillsammans med andra herrar "efter menige allmogens vilja" inbjöd Karl Knutsson att åter bliva Sveriges konung. Men inom årets slut uppträdde han fientligt mot konung Karl och lyckades därigenom förvärva Axvalls slott 1465. Då Karl 1467 för trdeje gången kom till makten, hyllade Gren honom åter. Karl lät honom behålla Axvall och skall t o m ha givit honom penningunderstöd, men icke dess mindre stängde Gren 1468 för Karl slottets portar och flydde till Danmark. 1470 blev han befälhavare på Älvsborg, men detta slott fråntogs honom 1471 av Sten Stures anhängare, Otto Torbjörnsson. Då detta inträffade, var Gren själv borta: han deltog i Kristians tåg mot Stockholm och i slaget på Brunkeberg. Efter freden mellan Sverige och Danmark(1472) stannade Gren i Sverige, men uppträdde ej på rådsmötena före 1477, från vilken tid han blev en flitig deltagare i dessa möten ända till 1495, då han bevistade mötet i Kalmar. Hans dödsår är okänt.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Kettilbjörn Knutsson(Gren)
|
Ernils Kettilbjörnsson(Gren)
|
Harald Ernilsson(Gren)
|
Sten Haraldsson Gren
|
Harald Stensson Gren
|
Cecilia Haraldsdotter Gren
|
Sigrid Eskilsdotter ( ? -1527)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 263-264.
(3) = Svenska Ättartal.
(4) = Bonniers Konversationslexikon, bd VI, sp 121.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfar.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors mor.
(7) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars far.
(9) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars farfar.
(10) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars farfars far.
(11) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars farfars farfar.

GRIJS. Tillbaka till toppen »

Adliga ätten Grijs, nr 192. Dansk-svensk frälsesläkt från Halland, utdog 1639.(1)

I.1) PEDER GRIJS, skall hava blivit adlad 1487.(1)(2)

Son:

II.a) ARILD GRIJS, till Stensgård, Jonsjö och Struksjö i Veddinge sn(Hall.), erhöll 1540 en stor del krono- gods i norra Halland i pant, fick 4/10 1546 nytt danskt adelsbrev i stället för det gamla, som gått förlorat i Grevefelden, med samma vapen som det ursprungliga, nämligen en röd femuddig stjärna i vitt fält och på hjälmen två röda femuddiga stjärnor, levde 26/12 1552, men var död 7/2 1554. - G m INGRID BOSDOTTER(TJURHUFVUD), till Hellerup i Ljungby sn(Hall.), som levde 1565.(1)(3)

Son:

III.1) TORKEL ARILDSSON GRIJS, till Halla, Staffanshagen(i Vånga sn) och Vinga i Västergötland, förseg- lade bland adeln konung Gustaf den 1:s testamente 1560 och underskrev riksdagsbeslutet 1561, var mönsterherre vid kröningen i Uppsala 1569, innehade genom k. brev 18/10 1569 Vånga sn i för- läning 1569-1571. Levde 1594. - G 1:o m BRITA TORSTENSDOTTER KRUMME, som levde 1574, dtr t Torsten Nilsson Krumme(3 gäddtänder) o Ingrid Arvidsdotter. - G 2:o m Elseby Bröms, som levde 17/8 1601, dtr t hövidsmannen Lars Bröms(nr 161) o Margareta Drake.(1)(4)

Dotter i 1:a giftet:

IV.a) MARIA GRIJS. - G m ryttmästaren BENGT LARSSON HIERTA, son av Lars Hierta o Elin Hård.(1)(5)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Peder Grijs (adlad 1487)
|
Arild Grijs ( ? -ca1554)
|
Torkel Arildsson Grijs, mönsterherre (levde 1594)
|
Maria Grijs (1500/1600-talet)
|
Lars Hierta, ryttmästare ( ? -1642)
|
Bengt Hierta, ryttmästare ( ? -1644)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars farmors farfars far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars farmors farfar.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars farmors far.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars farmor.

GRIP1. Tillbaka till toppen »

Svensk adlig släkt, härstammande från riksrådet Bo Niklisson till Vinäs(d 1464 eller 1465), vilken själv tillhörde släkten Natt och Dag på längden, men upptog gripvapnet efter sin moder, Katarina Knutsdotter, en sondotter till den ryktbare drottseten Bo Jonsson. Bos sonson Birger Nilsson upphöjdes 1561 i friherrligt stånd. Ätten utgick på svärdssidan 1592, med Nils Birgersson.(1)

I.1) BO NIKLISSON, till Vinäs, d 1464 eller 1465, riksråd, son av NILS ERENGISLESSON(HAMMARSTADS-ÄTTEN) och upptog gripvapnet efter sin moder, KATARINA KNUTSDOTTER, en sondotter till den ryktbare drottseten Bo Jonsson Grip. - G m BEATA KARLSDOTTER VASA.(1)(3)(4)

Son:

II.a) NILS BOSSON GRIP, till Vinäs, f omkring 1460, d 1522, riddare, riksråd och lagman i Östergötland. - G m ANNA ARVIDSDOTTER(TROLLE), f 1446, d 1532.(1)(2)(3)(5)(10)

Barn:

III.1) BIRGER NILSSON GRIP, friherre till Vinäs, riksråd, f på 1490-talet, d 15/3 1565. Han var i början en av Kristian II:s anhängare, men försonade sig 1524 med Gustaf Vasa, skickades 1531 att hämta konungens första gemål, från vilken tid han nämnes som riksråd, blev s å ståthållare i Småland och kallas flera år(såsom 1533 och 1559) hövitsman på Kalmar. 1555 utnämndes han till en av överstarna för krigsfolket vid Viborg och blev 1556 tillika ståthållare därstädes. Hos Gustaf Vasa(med vilkens systerdotter, Brita Brahe, Grip var gift) åtnjöt han stort förtroende, varför han även brukades i en mängd olika uppdrag. Vid Erik XIV:s kröning 1561 upphöjdes han till friherre. - G 1533 m BIRGITTA JOACHIMSDOTTER BRAHE, f 151(5), d 1554, dtr t Joachim Brahe och Margareta Ericsdotter(Vasa).(1)(10)

Söner:

IV.a) NILS BIRGERSSON GRIP, friherre till Tärna, riksråd, f 1535, d 1592 på Finsta, var redan 1562 medlem av riksrådet. Av Erik XIV användes han i flera beskickningar, såsom i september 1562 till Polen. Efter Jakob Bagges tillfångatagande erhöll han 1564 jämte Klas Fleming och Per Banér befälet över flottan, men de miste sitt befäl redan i augusti s å. 1566 förordnades Grip till ståthållare på Varberg, men tillträdde kanske aldrig denna tjänst. Han blev sedermera sinnessvag och förekommer ej såsom riksråd under Johan III:s regering.(1)

IV.b) BO BIRGERSSON GRIP, friherre till Vinäs, riksråd, f 1540, nyttjades av Erik XIV i nordiska sjuårskriget (1563-70) och gjorde i september 1566 ett misslyckat försök att intaga Halmstad. 14/1 1567 utnämndes han till befälhavare på Varberg och stupade i november 1569, under slottets belägring. S å nämnes han bland medlemmarna i riksrådet.(1)

IV.c) MAURITZ BIRGERSSON GRIP, friherre till Vinäs, riksråd, f 1547, d 1591(ej 1592) på Villnäs i Finland, omtalas som hovjunkare hos Johan III(t ex 1575 och 1576), utnämndes 31/3 1585 till ståthållare på Hapsal, var 1587 hovmästare hos hertig Sigismund och redan 1589 riksråd, kom s å jämte de övriga rådsherrarna genom händelserna i Reval i onåd, men förordnades mot slutet av 1590 till krigsöverste i Estland. 1591 företog han ett infall i Ryssland, men förlorade genom kölden en stor del av sitt manskap. - G 15(80) m EDLA LEIJONHUFVUD, 1552, d 1587, dtr t Sten Ericsson(Leijonhufvud) och Ebba Månsdotter(Lilliehöök).(1)(9) (10)

Döttrar:

V.1) EBBA GRIP. - G m SVANTE BANÉR, son av Gustaf Banér och Christina Sture.(8)(9)

V.2) MARGARETA GRIP. - G m HERMAN WRANGEL, son av Hans Wrangel och Barbara Anrep.(9)

V.3) SIDONIA GRIP, f 1587, d 1652. - G 1616 m JOHAN CASIMIR LEWENHAUPT.(8)(10)

III.2) MARINA GRIP. - G 1:o m CARL ERICSSON(GYLLENSTIERNA), till Vinstorp och Nynäs, d 1541, son av Eric Ericsson(Gyllenstierna) till Fogelvik och Anna Karlsdotter(Vinstorpa-ätten). - G 2:o 7/10 1548 m ståthållaren CLAES GÖRANSSON(STIERNSKÖLD).(2)(6)(7)

III.3) CHRISTINA NILSDOTTER GRIP, d 1538. - G m GÖRAN ERICSSON GYLLENSTIERNA, till Fogelvik, d 1576, son av Eric Ericsson(Gyllenstierna) till Fogelvik och Anna Carlsdotter(Vinstorpa-ätten).(7)

Tillhör släkten:

I.1) PEDER NILSSON GRIP, till Follnäs, f 1507, d 1533. - G 1532 m GÖRVEL FADERSDOTTER(SPARRE) i hennes 1:a gifte(gift 2:o 1534 med Trued Gregersson Ulfstand till Torup, f 1467, d 1545; gift 3:o 1546 med Lave Axelsson Brahe till Kragholm, d 1567), till Hjulstad och Giske m m, f 1517, d barnlös 1605, dtr t Fader Nilsson(Sparre) till Hjulstad och Bothild Knutsdotter(Tre Rosor).(7)

Tillhör släkten:

I.1) TOMAS JONSSON(GRIP), riddare, levde 1299. - G m KATARINA, levde 1299. Dotter till RAMFRID GUSTAVSDOTTER(LEJON).(11)

Dotter:

II.a) MARGARETA TOMASDOTTER(GRIP), d 1334/1342. - G m SIGGE DJÄKN(Se SIGGESDOTTER), häradshövding i Frökind, levde 1349.(11)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Bo Niklisson, riksråd ( ? -ca1465)
|
Nils Bosson Grip, riddare, riksråd, lagman (ca1460-1522)
|
Marina Grip (gift 1548)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 321-322.
(2) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(3) = Eksjö - Socken och stad under medeltiden och Vasatiden/J. Silfving.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars far.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfar.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mor.
(7) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(8) = Svenska Ättartal 1889, s 70-71.
(9) = Svenska Ättartal 1889, s 74-75.
(10) = Svenska Ättartal 1889, s 84-87.
(11) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

GRIP2(Algotssönerna). Tillbaka till toppen »

Allmän benämning på en stormannasläkt i Västergötland under medeltiden, vilken släkt i vapnet för- de ett griphufvud. Dess äldste med säkerhet kände medlem var riddaren Algot Brynjulfsson, vilken 1270 nämnes såsom lagman i Västergötland och senare även såsom konungens råd. Hans son Folke Algotsson bortrövade omkring 1287 Ingrid, dotter till riddaren Svantepolk Knutsson och förlovad med en dansk ädling, samt flydde med henne till Norge. Härvid hade han biträtts av sin broder Karl. Med stränghet straffade konung Magnus Ladulås hela Folkes släkt för detta brott emot edsöreslagarna. Lagman Algot måste nedlägga sitt lagmansämbete och fängslades jämte sin son Rörik samt lösgavs först år 1289. Algots son Brynjulf, biskop i Skara måste för en tid söka sin tillflykt i Alvastra kloster, och sonen Karl blev vid sin återkomst till landet 1290 gripen och avrättad. Efter Folkes död återkom Ingrid till Sverige och var sedermera en tid abbedissa i Vreta kloster. Med Folke hade hon sonen Knut Folkesson, riddare och riksråd samt gift med Margareta, dotter till marsken Tyrgils Knutsson. Sonson till lagman Algot var Algot Bengtsson, vilken såsom lagman i Västergötland deltog i redigeringen av Magnus Erikssons landslag. Ätten utdog i senare hälften av 1300-talet.(1)

I.1) ALGOT BRYNJULFSSON, riddare, d 1298/1302, nämnd 1260-1298, vilken 1270 nämnes såsom lagman i Västergötland och senare även såsom konungens råd. Eventuellt son till Brynjolf Stallare, son till lagman Algot i Västergötland, son till lagman Sigtrygg i Västergötland, son till lagman Algot i Västergötland, son till Karle i Edsvära. - G före 1260 m MARGARETA PETERSDOTTER(NÄF), d 1260/1274.(1)(3)(14)

Barn:

II.a) MAGNUS ALGOTSSON, d 1309 i sjöstrid vid Kalvsund, nämnd 1298-1309.(1)(4)(14)

Son:

III.1) ALGOT MAGNUSSON(Griphufvud), d 1340/1350, riddare, nämnd 1334-1340. - G m MECHTILD LYDERSDOTTER(VAN KYREN), levde 1350.(1)(5)(14)

Dotter:

IV.a) KATARINA ALGOTSDOTTER, d före 1379. - G före 1356 m MAGNUS ANUNDSSON STURE(Sjöbladssläkten), riddare, nämnd 1356-1391.(1)(6)(14)

II.b) FOLKE ALGOTSSON, d före 1310, riddare, bortrövade omkring 1287 INGRID SVANTEPOLKSDOTTER(ESTRIDSKA ÄTTEN), (gift 1288), levde ännu 1350, dtr t riddaren Svantepolk Knutsson och förlovad med en dansk ädling, samt flydde med henne till Norge. Härvid hade han biträtts av sin broder Karl. Med stränghet straffade konung Magnus Ladulås hela Folkes släkt för detta brott emot edsöreslagarna. Lagman Algot måste nedlägga sitt lagmansämbete och fängslades jämte sin son Rörik samt lösgavs först år 1289. Efter Folkes död återkom Ingrid till Sverige och var sedemera en tid Abbedissa i Vreta Kloster. Med Folke hade hon sonen Knut. Lagman i Västergötland 1287-1318.(1)(2)(7)(14)

Son:

III.1) KNUT FOLKESSON, f ca 1290 i Norge, d 1348/1349, riddare och riksråd, nämnd 1318-1348. - G 1) före 1319 m MARGARETA TYRGILSDOTTER, levde 1319, dtr t marsken Tyrgils Knutsson. - G 2) m Sigrid Håkansdotter(sparre).(1)(2)(8)(14)

Barn:

IV.a) BIRGITTA KNUTSDOTTER(GRIP), d 1373/1381. - G 1335/1346 m MAGNUS GISLESSON(SPARRE AV ASPNÄS), d 1372/1373. Riddare, riksråd i Örby, Vendel sn, nämnd 1335-1372.(14)

IV.b) JOHAN KNUTSSON. - G m INGEBORG BOSDOTTER(NATT OCH DAG).(1)(9)

Son:

V.1) BO JONSSON GRIP(GRIPHUFVUD), den svenska aristokratiens huvudman under vid pass ett fjärdedels århundrade, hörde till den ätt, som i vapnet förde ett griphufvud och helt visst var en gren av de s k Algotssönernas mäktiga släkt; lagman Algots sonson Knut Folkesson synes ha varit hans farfar. Hans moder, Ingeborg, var dtr t östgötalagmannen Bo Niklisson(Natt och Dag). I statens ärende tog han icke någon verksam del, förrän konung Magnus Eriksson, efter sonen Eriks död, åter hade blivit ensam konung i Sverige: han tillhörde då oppositionen och var nästan från början dennas ledare. 1361 var han en av de herrar som(i en beskickning) sändes till Tyskland, men sveko sin konungs förtroende och på egen hand drevo underhandlingar med hansestäderna och tyska furstar. Efter återkomsten väckte de s.å. split mellan konung Magnus och hans son Håkan, och i början av 1363 blev han och hans förnämste hjälpare visade ur landet. De begav sig då till Tyskland och erbjöd Sveriges krona åt hertig Albrekt d.y. av Mecklenburg, systerson till konung Magnus. Denne fann snart, att han, för att få bibehålla sin krona, måste kasta sig i armarna på stormännen, vilket han också gjorde, 1371. Därmed lades den förnämsta regeringsmakten i händerna på Bo Jonsson, vilken innehade största delen av riket i förläning. Gång efter annan sökte konungen frigöra sig från detta beroende, men måste alltid göra nya eftergifter. Så fortgick det till 1386, då Bo Jonsson dog. Stormännen, som i saknad av sin kloke och kraftfulle ledare, icke längre voro konungen övermäktiga, inkallade då drottning Margareta. Bo Jonsson var rik och kraftfull, men föga hovsam, och den mest genomgående själviskhet utmärkte hans uppträdande. Med hotelser och våld tvang han personer att till sig sälja egendomar, och ej sällan försummade han att betala. En av sina motståndare dödade han inför högaltaret i gråbrödernas(franciskanernas) kyrka i Stockholm. Han förenade i sin hand flera ämbeten, vilka borde ha förvaltats av skilda personer: han var nämligen häradshövding i Tjust(1381-1386), lagman i Östergötland(1367-1386) och drottsete(1375-1386). Han kunde således, själv eller genom ombud, komma att döma i samma sak i tre instanser. Riddarvärdigheten erhöll han aldrig. Han begrovs i Vadstena klosterkyrka. I hans grav jordades sedemera sonen Knut och dennes maka Ermegard Bülow. Gravstenen med deras vapen finnes ännu i behåll, och vid den samma har anknutit sig en sägen, som giver till känna huru dåligt minne den mäktige Bo lämnade efter sig. Det bülowska vapnet är fjorton cirklar(besauter, bysantinska guldmynt), och den grundlösa sägnen påstår, att dessa kulor beteckna fjorton gårdar, som Bo Jonsson skulle ha lämnat till klostret för att få begravas fjorton alnar inom kyrkans murar. Verkliga förhållandet är, att han begrovs i kyrkans mittgång. Om hans intresse för litteraturen vittnar den omständigheten, att Alexanderssagan(se dito) översattes för hans räkning. - G m MARGARETA DUME, i hennes 1:a gifte (gift 2:o m riddaren Bengt Niklisson(Lejonansikte), d 1423.(1)(10)

Son:

VI.a) KNUT BOSSON(GRIP), riddare, storman, tillhörde den släkt, som i vapnet förde ett griphufvud. Han var son till den bekante drotsen Bo Jonsson, vid vars död(1386) han ännu icke var myndig. 1395 förmådde han Jakob Abrahamsson, som redan under hans faders tid varit fogde på Åbo, att till honom överlämna detta slott och län jämte Åland med Kastelholm samt innehade därefter hela sydvästra delen av Finland ända till hösten 1398, då han förlikte sig med drottning Margareta och avstod Åbo med förpliktelse att följande vår överlämna även de andra slotten. Han dog 1406 och begrovs i Vadstena. Hans änka, Ernegard Bülow, blev sedermera omgift med greve Hans af Eberstein. - G m ERMEGARD BÜLOW.(1)(11)(13)

Dotter:

VII.1) KATARINA KNUTSDOTTER(GRIP). - G m NILS ERENGISLESSON(HAMMARSTADSÄTTEN).(1)(12)

II.c) KARL ALGOTSSON, blev vid sin återkomst till landet 1290 gripen och avrättad.(1)

II.d) RÖRIK ALGOTSSON.(1)

II.e) BRYNJULF ALGOTSSON, biskop i Skara.(1)

II.f) BENGT ALGOTSSON.(1)

Son: III.1) ALGOT BENGTSSON, lagman i Västergötland, deltog i redigeringen av Magnus Erikssons landslag.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Algot Brynjulfsson, riddare, riksråd, lagman (levde 1270) | ______________________________________________________________________ N.N. Algotsson Folke Algotsson, lagman (1200/1300-talet) | | Algot Magnusson(Griphufvud) Knut Folkesson, riddare, riksråd (1300-talet) | | N.N. Algotsdotter Johan Knutsson | | Algot Magnusson Sture, riddare, riksråd, Bo Jonsson Grip, drottsete ( ? -1386) hövitsman (ca1355-1426) | | Anund Sture, riddare, riksråd Knut Bosson(Grip) | | Gustaf Anundsson Sture, riksråd, hövitsman Katarina Knutsdotter(Grip) | | Birgitta Gustafsdotter Sture ( ? -1472) Bo Niklisson, riksråd ( ? -ca1465) | | Erik Johansson(Vasa), riddare, Nils Bosson Grip, riddare, riksråd, riksråd (ca1470-1520) lagman (ca1460-1522) | | Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560) Marina Grip (gift 1548) | | Erik XIV, svensk konung (1533-1577) Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622) | | Virginia Eriksdotter, svensk Maria Stiernsköld (1600-talet) prinsessa (1559-1633) | | Catharina Hand (levde änka 1646) Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) | | Virginia Rytter ( ? -1688) Christina Stierna (död före 1687) | | Christina Stierna (död före 1687) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Lisa Skårman (1861-1951) | | Lisa Skårman (1861-1951) Astrid Stagh (1895-1952) | | Astrid Stagh (1895-1952) Gunnar Liliequist, försäkrings- direktör (1924-1996) | | Gunnar Liliequist, försäkrings- Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) direktör (1924-1996) | | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) Alexandra Liliequist (1989- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 581.
(2) = Eksjö - Socken och stad under medeltiden och Vasatiden/J. Silfving.
(3) = 1) Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars farmors farfars far. 2) Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars farfars farfar.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars farmors farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars farmors far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars farmor.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars farfars far.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars farfar.
(9) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars far.
(10) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfar.
(11) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors far.
(12) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmor.
(13) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 423.
(14) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

GRIP3. Tillbaka till toppen »

Se Grip i huvudmenyn ovan!

GRUBBE. Tillbaka till toppen »

Tysk släkt.(1)

I.1) PETER GRUBBE, d 1563. - G m CATHARINA SCHEELE.(1)(2)

Dotter:

II.a) ANNA GRUBBE, d 1/2 1569. - G m BALTZAR BRAUN(VON BRAUN).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Peter Grubbe ( -1563)
|
Anna Grubbe ( -1569)
|
Joachim Braun ( -1606)
|
Peter von Braun ( -1657)
|
Margareta von Braun (1616-1683)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors farfars morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors farfars mor.

GRÖNENBERG. Tillbaka till toppen »

Tysk släkt.(1)

I.1) GEORG GRÖNENBERG. - G m CATHARINA BÜNSOW.(1)(2)

Dotter:

II.a) CATARINA GRÖNENBERG. - G m CARSTEN CHRISTIAN SCHWARTZ(VON SCHWARTZER).(1)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
Georg Grönenberg
|
Catarina Grönenberg
|
Jurgen Schwartz ( -1596)
|
Christian Schwartz (1581-1648)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farfars morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farfars mor.

AV GUDENSBERG. Tillbaka till toppen »

I.1) GISO AV GUDENSBERG, greve.(1)

Dotter:

II.a) HEDWIG AV GUDENSBERG, d 1148. - G m LUDWIG I AV THÜRINGEN, lantgreve, f 1090, d 12/1 1140.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

GUNNARSDOTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) CHRISTINA GUNNARSDOTTER. - G m KNUT ARVIDSSON(DRAKE AF INTORP), väpnare och häradshövding i Kinds härad, d 1459, son av Häradshövdingen i Kinds härad Arvid Jönsson.(1)(2)(3)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Se Drake af Intorp.

KÄLLOR:

(1) = Nordisk Familjebok, bd XXVI, sp 1207-1219.
(2) = Enligt min farbror Bengt Liliequist.
(3) = Dotter till Gunnar Gylta till Påtorp och Märta Bragde? Så enligt min farbror Bengt Liliequist!

GUSTAFSDOTTER(NILSSON). Tillbaka till toppen »

I.1) GUNNAR BJÖRNSSON. - G m MARIA PERSDOTTER, f 8/1 1643 i Foglebo, Högsby sn, dotter av Per Nilsson och Segred Bengtsdotter i Foglebo, Högsby sn.(9)(14)

Barn:

II.a) PER GUNNARSSON, f 1670 i Ingebo, Mörlunda sn, d 16/11 1746 i Gässlingsäng, Mörlunda sn. Bonde i Gässlingsäng, Mörlunda sn. I Ingebo vid vigseln. Skattköpte Gässlingsäng 1709 tillsammans med svärfadern Sven Carlsson. Se tingsprot. Aspeland ST 1709, då häradsskrivaren Erik Persson sökte få Gässlingsäng som boställe från Sven Carlsson och Per Gunnarsson. - G 30/6 1695 i Mörlunda m KERSTIN SVENSDOTTER, f 1678 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 18/2 1769 i Fagerhult, Mörlunda sn, dotter av Sven Carlsson och Karin Nilsdotter i Gässlingsäng.(9)(13)

Barn:

III.1) ELIN PERSDOTTER, f 19/4 1696 i Gässlingsäng, Mörlunda sn.(9)

III.2) BENGTA PERSDOTTER, f 28/10 1698 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 15/2 1788 i Tulunda, Mörlunda sn.(9)

III.3) CARL PERSSON, f 9/8 1705 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 26/3 1706 i Gässlingsäng, Mörlunda sn.(9)

III.4) KERSTIN PERSDOTTER, f 20/5 1707 i Gässlingsäng, Mörlunda sn.(9)

III.5) NILS PERSSON, f 11/2 1715 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 17/3 1783 i Mörlunda sn. - G m KATARINA JOHANSDOTTER THORN, f 5/11 1722 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 28/11 1786 i Mörlunda sn, dotter av länsman och hejderidaren Johan Larsson Thorn(f 1671 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 1739) och Lucretia Nilsdotter Törngren(f 24/2 1679 i Mossebo, Mörlunda sn, d 28/8 1748 i Mörlunda sn).(9)(10)(12)

Barn:

IV.a) PETER NILSSON, f 21/12 1743 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 19/6 1817 i Målilla sn.(9)

IV.b) JOHAN NILSSON, f 27/11 1746 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 28/10 1829 i Mörlunda sn.(9)

IV.c) LUCRETIA NILSDOTTER, f 2/8 1750 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 17/12 1799 i Mörlunda sn.(9)

IV.d) CARL NILSSON, f 18/5 1756 i Fagerhult, Mörlunda sn, d 7/7 1833 i Mörlunda sn.(9)

IV.e) SVEN NILSSON, f 12/6 1759 i Fagerhult, Mörlunda sn. _ G 1789 m CATHRINA JONASDOTTER, f 1771 i Mörlunda sn.(9)(11)

Barn:

V.1) CATHRINA SVENSDOTTER, f 1791 i Fagerhult, Mörlunda sn.(9)(11)

V.2) LUCRETIA SVENSDOTTER, f 1793 i Fagerhult, Mörlunda sn.(9)(11)

V.3) NILS PETER SVENSSON, f 1796 i Fagerhult, Mörlunda.(9)(11)

V.4) CARL MAGNUS SVENSSON, f 1798 i Fagerhult, Mörlunda sn.(9)(11)

V.5) ANNA LENA SVENSDOTTER, f 1801 i Fagerhult, Mörlunda sn.(9)(11)

IV.f) NILS NILSSON, f 28/10 1829? i Fagerhult, Mörlunda sn, d 2/11 1832? i Mörlunda sn.(9)

IV.g) GUSTAF NILSSON, f 3/3 1762 i Fagerhult, Mörlunda sn, döptes 7/3, d 12/4 1839 i Haddetorp, Mörlunda sn, begr, 21/4, dog af slag 77 år gl., son av Nämndeman Nils Persson i Fagerhult o h h Cathrina Johansdotter. Faddrar: Hr. Cominister Wallander, Johan Gustafsson i Kulltorp, Pastorskan Anna Greta Heller, Kersti Jonsdotter i Fagerhult. Före detta Gästgivare i Haddetorp. - G 29/12 1788 i Mörlunda m MARIA JONSDOTTER, f 15/4 1767 i Haddetorp, Mörlunda sn, döptes 19/4, d 1/7 1839 i Haddetorp, Mörlunda sn, begr. 7/7, dog af Sotfeber, dotter av bonden i Haddetorp Jonas Nilsson och Anna Helena Nicander. Faddrar: Nils Flygare i Mörlunda, Peter Nilsson i Fagerhult, Hu. Cajsa Engelholm i Mörlunda, Maria i Haddetorp.(4)(5)(6)(7)(8)

Barn:

V.1) CAJSA LISA GUSTAFSDOTTER, f 10/1 1790 i Haddetorp, Mörlunda sn, döptes 17/1. Faddrar: Johan Nilsson i Fagerhult, Magnus Jonsson i Haddetorp, Lucretia Nilsdotter i Sörebo, P. Anna Cajsa Olofsdotter Ibidem.(6)(9)

V.2) NILS GUSTAFSSON, f 22/3 1791 i Haddetorp, Mörlunda sn.(16)

V.3) LUCHRETSIA GUSTAFSDOTTER, f 21/8 1793 i Haddetorp, Mörlunda sn döptes 21/8, d 4/12 1850 i Virserum. Faddrar: Nils Nilsson i Östingsö, Samuel Johansson i Fagerhult, Sara Jönsdotter i Stora Bölö. - G 14/4 1813 i Mörlunda m JÖNS PETTER AHLBERG, f 12/5 1788 i Raskarum, Sankt Olofs sn, d 8/5 1855 i Västerarp, Virserums sn. Regementshästläkare.(1)(2)(3)(4)(6)(7)(9)

V.4) ANNA LENA GUSTAFSDOTTER, f 29/9 1796 i Haddetorp, Mörlunda sn.(9)

V.5) JOHANNES GUSTAFSSON, f 21/1 1799 i Haddetorp, Mörlunda sn.(9)

V.6) GUSTAVA MARIA GUSTAFSDOTTER, f 24/3 1803 i Haddetorp, Mörlunda sn.(9)

V.7) CHRISTINA FREDRIKA GUSTAFSDOTTER, f 12/3 1806 i Haddetorp, Mörlunda sn.(9)

III.6) MARIA PERSDOTTER, f 1/3 1717 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d december 1717 i Gässlingsäng, Mörlunda sn.(9)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

Gunnar Björnsson (1670-1746)
|
Per Gunnarsson (1670-1746)
|
Nils Persson (1715-1783)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Veterinärmatrikel/Frykholm, s 8-9: "Närmare data m m okända. Skara Veterinärinrättnings matrikel 1775-1802 gick förlorade, då inrättningen sistnämnda år nedbrann".
(2) = Svenskt Biografiskt Lexikon.
(3) = Alexandras farmors farmors farmor.
(4) = Familysearch.com.
(5) = Alexandras farmors farmors farmors far.
(6) = Mörlunda Födelse och Dopböcker 1729-1800.
(7) = Mörlunda Lysnings och Vigselböcker 1730-1799, 1800-1827.
(8) = Mörlunda Död och Begravningsböcker 1828-1849.
(9) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(10) = Johan Larsson Thorn - Noteringar: Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. I Drakeska arkivet (X 257, UUB) finns en volym innehållande brev från Lars Nilsson och Johan Larsson Thorn till Gustaf Drake m.fl. Bonde och länsman i Fagerhult, Mörlunda Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. Källa: Humlenäsboken.
(11) = Mörlunda kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00260/A I/3 (1795-1802), bildid: C0028296_00071.
(12) = Alexandras farmors farmors farmors farfar.
(13) = Alexandras farmors farmors farmors farfars far.
(14) = Alexandras farmors farmors farmors farfars farfar.


GUSTAVSDOTTER(Lejon). Tillbaka till toppen »

I.1) GUSTAV PETERSSON, borgare i Skara. - G m HAFRID SIGTRYGGSDOTTER(BOBERG), levde 1286.(1)

Barn:

II.a) BENGT HAFRIDSSON, riddare, riksråd, lagman i Agnetorp, Agnetorp sn, nämnd 1286-1307. - G m MARGARETA, levde 1315.(1)

Dotter:

III.1) KATARINA BENGTSDOTTER, d 1346/1360. Hade en dotter NN gift med NILS TORSTENSSON(OXENSTIERNA), levde 1348.(1)

II.b) RAMFRID GUSTAVSDOTTER(LEJON), d 1305/1308. - G m ISRAEL ANDERSSON(AND), d 1289, riddare, lagman i Tiundaland, nämnd 1281-1289. Hon hade en dotter KATARINA(Se GRIP1).(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

GUTTORMSDOTTER. Tillbaka till toppen »

I.1) GUTTORM, jarl, svensk hertig, levde 1171.(1)(2)

Dotter:

II.a) HELENA GUTTORMSDOTTER. - G m Esbern Snare, i hans 3:e gifte. Hade med Valdemar "Sejr" av Danmark en oäkta son med Esbern Snares änka Helena, KNUT VALDEMARSEN(ESTRIDSKA ÄTTEN), dansk prins, hertig av Reval, Blekinge och Lolland. Esbern Snares änka.(1)(2)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok.

GYLTA. Tillbaka till toppen »

Svensk ätt, vilken redan på 1300-talet var bosatt i Västergötland. Med riksrådet Bengt Gyltas son Per utgick ätten på manssidan 1580.(11)(12)

I.1) BENGT PERSSON GYLTA, d 8/11 1520, till Påtorp, Hedensö och Simonstorp. Lagman i Tio- härad, riddare och riksråd. - G före 1514 m BRITA BENGTSDOTTER(LILLIE AF GREGER MATTSSONS ÄTT, Nr 6).(1)(2)

Barn:

II.a) BENGT BENGTSSON GYLTA, riksråd, f omkring 1514, d 25/12 1574 på Hedensö, Södermanland, till Påtorp, var i yngre år hovjunkare hos Gustaf Vasa, måste 1546 "gå på skogen" för ett begånget dråp, men återvann snart konungens ynnest. Han erhöll 1550, jämte tre andra frälsemän, förordnande som lagman i Västergötland, var 1554 ett av de sändebud, som underhandlade med danskarna i Älvsborg, och deltog i den beskickning till Ryssland, vilken Gustaf Vasa avfärdade 1556 och vilken avslöt freden i Moskva 1557. Med Erik XIV:s regering börjar Gyltas betydelsefullaste verksamhet. För sina förtjänster slogs han vid konungens kröning(1561) till riddare och omtalas redan 1562 som riksråd. I september 1561 utnämndes han till kammarråd eller överste kammarråd, vilken svåra tjänst han fortfor att bekläda under hela Eriks regering. Många andra uppdrag fick han emellertid av denne att utföra. 1562 var han i Danmark och 1563 i Ryssland som underhandlare. Upprepade gånger var han, under konungens frånvaro, medlem av den i Stockholm förordnade styrelsen och deltog som domare i konungsnämndens förhandlingar. Trots all försiktighet, skicklighet och trohet kunde han dock icke undgå Erik XIV:s misstankar. I januari 1567 anklagades han för försumlighet och visad flathet mot dem, som gjort falska räkningar, samt dömdes av nämnden till döden. Han benådades likväl och fortfor att av Erik användas i viktiga värv. Under hertigarnas uppror(1568) var han konungen trogen i det längsta. Först 28/9 övergav han honom och lovade jämte några andra herrar att insläppa de upproriske i staden. Även den nye konungens förtroende fortfor Gylta att äga. Både i december 1568 och sedermera 1569 omtalas han såsom Johans hovmästare, men innehade detta ämbete endast en kort tid. Vid underhandlingarna med Danmark och Lybeck på svenska gränsen 1569 var han ett av de svenska ombuden, likasom vid fredskongressen i Stettin 1570. Både 1571 och 1572 omtalas Gylta som en av ståthållarna på Stockholms slott. Då, liksom under den föregående regeringen, torde hans viktigaste verksamhetsfält varit det kamerala området. Han nämnes nu stundom "öfverste skattmästare". Utom andra förläningar erhöll han av konung Johan 2/6 1569 fullmakt på lagmansdömet över Västmanland och Dalarna. Gylta var utan tvivel en mycket dugande man. - G m INGEBORG JACOBSDOTTER(KRUMME), till Hedensö, d änka, dtr t Jacob Nilsson (Krumme) och Anna Clementsdotter Hogenskild(till Åkerö, f 1513, d 1591, i hennes första gifte).(4)(11)

Döttrar:

III.1) ANNA GYLTA, d 1603. - G 1579 m(sin mors 4-männing) NILS NILSSON(NATT OCH DAG) i hans 1:a gifte (gift 2:o 1613 m Sigrid Ericsdotter(Vasa), f 1566, d 1633(änka efter Henrik Klasson Tott)), till Säby, f 1554, d 1613, son av Nils Magnusson(Natt och Dag) till Säby och Catharina Göransdotter Gyllenstierna.(4)

III.2) MÄTTA GYLTA, d barnlös före 1642. - G 1:o m GÖRAN HOLGERSSON GERA, till Ållonö, d 1588. - G 2:o m SVEN MAGNUSSON SOMME, till Westerby, d 1624.(4)

III.3) BIRGITTA GYLTA, till Hedensö, d änka. - G 1588 m KNUT JÖNSSON KURCK, till Lauko. Därifrån friherrliga ätten Kurck, m fl släkter.(4)(5)

III.4) INGRID GYLTA, till Påtorp. - G m(sin mors 3-männing) ÅKE ÅKESSON(SOOP), f 1564, son av Åke Haraldsson(Soop) till Bjurum och Birgitta Axelsdotter Posse. Därifrån friherrliga ätterna Bonde och Creutz, m fl släkter.(4)(6)

III.5) CHRISTINA GYLTA, f 1562, d 1606. - G m(sin mors 4-männing) JOHAN GABRIELSSON OXENSTIERNA, f 1557, d 1607, son av Gabriel Christersson Oxenstierna till Mörby och Beata Trolle.(4)

III.6) INGEBORG GYLTA, d barnlös. - G 1607 m(sin mors 3-männing) HARALD ERICSSON(ROOS), till Hjälmsäter, d 1635, son av Eric Gustafsson(Roos) till Hjälmsäter och Märta Haraldsdotter(Soop).(4)

II.b) GÖRAN BENGTSSON GYLTA, lärd, d 1580, studerade från 1537 i Wittenberg, vistades mycket i Tyskland och ansågs för en av sin tids lärdaste män. Han författade en "historia om svear och göter"(på tyska), en berättelse "om then skada och förderf, som Sverikis rike lidit haffver therigenom, , att man ej viss varit eller vara ville på the personer, hvilka medh rätta regera skulle" samt en redogörelse för "riksens tillstånd och hvad till thess välfärd länder". Däremot är en kronologi från 826 till 1415 icke, såsom det uppgivits, författad av honom, utan blott avskriven efter en äldre handskrift.(11)

II.c) ANNA GYLTA, d 24/2 1579 på Fästered. - G 17/6 1537 m SVEN RIBBING till Fästered i Finnekumla sn(Älvsb.) och Bjurbäck i Bjurbäcks sn(Skarab.), mönstringsherre, son av väpnaren och häradshövdingen Knut Ribbing och Kerstin Gustafsdotter(en stjärna).(1)(3)

Tillhör släkten:

I.1) GUNNAR GYLTA, till Påtorp, väpnare, belagd 1391-1422. - G m MÄRTA BRAGDE.(1)(7)(9)

Barn:

II.a) MÄRTA GUNNARSDOTTER GYLTA. - G m Bengt Turesson(sparre över blad), halländsk väpnare.(7)(8)

II.b) INGRID GUNNARSDOTTER GYLTA. - G m PEDER NILSSON(STIERNA), till Hov i Hällstads sn(Älvsb.), samt Säby i Vings sn(Älvsb.), vilket han erhöll genom sitt gifte.(1)(10)

II.c) GUNNILD GUNNARSDOTTER GYLTA. - G m BENGT KRABBE, till Kärra(Hall.).(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1:
Bengt Persson Gylta, riddare, riksråd, lagman ( ? -1520)
|
Anna Gylta ( ? -1579)
|
Metta Ribbing (1545- ? )
|
Margareta Kafle (1583-1658)
|
Anna Lindelöf af Kedom (levde 1676)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
Gunnar Gylta, väpnare (levde 1422)
|
Ingrid Gunnarsdotter Gylta
|
Anders Pedersson(Stierna), häradshövding (levde 1493)
|
Ragnhild Andersdotter
|
Anders Pedersson(Lilliehöök af Fårdala), riddare, riksråd ( ? -1572)
|
Carin Andersdotter (död ca 1623)
|
Anders Stierna, överste ( ? -1641(5))
|
Göran Stierna, assesor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


SLÄKTFÖRHÅLLANDE 3: Gunnar Gylta, väpnare (levde 1422) | Gunnild Gunnarsdotter Gylta | Kerstin Krabbe | ___________________________________________________________________ Karin Tordsdotter Anna Tordsdotter | | Brita Pedersdotter(Hård af Brita Jönsdotter (död före 1578) Segerstad) ( ? -ca1573) | | Märta Arvidsdotter ( ? -ca1595) Göran Månsson Stierna, överste, ståthållare ( ? -1617) | | Håkan Knutsson Hand, häradshövding, Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) ståthållare ( ? -1633) | | Catharina Hand (levde änka 1646) Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) | | Virginia Rytter ( ? -1688) Christina Stierna (död före 1687) | | Christina Stierna (död före 1687) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Lisa Skårman (1861-1951) | | Lisa Skårman (1861-1951) Astrid Stagh (1895-1952) | | Astrid Stagh (1895-1952) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) | | Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- ) Alexandra Liliequist (1989- ) | Alexandra Liliequist (1989- )

KÄLLOR:

(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mor.
(4) = Svenska Ättartal 1889, s 14-31.
(5) = Från dem friherrliga ätten Kurck m fl släkter.(4)
(6) = Från dem friherrliga ätterna Bonde och Creutz m fl släkter.(4)
(7) = Släkt och Hävd 1985, Nr 1, s 272.
(8) = De hade döttrarna: 1. Kerstin, 2. Gunhild.(7)
(9) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farmors farmors far.
(10) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farmors farmor.
(11) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 777-778.
(12) = Släkttavlan finns i "Vestergötlands fornminnesförenings tidskr.", 8:e och 9:e h.(utg. 1897). Jämför K. H. Karlsson, "Vadstenanunnan Ingegärd Persdotters(Gylta) bref till sin brorson unge Bengt Gylta med redogörelse för Gyltaättens släktförbindelser"(i "Personhist. tidskr.", IX, 67-72, 1907).(11)

VON GÖBEN. Tillbaka till toppen »

Adliga ätten von Göben, nr 1962, adlad 6/4 1722, introducerad 1756, utdöd 29/4 1794. Av tyskt ursprung från Bremen. Antal kända släktmedlemmar: 21.(2) Adliga ätten von Göben, N:o 1962.(2)

I.1) BARTHOLD GÖEBE, levde 1440 i hertigdömet Bremen. - G m AGNETA PETRUSDOTTER VON INDORFF.(1) (2)(3)

Son:

II.a) DANIEL GÖEBE, levde 1474, då han köpte 8 stycken land i stiftet Bremen av bröderna Reiner och Johan von der Brock. - G m GESEKE FREDRIKSDOTTER VON BARDENFLETE.(1)(2)(4)

Son:

III.1) BASILIUS VON GÖBEN. - G m JUDIT eller AGNES VON GEHREN, dtr t Fredrik Von Gehren o h h Margareta von Welstorff.(1)(2)(5)

Son:

IV.a) AUGUSTIN VON GÖBEN. - G m ANNA RÜTOU, som levde 1558, dtr t Claes Rütou o Christina von Göben, av huset Catalonienburg.(1)(2)(6)

Son:

V.1) BERTHOLD VON GÖBEN, arvherre till Allwördern i Bremen. - G m BIRGITTA BRUMMER, dtr t Nikolaus Ottoson Brummer o h h Lucia Johansdotter Brummer.(1)(2)(7)

Son:

VI.a) JAKOB VON GÖEBEN, arvherre till Allwördern i Bremen. - G m ELISABETH BLANCKE, dtr t Johan Petersson Blancke till Assel o h h Margareta Stefansdotter Drewes.(1)(2)(8)

Son:

VII.1) BERTHOLD VON GÖBEN, arvherre till Doese, löjtnant, flyttade 1627 från stiftet Bremen till Inger- manland och bodde på Gorodna i Jasterbinschi sn och Jama län, samt levde 1656, då han vistades i Tyskland. - G m MARIA BRUMMER, d 1656 i Narva.(1)(9)

Barn:

VIII.a) BERTHOLD VON GÖBEN, d mellan 23/1 och 27/6 1690, löjtnant.(2)

Son:

IX.1) BERNHARD HENRIK VON GÖBEN, f 1676 i januari på Gorodna, d 18/6 1747 i Jönköping, kapten, adlad von Göben, lärkonstapel vid artilleriet 1691, fänrik därstädes 1701 i mars. Fången 10/8 1704 vid Narva. Hemkom 8/5 1722. Adlad s å 6/4 jämte yngre brodern(brorsonen introducerad 1756 under nr 1962), löjtnants karaktär s å 26/6, löjtnant vid artilleriet 8/5 1727, kapten vid artilleriet i Göteborg 13/11 1740, kapten vid ar- tilleriet i Landskrona 7/2 1743. - G m SOFIE JOHANNA PAIKULLL, levde änka 1750. (2)

?Dotter;

X.a) ANNA ELISABET VON GÖBEN, d 26/10 1743 i Jönköping och begr. i slottskyrkan därstädes. - G 8/7 1737 i Varbergs slottsförsamling m löjtnanten vid artilleriet GUSTAF HOMAN i hans 1:a gifte(G 2:o 24/9 1747 på Skämmimgsfors i Brandstorps sn(Skarab. län) m Anna Johanna Hård af Segerstad i hennes 1:a gifte, f 26/10 1722, dtr av överstelöjtnanten Johan Adolf Hård af Segerstad, nr 17, o h h Catharina Silfver- sparre, nr 99).(2)

IX.2) CARL VON GÖBEN, f 1679 på Gorodna, d i dec. 1750 i Stockholm. -konstapel vid artilleriet i Narva 1692, sergeant därstädes, 1695, fänrik vid ingermanländska infanteriregementet1/4 1704, löjtnant därstädes5/2 1708, kapten s å 5/8, fången 23/6 vid Viborg, hemkom 1722. Adlad s å 6/4 jämte brodern(sonen introducerad 1756 under nr 1962), kapten vid Nylands infanteriregemente 31/10 1723. - G 1:o 1712 i Tobolsk i Sibirien, under fångenskap därstädes, m SARA CHRISTINA STIERNCRANTZ, f 10/4 1691, d 10/4 1721 i Tobolsk, dtr av överstelöjtnanten Arvid Stierncrantz(nr 854) o h 1:a hustru Sara Sofia Stahl. - G 2:o m ANNA ELISABET VON TIESENHAUSEN, d barnlös 16/4 1726 i Assikalu sn i Nylands och Tavastehus län.(2)

Barn i 1:a giftet:

X.a) ARVID VON GÖBEN, f 14/3 1713 i Tobolsk, d 29/4 1794 i Åbo och slöt ätten , volontär vid Nylands dragon- regemetei sept. 1730. Korpral därstädes i januari 1732, volontär vid lifgardet i juni 1738. Rustmästare där- städes s å. Förare 1739, sergeant i februari 1740, kvartermästare vid Västgöta kavalleriregemente 1741, avsked 22/1 1742, kvartermästare vid Karelska dragonregementet, kornett därstädes 25/8 1743, kapten- löjtnant vid Åbo läns infanteriregremente 30/5 1750, kapten därstädes 26/2 1751, kapten vid Savolaks re- gemente s å 8/12. Transport till dalregementet 30/4 1764, avsked 18/3 1765, RSO 23/11 1767. - G 20/12 1762 i Stockholm(Hedv. El.), efter k. m:ts tillstånd till giftermålet 31/1 1759 m ENGELA MARIA SANDSTRÖM i hen- nes 2:a gifte(g 1:o m underofficeren vid Södermanlands regemente Carl Gesen, från vilken hon 14/3 1758 blev skild).(2)

Söner:

XI.1) CARL ARVID VON GÖBEN, f 1760, d 3/12 1763.(2)

XI.2) CHRISTER ADRIAN VON GÖBEN, döpt 4/6 1762 i Stockholm, d s å.(2)

X.b) En dotter VON GÖBEN, f 19/1 1715 i Tobolsk, d där 3/4 1716.(2)

X.c) SOFIA CHRISTINA VON GÖBEN, f 1716, d 27/6 1717 i Tobolsk.(2)

X.d) En son VON GÖBEN, f 4/3 1717 i Tobolsk, d s å 15/8.(2)

X.e) ANNA CHRISTINA VON GÖBEN, f 6/2 1719 i Tobolsk, d 21/12 1785 i Åbo. - G 17/12 1745 i Heinola sn i Finland m löjtnanten HANS CHRISTIAN DE LA MOTTE(nr 280), f 1717, d 1759.(2)

X.f) CARL FREDRIK VON GÖBEN, f 20/1 1721, d s å 11/2 i Tobolsk.(2)

VIII.b) JULIANA VON GÖBEN, d 1687. - G m JOST VON WERDENHOFF, f 1611 i Bremen, d 1694. Ryttmäs- tare, son t Henrik von Werdenhoff o Mettila Särendorff.(1)(10)

Tillhör släkten:

I.1) CHRISTINA VON GÖBEN, av huset Catalonienburg. - G m CLAES RÜTOU.(1)(2)(11)

Tillhör släkten:

I.1) AUGUST KARL FRIEDRICH CHRISTIAN VON GÖEBEN, preussisk general, f 1816 i Stade, d 1880 i Koblenz, var 1835-36 officer vid ett preussiskt infanteriregemente, men tjänade sedan i carlistiska armén, där han avancerade till överstelöjtnant. 1842 återinträdde han i preussiska armén som sekundlöjtnant, blev 1861 generalmajor och 1863 brigadchef. Som sådan deltog han i danska fälttåget 1864 och som divisionschef (13:e divisionen) 1866 i Main-arméns fälttåg i västra Tyskland. Vid fransk-tyska krigets utbrott 1870 fick han befälet över 8:e armékåren(första armén under Steinmetz). Segern vid Spicheren 6/8 var till stor del Göebens förtjänst, ty han förde befälet större delen av dagen. Med sin armékår deltog han därefter i slaget vid Gravelotte(18/8) och i Metz inneslutning. Efter franska Rhenarméns tillfångatagande kom han med sin armékår att tillhöra den nya första armén(Manteuffel), som ryckte fram i norra Frankrike. 9/1 1871 fick han, ehuru yngste armékårschef, efter general Manteuffel befälet över första armén och vann med denna segern vid S:t Quentin (19/1), vilken avgjorde fälttåget i norra Frankrike. Efter kriget återtog han befälet över 8:e armékåren. - Göeben var typen för en härförare, kunskapsrik, klarseende, djärv och beslutsam, men på samma gång försiktig, orubbligt lugn, även i de svåraste lägen, vänlig och välvillig mot sina underlydande och därför omtyckt av alla. Göeben författade "Vier jahre in Spanien"(1841), "Reise- und lagerbriefe aus Spanien und vom spanischen heer in Marokko"(1863) samt skildringar ur Mainarméns fälttåg 1866 och kriget i norra Frankrike 1870-71.(12)

Tillhör släkten:

I.1) HEDVIG SOPHIA VON GÖBEN. - G m GUSTAF ZÜLICH.(13)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1:
Barthold Göebe (levde 1440)
|
Daniel Göebe (levde 1474)
|
Basilius von Göben (1400-talet)
|
Augustin von Göben (1400/1500-talet)
|
Berthold von Göben, arvherre till Allwördern (1500-talet)
|
Jakob von Göben, arvherre till Allwördern (1500/1600-talet)
|
Berthold von Göben, arvherre till Doese, löjtnant (levde 1656)
|
Juliana von Göben ( ? -1687)
|
Claes Jakob Werdenhoff, överstelöjtnant (1652-1710)
|
Claes Johan Werdenhoff, premiärkapten (1691-1753)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
Christina von Göben
|
Anna Rütou (levde 1558)
|
Berthold von Göben, arvherre till Allwördern (1500-talet)
|
Jakob von Göben, arvherre till Allwördern (1500/1600-talet)
|
Berthold von Göben, arvherre till Doese, löjtnant (levde 1656)
|
Juliana von Göben ( ? -1687)
|
Claes Jakob Werdenhoff, överstelöjtnant (1652-1710)
|
Claes Johan Werdenhoff, premiärkapten (1691-1753)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, säljkonsulent (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )


KÄLLOR:

(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars farfars farfar.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars farfars far.
(5) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars farfar.
(6) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars far.
(7) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfar.
(8) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars far.
(9) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfar.
(10) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars mor.
(11) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars morfars farfars mormor.
(12) = Nordisk Familjebok, bd IX, sp 1402.
(13) = Svenska Ättartal 1893, s 8-9.

AV GÖRZ. Tillbaka till toppen »

I.1) MEINHARD I AV GÖRZ, greve, d 1142, nämnd 1090-1142. - G m ELISABET AV SCHWARZENBURG.(1)

Son:

II.a) ENGELBERT II AV GÖRZ, greve, d 1/4 1191, nämnd 1137-1191. - G m ADELHEID AV VALLEY, nämnd 1176-1178.(1)

Son:

III.1) ENGELBERT III AV GÖRZ, greve, d 1220. - G ca 1190 m MATILDA AV ANDECHS, d 17/1 1245.(1)

Son:

IV.a) MEINHARD III AV GÖRZ & TYROLEN, greve, f 1193, d 22/7 1258. - G 1237 m ADELHEID AV TYROLEN, d 26/5 1279, gift före 1237.(1)

Son:

V.1) MEINHARD IV AV GÖRZ & TYROLEN, greve, f 1238, d 1/11 1295. - G 6/10 1259 m ELISABET AV BAYERN, f 1227, d 9/10 1273.(1)

Barn:

VI.a) ALBRECHT II AV GÖRZ, greve, f ca 1260, d 24/4 1292. – G m AGNES AV HOHENBERG, f ca 1265, levde 1293.(1)

Dotter:

VII.1) MARGARETA AV GÖRZ, f ca 1290, d 1348. - G ca 1305 m FRIEDRICH IV AV NÜRNBERG, borggreve, f 1287, d 19/5 1332.(1)

VI.b) ELISABET AV GÖRZ & TYROLEN, f 1262, d 28/10 1313 i Königsfeld. – G 1274 m ALBRECHT I AV ÖSTERRIKE(HABSBURG), hertig, tysk konung, f ?/7 1248, d 1/5 1308 i Bruck.(1)

SLÄKTFÖRHÅLLANDE:

KÄLLOR:

(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2017 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.

No comments:

Post a Comment